Mark och vatten - teori och fältmetoder, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar geovetenskap/naturgeografi med inriktning mot abiotiska processer i mark och vatten. I kursen ingår bl a mark- och grundvattenkemi, markfysik, jordmånslära, naturvattnets egenskaper, sedimentens ursprung och egenskaper samt fält och laboratoriemetodik.

Kursen består av två moment:

Moment 1. Marklära, 7.5 högskolepoäng
Momentet behandlar kemiska och fysikaliska processer som sker i marken och deras betydelse för markens egenskaper. Stor vikt läggs vid jordmåners bildning och klassificering.

Moment 2. Ytvattenkemi och sedimentologi, 7.5 högskolepoäng
Momentet behandlar fysikaliska och kemiska processer i naturvatten och deras betydelse för vattnets egenskaper. Dessutom behandlas bildningen av sediment i olika vattenmiljöer och vilka fysikaliska och kemiska egenskaper sedimenten får.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Godkänd kunna:

Moment 1
• beskriva och förklara grundläggande kemiska processer som sker i mark- och grundvattenzonen och deras inverkan på markens och grundvattnets egenskaper
• beskriva och förklara grundläggande markfysikaliska processer och deras inverkan på markens uppbyggnad och egenskaper
• redogöra för i Sverige förekommande jordmåners bildning, klassificering och utbredning
• genomföra provtagning och kvantitativ analys av enklare markkemiska parametrar

Moment 2
• beskriva och förklara grundläggande abiotiska processer i ytvatten och vilka skillnader det finns inom och mellan olika akvatiska system
• beskriva och förklara sedimentbildning och sedimentens fysikaliska och kemiska uppbyggnad i vanligt förekommande fluviala och marina miljöer
• genomföra provtagning och kvantitativ analys av grundläggande kemiska och fysikaliska parametrar i ytvatten och sediment

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna:

Moment 1 och 2.
Upp­visa god förmåga att tillämpa kunskapen och värdera olika faktorers och processers betydelse i olika miljöer samt att kunna redogöra för mer komplexa orsakssamband. När examinationen sker i form av en laborations- eller projektrapport krävs också att studenten kan föra en kritisk diskussion med väl underbyggd argumentation samt har en god språkbehandling. 

Behörighetskrav

30 hp Geovetenskap/Naturgeografi eller Kemi för miljö och hälsoskyddsområdet, 15 hp och Ekologi och geovetenskap, 15 hp  eller motsvarande kunskaper

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, laborationer, övningar och exkursioner. Laborationer, övningar och exkursioner är obligatoriska.

Examination

Examinationen på båda momenten består av en skriftlig tentamen samt en skriftlig och muntlig redovisning av ett individuellt projekt. Den sammanlagda bedömningspoängen på de examinerande uppgifterna på ett moment är 60 poäng, fördelat på 50 poäng på den skriftlig tentamen och 10 poäng på den skriftliga projektrapporten. Bedömningspoängen på de examinerande uppgifterna på de olika förväntat studieresultaten (FSR) är fördelade i förhållande till den schemalagda undervisningstiden där innehållet i FSR:en behandlas under momentet. För att bli godkänd på ett FSR krävs att 60% av den totala bedömningspoängen på FSR:et uppnås. För att erhålla betyget Godkänd (G) på ett moment krävs att alla FSR:en på momentet är godkända inkluderat godkänd muntlig redovisning av projektet samt deltagande i fältövningar. För att erhålla betyget G på hela kursen krävs betyget G på båda momenten.

För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) skall utöver kraven för betyget G, de förväntade studieresultaten för VG uppnås. Frågeställningar som bedömer om studenten uppnår FSR:en för VG är integrerade i de examinerade uppgifterna för varje FSR och utgör 20% av bedömningspoängen på FSR:et. Betyget VG på ett moment sätts om minst 80% av den sammanlagda bedömningspoängen på momentet uppnås, dvs. minst 48 poäng. VG på hela kursen erhålls om minst 80% av de total bedömningspoängen på båda momenten uppnås, dvs. minst 96 poäng.​ Studerande som underkänts vid prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg (se universitetets regelsamling). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en
kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6
kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.