"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Samhällsorientering åk 4-6, 30 hp

Engelskt namn: Social Studies for Grades 4-6

Denna kursplan gäller: 2013-02-11 till 2014-01-05 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 6LU005

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: Tregradig skala

Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier

Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2013-02-27

Innehåll

Kursen innehåller 4 moment om vardera 7,5 hp: Historia och samhälle (7,5 hp), Religion och samhälle (7,5 hp), Geografi och samhälle (7,5 hp), samt De samhällsorienterande ämnenas didaktik (7,5 hp). Vart och ett av de tre första momenten innehåller integrerade didaktiska inslag motsvarande 2,5 hp.
Kursen innehåller 7,5 hp vardera av ämnena Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap och Geografi.

Moment 1: Historia och samhälle (7,5 hp)
Momentet behandlar översiktligt den historiska utvecklingen från 800-talet fram till våra dagar. I fokus står de breda utvecklingslinjerna och förändringsprocesserna i Norden: politiskt handlar det om statsbyggnadsprocessen och utvecklingen mot ett demokratiskt samhälle; socialt om olika socialgruppers levnadsvillkor liksom villkoren för kvinnor, män, flickor och pojkar och villkoren för nationella minoriteter; kulturellt om religion och folklig kultur och ekonomiskt om förändrade förutsättningar för människors arbete. Grundläggande didaktiska frågor av relevans för läraruppdrag analyseras och diskuteras. Som exempel kan nämnas frågor om mål, stoffurval, metodval och examinationsformer inom skolämnet historia. Historiska metodövningar genomförs där källkritik övas och historievetenskapliga begrepp behandlas.

Moment 2: Religion och samhälle (7,5 hp)
Momentet behandlar religionernas betydelse i det svenska samhället i historia och nutid. I kursen tematiseras kristendomens olika inriktningar, den samiska religionen samt influenser av världsreligionerna under olika skeenden och epoker.  Religionernas påverkan och betydelse för samhällslivet studeras, liksom religiösa praktiker och uttrycksformer.  Kursen problematiserar dessutom ett flertal religiösa grundbegrepp och diskuterar olika sätt att tolka religiöst liv. Grundläggande didaktiska frågor av relevans för detta uppdrag analyseras och diskuteras. Som exempel kan nämnas frågor om mål, stoffurval, metodval och examinationsformer inom skolämnet religionskunskap.

Moment 3: Geografi och samhälle (7,5 hp)
Momentet behandlar geografiämnets teoretiska och metodologiska grunder i ett sammanhang där människors skilda levnadsvillkor relaterade till såväl naturgivna som kulturskapade förhållanden på olika platser och regioner står i fokus.  Lokaliseringsteorins kärna och moderna tendenser presenteras, diskuteras och analyseras, liksom olika aspekter och teoribildningar kring lokal och regional utveckling. Teorier om den internationella ekonomins utveckling förstått som globalisering behandlas och problematiseras mot bakgrund av ojämn geografisk utveckling och relaterade miljöproblem. På varje geografisk nivå (lokal, regional, global) sker presentation i anknytning till empiriska exempel och orienteringar där relationen mellan natur och kultur särskilt uppmärksammas. Under momentet analyseras och diskuteras grundläggande geografididaktiska frågor. Som exempel kan nämnas frågor om mål, stoffurval, metodval och examinationsformer inom skolämnet geografi.

Moment 4: De samhällsorienterande ämnenas didaktik (7,5 hp)
Momentet behandlar lärares samhällsorienterande undervisningsuppdrag i grundskolans mellanårskurser som det kommer till uttryck i gällande styrdokument.  Innebörden och betydelsen av kunskapsbildning i SO-ämnen analyseras och diskuteras liksom frågan om SO-ämnenas betydelse för skolans värdegrundsuppdrag.  Vidare problematiseras relationen mellan universitetsämnen och skolämnena inom SO-området. Olika modeller för strukturering av SO-ämnesinnehåll studeras liksom möjligheter till ämnesövergripande undervisning i skolans mellanårskurser. Olika metoder av relevans för SO-undervisningen behandlas liksom frågan hur kunskap medieras inom berörda skolämnen. Särskilt granskas IKT:s möjligheter och risker i SO-undervisningen.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse
kunna redogöra för lärares undervisningsuppdrag i grundskolans samhällsorienterande   ämnen så som det kommer till uttryck i läroplan och kursplaner
kunna beskriva och diskutera olika kunskapskvaliteter inom skolämnena religion, historia, samhällskunskap och geografi i grundskolans mellanårskurser.
kunna beskriva möjligheter till ämnesövergripande undervisning.
översiktligt kunna redogöra för några centrala politiska, sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingslinjer i Norden 800 - 2000
kunna analysera drivkrafterna bakom och konsekvenser av ekonomins internationalisering och globalisering
kunna beskriva och diskutera innehåll och praktiker i de stora världsreligionerna och dess betydelse i det svenska samhället historia och nutid
kunna beskriva och diskutera innehåll och praktiker i samisk religion och diskutera dess möte med det svenska samhället 

Färdighet och förmåga
kunna analysera och problematisera lärares uppdrag i SO-undervisning  med hjälp av didaktiska begrepp
kunna planera arbetsområden/teman inom SO-området med tydliga lärandemål, genomtänkt och välstrukturerat ämnesinnehåll samt välmotiverade undervisningsmetoder och examinationsformer
kunna analysera kvaliteter i olika SO-läromedel
kunna diskutera och tillämpa centrala teorier och modeller inom kulturgeografi

Värderingsförmåga och förhållningssätt
kunna problematisera SO-undervisningens betydelse för skolans värdegrundsuppdrag
kunna problematisera kursinnehållet utifrån ett klass- etnicitets- och genusperspektiv

Behörighetskrav

Förkunskapskrav för programmet: Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 6 b/A6 b)

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Föreläsningarna syftar dels till att ge översikter, men också att problematisera såväl ämnesstoff som ämnesdidaktik. Föreläsningarna kan både ha funktionen att förklara kurslitteraturen och att ge bredd utöver kurslitteraturen. Seminarier syftar till att i mindre grupper diskutera avgränsade frågeställningar eller del av kurslitteratur. Gruppövningar syftar till att öva färdigheter och förhållningssätt.

Examination

Varje moment examineras i enskild skriftlig form och i muntlig form. Med enskild skriftlig form avses skrivsalstentamen, hemtentamen eller annan form av inlämningsuppgift. Med muntlig examination avses enskild muntlig tentamen, muntlig examination i grupp eller examinerande övningar.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande av del av kurs eller hel kurs ställs till Umeå universitet, Studentcentrum/Examina. Blankett för tillgodoräknande hittas via studentcentrums hemsida www.student.umu.se/examen/tillgodoraknande

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.