Digitalteknik, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar grunderna i digitalt logiskt tänkande, hur digitala system fungerar i grund och botten samt verktyg för att designa digitala system. Moment som behandlas är logisk matematik, kombinatoriska funktioner, sekvensfunktioner samt analys och syntes av digitala funktioner. Vidare behandlas grindar, vippor och andra speciella digitala kretsar. I den senare delen av kursen görs digital konstruktion av kombinatoriska och sekventiella nät genom funktionsbeskrivning i VHDL, simulering och testning, syntetisering samt programmering av PLD/CPLD/FPGA-kapslar. Kursen är uppdelad i två moment: 1. Teoridel (Theoretical part), 4.5 hp 2. Laborationsdel (Laboratory part), 3 hp.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten kunna - redogöra för relevanta begrepp inom området digital teknik, - genomföra konvertering mellan de decimala, binära och hexadecimala talsystemen, - överföra informationen i en sanningstabell till ett funktionsuttryck och tvärtom, - beskriva metoder för minimering av digitala funktioner, - tolka och förklara kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner, - beskriva funktionen hos grindar och vippor, - tolka och rita tidsdiagram och tillståndsdiagram, - tolka och förklara funktionen i några speciella digitala kretsar som adderare, komparator, avkodare, ankodare, multiplexer, demultiplexer, räknare, skiftregister, - tolka och rita ett fullkomligt kopplingsschema, och göra en konkret koppling av funktionen, - beskriva några viktiga parametrar i TTL-, CMOS- och HCMOS-familjernas specifikationer samt tolka information som symbolschema och funktionstabell i datablad, - beskriva och utföra konstruktioner av kombinatoriska nät och sekventiella nät med funktionsbeskrivningar i VHDL eller med strukturell VHDL, - förklara skillnaden mellan parallell och sekventiell VHDL, - översiktligt beskriva teknologier för PLD-, CPLD och FPGA-kretsar, - kontrollera funktionsbeskrivningen med simulering eller testbänk, - utföra syntetisering och programering av PLD/CPLD/FPGA-kapslar.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupparbeten och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.