Bedömning för och av lärande i grundskolan (UK), 11 hp

Innehåll

Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik, såväl för beslut om enskilda elever som för lärarens egen undervisning. Ett centralt tema i kursen är hur lärare kan samla in och tolka information och baserat på denna information dra slutsatser om elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt, giltigt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning och formulera skriftliga omdömen. Särskilt belyser kursen bedömningars kvalitet. Kvalitetsegenskaper som reliabilitet och validitet är av central vikt vid beslut om betyg och åtgärder i utvärderingar, men också för beslut om hur elevers lärande kan främjas. Förutom bedömning är motivation ett centralt tema i kursen. Detta tema belyser hur elevers motivation att lära kan främjas. Kursen är indelad i två moduler.

Modul 1: Summativ bedömning i teori och praktik, 5,5 hp
Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innefattar den teoretiskt inriktade delen av modulen centrala begrepp som rör bedömning, utvärdering och betygssättning. Fokus är på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier med relevans för reliabla och valida bedömningspraktiker. I modulen sätts bedömning och betygsättning även in i ett samhällsperspektiv. Nationella utvärderingar och internationella komparativa studier om undervisning och elevers resultat behandlas för att ge perspektiv på undersökningarna, deras resultat och konsekvenser. Vidare behandlas utvärdering, uppföljning och kvalitetsarbete av undervisning.

I den praktiskt inriktade delen av modulen behandlas hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Detta inkluderar utformning och användning av olika typer av kunskapsmätningar. Fokus ligger på summativa bedömningar som underlag för beslut om betyg och som underlag för skriftliga utvecklingsplaner. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer det nuvarande svenska betygssystemet att belysas, inklusive kunskapskravens utformning, de rättsregler som styr lärarens myndighetsutövning och hur lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta tillförlitliga, giltiga och likvärdiga betyg.

Modul 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5,5 hp
Modulen handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Modulen behandlar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Det inkluderar hur läraren kan framkalla belägg för elevers lärande och använda dessa belägg för att ge feedback och anpassa undervisningen till att möta elevernas lärandebehov. Det inkluderar även hur läraren kan stödja elevernas deltagande i den formativa bedömningsprocessen som läranderesurser för varandra och som självreglerande lärande, och hur utveckling av gemensamma tolkningar av lärandemål mellan elever och lärare kan stödjas. Modulen behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Modul 1: Summativ bedömning i teori och praktik
Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering,
• redogöra för det svenska betygssystemet inklusive de rättsregler som gäller för myndighetsutövning vid betygssättning och för skriftliga utvecklingsplaner,
• redogöra för olika modeller för systematiskt kvalitetsarbete,

Färdighet och förmåga

• planera ändamålsenliga bedömningssituationer,
• konstruera ändamålsenliga prov med olika typer av frågor och uppgifter,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sin egen och andras bedömningspraktik ur ett bedömningsteoretiskt perspektiv, och ge förslag på och argumentera för hur praktikerna kan utvecklas för att öka deras kvalitet. 

Modul 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik
 
Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp inom områdena formativ bedömning och motivation,
• redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation, 

Färdighet och förmåga

• använda kunskap om formativ bedömning och motivation för att redogöra och argumentera för hur undervisningspraktiker kan genomföras för att stödja elevers lärande och motivation,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sin egen och andras bedömningspraktik ur ett formativ bedömningsteoretiskt perspektiv, och ge förslag på och argumentera för hur praktikerna kan utvecklas för att främja elevers lärande,
• värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisningspraktik ur ett motivationsteoretiskt perspektiv, och ge förslag på och argumentera för hur praktikerna kan utvecklas för att främja elevers motivation.

Behörighetskrav

Univ:
Grundlärare som profession (UK) 6 hp,
Att vara grundlärare (VFU)' 1,5 hp,
Lärande och undervisning (UK)' 7,5 hp,
Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik (UK)' 7,5 hp samt,
Etik, demokrati och det heterogena klassrummet (UK)' 7,5 hp,
eller motsvarande kurser.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, gruppdiskussioner, grupparbeten, och tillämpande övningar.

Examination

Kursens förväntade studieresultat examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter.
 
Modul 1: Summativ bedömning i teori och praktik, 5,5 hp 
 
Modulen examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig tentamen genomförd via digital lärplattform,
• muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, samt
• individuell skriftlig inlämningsuppgift. 

Den individuella skriftliga tentamen bedöms med betygen, godkänt (G) eller underkänt (U). 
Den skriftliga inlämningsuppgiften bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Seminarierna bedöms enbart med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på modulen beslutas först när samtliga prov är genomförda. Modulen betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga inlämningsuppgiften bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på modulen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på modulens samtliga prov.

Modul 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5,5 hp

Modulen examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig salstentamen,
• grupparbete, skriftlig och muntlig redovisning,
• individuella muntliga redovisningar, samt
•  individuella skriftliga uppgifter.

Den skriftliga salstentamen och en av de skriftliga uppgifterna bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För de övriga proven ges endast något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på modulen beslutas först när samtliga prov är genomförda. Modulen betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga salstentamen och samtliga skriftliga inlämningsuppgifter där väl godkänt (VG) är möjligt som högsta resultat, har bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på modulen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på modulens samtliga prov.

Gemensamma examinationsbestämmelser för betyg på kurs
Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda och båda modulerna är godkända. För slutbetyget godkänt (G) på hel kurs krävs betyget godkänt (G) på kursens båda moduler. För slutbetyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs betyget väl godkänt (VG) på kursens båda moduler.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.
I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina

Föreskrifter vid övergångar
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen
(inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på
under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.