Kursen omfattar två moment. Moment 1: Teori, 6 högskolepoäng Moment 2: Laborationer, 1.5 högskolepoäng
Kursen innehåller praktiska och teoretiska inslag inom mekanik och elektrostatik. Kursen inleds med övningar vars mål är att ge ökad förståelse för hur fysikens samband ska tolkas. Begrepp som massa, kraft, tyngdkraft, hastighet, acceleration, friktion, arbete, växelverkan mellan laddningar, effekt, energi, densitet och tryck behandlas. Exempel på tekniska tillämpningar kan vara domkraften, varmluftsballongen, barometern och åskledaren. I laborationsmomentet ingår experimentell metodik. I detta moment tränas studenten att hantera basala mätinstrument, hur man värderar sina mätresultat, hur man för protokoll och varför det är viktigt. Dessutom genomförs grundläggande färdighetsträning i rapportskrivning.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs skall studenten kunna:
definiera och redogöra för fundamentala begrepp inom den klassiska fysiken
analysera och lösa problem inom statik, kinematik och elektrostatik med hjälp av kraft- och energiresonemang
förklara några tekniska tillämpningar inom kursens områden
hantera tekniska hjälpmedel vid fysikalisk problemlösning
genomföra enkla experiment, värdera de experimentella resultaten och skriftligt presentera detta
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt genomgången Matematik baskurs I eller godkänd Matematik 2c/ Matematik C från gymnasiet eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektioner varvat med laborationer och lärarledd problemlösning. Deltagande i laborationer och introduktion till skriftlig rapportering är obligatorisk.
Examination
Examinationen sker dels genom en skriftlig tentamen (Moment 1), dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av laborationer (Moment 2). På teorimomentet ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Minst en skriftlig laborationsrapport ska lämnas in för granskning, respons och slutligt godkännande av handledaren. På laborationsmomentet ger endast något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla delar är godkända. Den som erhållit betyget godkänt på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid kursansvarig institution via studievägledaren för Tekniskt-naturvetenskapligt basår vid Umeå universitet. Examination baserad på denna kursplan garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Alphonce Rune Heureka! : fysik. 1. uppl. : Stockholm : Natur & kultur : 2011 : 400 s. : ISBN: 978-91-27-56727-6 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst
Ekbom Lennart Tabeller och formler för NV- och TE-programmen : matematik, fysik, astronomi, kemi, energi och miljö 5., [rev.] uppl. : Stockholm : Liber : 2003 : 200 s. : ISBN: 978-91-47-01746-1 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst
Alphonce Rune Heureka! : fysik. 1. uppl. : Stockholm : Natur & kultur : 2011 : 400 s. : ISBN: 978-91-27-56727-6 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst
Ekbom Lennart Tabeller och formler för NV- och TE-programmen : matematik, fysik, astronomi, kemi, energi och miljö 5., [rev.] uppl. : Stockholm : Liber : 2003 : 200 s. : ISBN: 978-91-47-01746-1 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst