Historia 1, 30 hp

Innehåll

Kursen behandlar översiktligt världens historia från de första flodkulturerna fram till våra dagar ur ett klass- och genusintegrerat perspektiv. Innehållet är indelat i 4 moment om vardera 7,5hp. I varje moment finns historiedidaktiska inslag. Dessa inslag omfattar 0,5 hp på moment 1 och 4, och 2,5 hp på moment 2 och 3.

Moment 1: Äldre historia (7,5 poäng)
Inledningsvis behandlas de grundläggande villkoren för civilisationers uppkomst varvid ett globalt, komparativt perspektiv anläggs, där olika förutsättningar för samhällsutveckling och statsgrundande diskuteras. Översikt av samhälls- och kulturutvecklingen inom de främreorientaliska och asiatiska högkulturerna. De antika kulturerna och det antika kulturarvet behandlas ingående liksom det feodala samhällets framväxt och det nya Europas födelse. I nordisk historia behandlas vikingatiden, ländernas enande och kristnande i ett komparativt perspektiv. En historievetenskaplig introduktion liksom metodövningar ingår. Historiedidaktiska övningar fokuserar på urval ur ett större stoff: brott och kontinuitet, aktör och struktur och syftar till att hjälpa studenten att studera historia.

Moment 2: Senmedeltid till 1789 (7,5 poäng)
Översiktligt studium av den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen. Områden som behandlas: Det feodala samhällets tillbakagång, relationerna kyrka - stat, renässans och humanism, nationalstaternas, den starka centralmaktens och absolutismens framväxt, de geografiska upptäckterna och deras betydelse, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Den nordiska historien studeras i relation till utvecklingen på kontinenten. I svensk historia behandlas bl a framväxten av en statsapparat och ett socialt differentierat samhälle, befolknings- och bebyggelsehistoria under medeltiden, formandet av nationalstaten, stormaktstidens samhällsutveckling mot bakgrund av de långvariga krigen, frihetstidens samhällsstruktur. Metodövningar ingår. Det didaktiska inslaget handlar om att ta del av och analysera innehållet i och debatten kring historieämnets kurs- och ämnesplaner.   

Moment 3: Modern historia (7,5 poäng)
Översiktligt studium av den politiska och sociala utvecklingen från 1789 och fram till det första världskriget. Härvid behandlas den industriella revolutionens sociala och politiska följder, nationalismen och dess betydelse för utvecklingen i Europa under 1800-talet, revolutioner och revolutionsförsök under 1800-talet, kolonialväldenas och den moderna imperialismens framväxt. I nordisk historia uppmärksammas skandinavismen, Finlands ställning inom det ryska väldet, den svensk-norska unionen. I svensk historia studeras bl a den demografiska utvecklingen under 1800-talet och dess ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser, övergången från stånds- till klassamhälle, migrationen och folkrörelsernas framväxt. Metodövningar ingår. I det didaktiska inslaget fortsätter arbetet med kurs- och ämnesplanerna med fokus på att utarbeta en momentplanering.

Moment 4: Samtidshistoria (7,5 poäng)
Huvuddragen av utvecklingen från första världskriget och fram till idag med inriktning på ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Första och andra världskrigets utbrott, mellankrigstiden och kalla krigets utbrott behandlas i ett komparativt perspektiv. När det gäller svensk 1900-talshistoria behandlas problem kring det demokratiska genombrottet och minoritetsparlamentarismens tid, framväxten av välfärdsstaten som ideologi och verklighet och efterkrigstidens inrikespolitik. Metodövningar ingår. I det didaktiska inslaget fortsätter arbetet med kurs- och ämnesplanerna med fokus på att utarbeta en kursplanering. I anslutning till detta får studenterna också öva sig i muntlig presentation.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande

Kunskap och förståelse
-    visa grundläggande kunskaper om den historiska utvecklingen från de första civilisationerna fram till våra dagar med avseende på politisk, social, kulturell och ekonomisk förändring.
-    visa grundläggande förståelse för olika historiska perspektiv och olika historiesyner i syfte att på ett enkelt sätt kunna analysera historisk förändring.
-    visa grundläggande kunskap om olika historiedidaktiska traditioner och förståelse för centrala ämnesdidaktiska begrepp.

Färdighet och förmåga
-    visa att han/hon utifrån historievetenskapliga kriterier kan göra ett relevant urval ur ett större historiskt stoff.
-    kunna med stöd av historiedidaktisk teori och skolans styrdokument formulera mål för sin undervisning och göra ett relevant urval ur ett större historiskt stoff.
-    kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl i tal och skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
-    ha grundläggande kunskaper i historisk metod och historievetenskapligt förhållningssätt.

Behörighetskrav

Samtliga kurser inom UK 1 samt Att vara lärare (VFU I), med godkänt resultat på 22,5 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges.

Examination

Examination sker skriftligen och muntligen. Huvuddelen av examinationen på moment 1, 2 och 4 sker i form av skrivsalstentamen. Moment 3 har däremot individuell muntlig tentamen. Metodövningarna examineras genom muntliga seminarier i grupp. Detsamma gäller de didaktiska momenten, som dock även har inslag av muntlig presentation.

Vid delexaminationer som seminarier och övningar ges betygen U och G, medan skriftlig eller muntlig tentamen betygssätts med U,G,VG. Varje moment betygsätts med U,G,VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 20. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.