Bedömning för och av lärande för åk 7-9 och gymnasium (UK), 11 hp

Innehåll

Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik, såväl för enskilda elever som för lärarens egen undervisning. Den övergripande målsättningen är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning. Den studerande ska också kunna ta ställning till bedömningars kvalitet då en viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för olika typer av beslut, där bedömningar, betyg och utvärderingar används som underlag, men också för den enskilde elevens motivation och lärande. Kursen är indelad i tre moment.
 
Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning, 2 hp
Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innehåller momentet centrala begrepp som rör bedömningar. Momentet har ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker. Momentet sätter även in bedömning och betygsättning i ett samhällsperspektiv. Nationella utvärderingar och internationella komparativa studier om undervisning och elevers resultat behandlas för att ge perspektiv på undersökningarna, deras resultat och konsekvenser. Momentet behandlar även utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning.

Moment 2: Summativa bedömningar i teori och praktik, 3,5 hp
Momentet handlar om hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Det inkluderar utformning och användning av olika typer av prov, men också om alternativa bedömningsformer. Fokus ligger på summativa bedömningar som underlag för beslut om betyg, men också som underlag för skriftliga utvecklingsplaner. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer momentet att behandla den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning, de rättsregler som styr lärarens myndighetsutövning och hur man som lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta valida och reliabla betyg.
 
Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5,5 hp
Momentet handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att läraren använder belägg för elevers lärande för att anpassa undervisningen för att bättre möta elevernas lärandebehov. Det inkluderar även att stödja elevernas deltagande i den formativa bedömningsprocessen som läranderesurser för varandra och som självreglerande lärande. Momentet behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära.
 

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering,
• redogöra för den svenska betygsmodellen inklusive de rättsregler som gäller för myndighetsutövning vid betygsättning och bedömning,
• redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande,
• redogöra för olika modeller för systematiska utvärderingar, uppföljning och kvalitetsarbete,
• redogöra för varför nationella prov och internationella komparativa studier genomförs, hur deras resultat tolkas och används samt deras begränsningar och möjligheter,

Färdighet och förmåga

• genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa syften,
• använda formativ bedömning och teorier om motivation för att främja elevers lärande,
• ge förslag på och argumentera för hur en undervisnings- och bedömningspraktik kan utvärderas och utvecklas för att främja elevers lärande och motivation,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv,
• diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning.

Behörighetskrav

Univ: 'Ämneslärare som profession (UK)' 6 hp eller motsvarande, 'Att vara ämneslärare (VFU)' 1,5 hp eller motsvarande, 'Lärande och undervisning (UK)' 7,5 hp eller motsvarande, 'Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik (UK)' 7,5 hp eller motsvarande, samt 'Etik, demokrati och det heterogena klassrummet (UK)' 7,5 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, gruppdiskussioner, grupparbeten, och tillämpande övningar.

Examination

Kursens förväntade studieresultat examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter.

Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning, 2 hp

Momentet examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig tentamen genomfört via digital lärplattform,
• muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, samt
• individuella skriftliga inlämningsuppgifter,

Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Seminarierna, samt skriftlig tentamen via digital lärplattform bedöms enbart med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på
momentets samtliga prov.

Moment 2: Summativa bedömningar i teori och praktik, 3,5 hp

Momentet examineras genom följande prov:

• muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, samt
• individuella skriftliga inlämningsuppgifter,

Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Seminarierna bedöms enbart med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5,5 hp

Momentet examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig salstentamen,
• grupparbete, skriftlig och muntlig redovisning,
• individuella muntliga redovisningar, samt
• individuella skriftliga uppgifter.

Den individuella skriftliga salstentamen genomförs digitalt och datorbaserat. Institutionen tillhandahåller programvara för genomförandet av skrivningen som studenten själv installerar på sin dator i god tid innan tentamensskrivningen. Studenten medtager egen dator för genomförandet av tentamensskrivningen. Att genomföra salstentamen digitalt är valfritt, studenten väljer själv om huruvida hen vill skriva digitalt eller traditionellt pappersbaserat. Möjligheten att genomföra skrivningen digitalt gäller enbart vid ordinarie prov samt det första omprovet som tillhandahålls. För ytterligare omprov tillhandahålls enbart pappersbaserade tentamen.

Den skriftliga salstentamen och en av de skriftliga uppgifterna bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För de övriga proven ges endast något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga salstentamen och samtliga skriftliga inlämningsuppgifter där väl godkänt (VG) är möjligt som högsta resultat, har bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Gemensamma examinationsbestämmelser för betyg på kurs
Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda och samtliga momenten är godkända. För slutbetyget godkänt (G) på hel kurs krävs betyget godkänt (G) på kursens samtliga moment. För slutbetyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs betyget väl godkänt (VG) samtliga moment.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.
I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i
yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap.
6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer
information kontakta Studentcentrum/Examina

Föreskrifter vid övergångar
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen
(inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på
under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.