Kursen inleds med en detaljerad beskrivning av de grundläggande mikroskopiska växelverkansprocesserna som leder till för dosimetrin betydelsefylla makroskopiska storheter såsom kerma, kollisionkerma, exposition och absorberad dos. Vidare behandlas kavitetsteorierna av Bragg-Gray, Spencer-Attix och Burlin, samt teorin för stora kaviteter, liksom deras för- och nackdelar. Vidare behandlas begrepp såsom strålnings- och laddad partikeljämvikt och deras betydelse för dosimetrin. I kursen behandlas också viktiga storheter såsom medelenergin som åtgår för att bilda ett jonpar i en gas W, Fanos teorem och dess betydelse för kavitetsteorierna. Kursen ger också en introduktion till mikro- och interndosimetrin. Vidare behandlas olika absolut- och relativmätande dosimetrar, och även deras för- och nackdelar. Inom kursen ges också en inledande beskrivning av metoder för precisionsmätning av absorberad dos.
I kursen ingår även en obligatorisk laborationsdel.
Kursen omfattar tre moment:
1. Teoridel, 5 hp
2. Räknedel, 5 hp
3. Laborationsdel, 5 hp
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:
- detaljerat redogöra för de relevanta dosimetriska storheterna kerma, kollisionskerma, exposition, absorberad dos samt deras inbördes relationer och förutsättningarna för dessa.
- detaljerat redogöra för begreppen strålningsjämvikt och laddad partikeljämvikt.
- välja relevant kavitetsteori och tillämpa denna vid olika mätsituationer.
- kritiskt bedöma olika detektorers för- och nackdelar vid mätning av för dosimetrin relevanta storheter.
- redogöra för Fanos teorem och dess betydelse för kavitetsteorierna.
- översiktligt redogöra för olika storheter och metoder inom mikrodosimetrin.
- utföra grundläggande interndosimetriska beräkningar.
- självständigt utföra relevanta mätningar med olika typer av jonisationskammare och TL-dosimetrar samt behärska analysen av mätresultaten.
Behörighetskrav
Univ: Strålningsväxelverkan (5RA006, 7,5 hp), eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, räkneövningar och handledda laborationer. Laborationerna är obligatoriska.
Examination
Examination sker genom skriftlig tentamen (teoridel och räknedel) samt genom skriftlig redovisning av laborationerna. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På laborationsmomentet ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
