Utbildningsvetenskap i pedagogisk praktik, 15 hp

Innehåll

Kursen omfattar styrformer som på olika sätt påverkat och förändrat den pedagogiska praktiken och de kvalitetsaspekter som kopplas till utformning och användning av bedömning och utvärdering. Därutöver omfattas kursen av aktuella frågor kring mobbning och kränkande handlingar relaterat till nätkulturer. Kursen består av tre moment som behandlar dessa frågor nära kopplat till målgruppernas pedagogiska praktik, förskola, skola, fritidshem och studie- och yrkesvägledningsverksamhet.
   
Moment 1
Organisation och styrning (5hp)
Organization and governance

Det övergripande innehållet i momentet behandlar de förändrade styrformer som präglat samhälle och utbildning de senaste decennierna. Decentralisering, mål- och resultatstyrning och influenser av New Public Management bearbetas. Styrformernas avtryck i förskola, fritidshem, skola och studie- och yrkesvägledningsverksamhet fokuseras, och relateras till aktörer på skilda nivåer inom dessa verksamheter.

Moment 2
Bedömning och utvärdering (5hp)
Assessment and Evaluation

Momentet behandlar olika former av bedömningar och deras tillämpningsområden, ur ett såväl teoretiskt som praktiskt perspektiv. Det handlar om summativa och formativa bedömningar av olika typer av kunskaper och färdigheter, t ex inför studieplanering eller examination, eller av utvärdering av verksamhet på en mer övergripande nivå.  Stor vikt läggs på kvalitetsaspekter som handlar om mätningars och bedömningars reliabilitet och validitet, där de studerande får reflektera över bedömningars möjligheter och begräsningar när de används i olika sammanhang.

Moment 3
Utmaningar för lärande (5hp)
Challenges for Learning

Momentet handlar om utmaningar för lärande i förskola, skola, fritidshem och studie- och yrkesvägledningsverksamhet. Relationen mellan socialt konstruerade företeelser som mobbning och kränkande handlingar och förändringar i samhället, behandlas. Barns och ungas identitetsarbete problematiseras i relation till deras sociala liv och nätkulturer. I momentet anläggs ett intersektionellt och kritiskt perspektiv på värdegrundens teori och praktik.

Förväntade studieresultat

Moment 1
Organisation och styrning (5hp)
Organization and governance

För godkänt moment skall den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Visa fördjupad kunskap om motiv till rådande styrformer samt hur de tar sig i uttryck i den pedagogiska praktiken och för de olika verksamheterna

Färdighet och förmåga

• Kritiskt granska gällande styrdokument för förskola, skola, fritidshems- och studie- och yrkesvägledningsverksamhet utifrån läroplansteoretiska perspektiv.

Moment 2
Bedömning och utvärdering (5hp)
Assessment and Evaluation

För godkänt moment skall den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för hur olika typer av bedömningar kan användas för olika syften i utbildningssammanhang.
• Att utifrån ett samhällsperspektiv förstå dagens bedömnings- och betygssystem.

Färdighet och förmåga

• Redogöra för vanliga felkällor som kan påverka reliabiliteten och validiteten hos bedömningar och visa insikt om vilka konsekvenser bristande kvalitet kan leda till

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Tillämpa sina teoretiska kunskaper om bedömning i en praktisk situation, samt kunna värdera bedömningens kvalitet.

Moment 3
Utmaningar för lärande (5hp)
Challenges for Learning

För godkänt moment skall den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för begreppen mobbning och kränkande handlingar i relation till forskning, styrdokument och lokala planer i antingen förskola, skola, fritidshem eller studie- och yrkesvägledningsverksamhet.

Färdighet och förmåga

• Kritiskt och konstruktivt problematisera barns- och ungas nätanvändning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Anlägga ett kritiskt perspektiv på värdegrundsdiskursen och dess gestaltning i antingen förskola, skola, fritidshem eller studie- och yrkesvägledningsverksamhet.

Behörighetskrav

Lärarexamen om minst 180 hp eller motsvarande (lärare, förskollärare, fritidspedagog, studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare etc) och ett examensarbete motsvarande 15 hp.

Undervisningens upplägg

Kursen bedrivs på halvfart och i distansform. Kursstart sker vid terminens början och omfattar två obligatoriska campusförlagda introduktionsdagar. Vid denna första sammankomst presenteras de tre momenten, studieguiden och anvisningar inför kommande självständiga arbete och andra examinationer. Föreläsningar, seminarier och gruppövningar äger också rum under dessa två dagar. Efter den campusförlagda introduktionen arbetar studenterna självständigt eller i grupp med sina arbets- och examinationsuppgifter.

Examination

Moment 1 examineras genom skriftlig rapport riktad mot det egna verksamhetsområdet, med inledning/bakgrund om styrformer och användande av läroplansteori för att granska och analysera styrdokument. Rapporten avslutas med en diskussion om vad detta får för konsekvenser för den egna pedagogiska praktiken. Uppgifter examineras utifrån skalan VG, G och U. För VG på moment 1 krävs VG på den skriftliga uppgiften.

Moment 2 examineras genom skriftligt prov vid momentets slut liksom via skriftliga eller muntliga uppgifter under kursens gång. Det skriftliga provet examineras utifrån skalan VG, G och U, medan övriga uppgifter bedöms med G eller U. För betyget VG på moment 2 krävs VG på det skriftliga provet.

Moment 3 examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift och redovisas i seminarieform vid kursens slut. Uppgifter examineras utifrån skalan VG, G och U. För VG på momentet krävs VG på inlämningsuppgiften.

Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller underkänd.

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp.

Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.    

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.
För mer information kontakta studentcentrum examina.