Digital kretsteknik, 4,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar grunderna i digitalt logiskt tänkande, hur digitala system fungerar i grund och botten samt verktyg för att designa digitala system. Moment som behandlas är logisk matematik, kombinatoriska funktioner, sekvensfunktioner samt analys och syntes av digitala funktioner. Vidare behandlas grindar, vippor och andra speciella digitala kretsar samt programmerbar logik (översiktligt). Kursen innehåller jämförbara andelar praktiskt handhavande och teoretisk förståelse.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - redogöra för relevanta begrepp inom området digital teknik, - genomföra konvertering mellan de decimala, binära och hexadecimala talsystemen, - överföra information från en sanningstabell till ett funktionsuttryck och omvänt, - beskriva någon metod för minimering av digitala funktioner, - tolka och förklara kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner, - beskriva funktionen hos elektroniska grindar och vippor, - tolka och rita tidsdiagram, - beskriva metoder för syntes och analys av kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner, - tolka information i symbolscheman och funktionstabeller i datablad, - tolka och förklara funktionen hos några typiska speciella digitala kretsar, - tolka och rita ett komplett kopplingsschema, och göra en konkret uppkoppling av funktionen, - skriva enkla program för enkel programmerbar logik och genomföra programmering av en sådan krets, - implementera kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner med diskreta grindar och vippor samt i programmerbar logik, - förklara skillnaden i funktionssätt mellan dessa implementeringsteknologier.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupparbeten och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.