"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Bedömning för och av lärande i grundskolan (UK), 11 hp

Engelskt namn: Assessment for and of Learning for Primary School

Denna kursplan gäller: 2018-01-08 till 2018-03-25 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 6PE236

Högskolepoäng: 11

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: Tregradig skala

Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Beslutad av: Tekniska-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2016-09-27

Reviderad av: Tekniska-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2018-03-20

Innehåll

I kursen behandlas bedömningar och utvärderingar och hur dessa kan användas för att stödja de olika yrkeskategoriernas behov av att fatta välgrundade beslut enligt sina respektive uppdrag. Formativa bedömningars syfte att stödja elevers lärande och verksamheters systematiska kvalitetsarbete fokuseras liksom hur de formativa och de summativa bedömningarna på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt ska utgöra grund för olika sorters beslut. Likaså studeras hur utfall av olika bedömningar kan kommuniceras med elever, vårdnadshavare, kollegor och skolledare samt etiska aspekter på denna kommunikation. Kursen inkluderar definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker såväl av elevers lärande som när utvärdering och uppföljning används i det systematiska kvalitetsarbetet. Kursen behandlar hur information om hur elevers kunskaper respektive verksamhetens kvalitet kan insamlas, dokumenteras, tolkas, analyseras, kommuniceras och användas för såväl summativa som formativa syften.

Formativ bedömning innebär att läraren använder belägg för elevers lärande för att anpassa undervisning och verksamhet för att bättre möta elevernas behov och verksamhetens mål. Det inkluderar även att stödja elevernas deltagande i den formativa bedömningsprocessen som läranderesurser för varandra och som självreglerande lärande.
Kursen behandlar också den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning och de rättsregler som styr lärarens myndighetsutövande funktion, med fokus på hur betygsättning kan påverka bedömningspraktiken i skolan och elevers lärande.
Kursen innehåller motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära, och elevers sätt att skapa mening.

Inom kursens ram fördjupas och exemplifieras kursens innehåll i relation till de tre olika inriktningarna, Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, grundskolans årskurs 4-6, samt Fritidshem.
 

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

  • redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering,
  • redogöra för den svenska betygsmodellen inklusive de rättsregler som gäller för myndighetsutövning vid betygsättning och bedömning,
  • redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande,
  • redogöra för varför nationella prov och internationella komparativa studier genomförs, hur deras resultat tolkas och används samt deras begränsningar och möjligheter,

Färdighet och förmåga

  • genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa och formativa syften,
  • använda formativ bedömning och teorier om motivation för att främja elevers lärande och systematisk kvalitetsarbete,
  • ge förslag på och argumentera för hur en undervisnings- och bedömningspraktik systematiskt kan utvärderas och utvecklas för att främja verksamheten samt elevers lärande och motivation,
  • visa på och diskutera hur olika sätt att kommunicera bedömningar kan göras till berörda parter,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv,
  • diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning och verksamhet.

Behörighetskrav

Univ: 22,5 hp av 30 hp inom kurserna 'Grundlärare som profession (UK)' 6 hp eller motsvarande, 'Att vara grundlärare (VFU)' 1,5 hp eller motsvarande, 'Lärande och undervisning (UK)' 7,5 hp eller motsvarande, 'Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik (UK)' 7,5 hp eller motsvarande, samt 'Etik, demokrati och det heterogena klassrummet (UK)' 7,5 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, gruppdiskussioner, grupparbeten, och tillämpande övningar.

Examination

Kursen examineras genom följande prov:

  • individuell skriftlig salstentamen,
  • individuell skriftlig tentamen genomfört via digital lärplattform,
  • tillämpande övningar,
  • skriftligt grupparbete samt muntlig redovisning av grupparbete,
  • individuella muntliga redovisningar,
  • individuella skriftliga uppgifter, samt
  • muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier.

Den skriftliga salstentamen samt tre skriftliga inlämningsuppgifter bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För de övriga proven ges endast något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda. För slutbetyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För slutbetyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga salstentamen och samtliga skriftliga inlämningsuppgifter där väl godkänt (VG) är möjligt som högsta resultat har bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U) sätts slutbetyget underkänt (U) på kursen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på kursens samtliga prov.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
 

Övriga föreskrifter


Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina



Föreskrifter vid övergångar
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen
(inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på
under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.