Samhällskunskap 1, 30 hp

Innehåll

Moment 1: Demokrati och samhälle, 15 hp, Democracy and Society
Momentet börjar med en introduktion till politisk filosofi och politiska ideologier, vilken lägger de teoretiska grunderna för det andra delmomentet. Det senare delmomentet behandlar politik och förvaltning i Sverige och EU samt relationen mellan politik och förvaltning på olika politiska nivåer.
 
I de didaktiska inslagen diskuteras Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper kring demokrati och samhälle kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.
 
Delmoment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier, 7,5 hp
Political Philosophy and Political Ideologies, 7,5 hp
Momentet tar sig an flera av de mest grundläggande frågeställningarna för mänsklig samvaro och ger en introduktion till studiet av politisk teori. Fokus ligger på politiska ideologier, både klassiska och moderna, där vi diskuterar och problematiserar centrala teman som t.ex. "människans natur", "frihet", "makt", "jämställdhet", "jämlikhet", "rättvisa", "demokrati", ”stat”, ”nation” och ”medborgarskap”. Genom att kritiskt granska ideologier och olika filosofers argumentation kring bland annat ovanstående begrepp diskuteras motsättningar i idéhistorien som också belyser en ständig spänning mellan konflikt och samarbete.

Delmoment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU, 7,5 hp
Politics and Administration in Sweden and the EU, 7,5 hp
Syftet med momentet är att ge en introduktion till utformningen av det svenska politiska systemet, EUs politiska system samt länken dem emellan. Momentet syftar även till att ge en introduktion till frågor om dels förvaltningens roll i politiska system, dels det svenska styrelseskickets framtida utformning. I anslutning till den sistnämnda frågan uppmärksammas olika demokratimodeller. De fokuserar inte enbart på ansvarsutkrävande i samband med val, utan ger olika svar på frågan om hur den goda demokratin bör vara utformad. Vilka är för- och nackdelarna med respektive modell? Kan de bidra till att möta de utmaningar styrelseskicket står inför?

Moment 2. Samhällsekonomins grunder, 15 hp
Det övergripande syftet med momentet är att ge en grundläggande kunskap för hur enskilda aktörers agerande kan beskrivas och analyseras över tid, samt för hur samhällsekonomin fungerat/r och utvecklats/s på kort och lång sikt. Inom ramen för mikroekonomi behandlas; hur konsumenten och företagen löser sina resursfördelningsproblem, marknadsmekanismen och prisbildningsprocessen under olika marknadsformer. Inom ramen för makroekonomi analyseras centrala begrepp som hur inkomster och arbetslöshet utvecklas samt vilka möjligheter staten har att påverka utvecklingen med hjälp av ekonomisk politik. Ur detta perspektiv problematiseras också hur hushållen och den privata ekonomin påverkas av olika ekonomiska skeenden. Då män och kvinnors deltagande i samhällsekonomin kan se olika ut är en central del av kursen att diskutera, analysera olika skeenden och åtgärder utifrån ett genusperspektiv. Momentet behandlar även det ekonomiska tänkandets historia med fokus på centrala debatter som påverkats ekonomiämnets utveckling på olika sätt.  Kursen behandlar även frågor kring välfärdsstatens utveckling samt hur kvinnors situation på den svenska arbetsmarknaden förändrats under 1900-talet.

Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor diskuteras; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.
 
Hur ämneskunskaper kring samhällsekonomiska frågor kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.

Förväntade studieresultat

Moment 1. Demokrati och samhälle
Delmoment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge huvuddragen i den politiska filosofins historia och de politiska ideologierna samt deras uppkomst och utveckling,
• redogöra för centrala begrepp samt ha en förståelse för hur olika betydelser av begrepp får konsekvenser för hur samhället bör organiseras
• kunna beskriva samhällskunskapsämnets syfte och innehåll samt elevernas kunskaper inom ämnet

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och argumentera kring centrala teman och begrepp inom politisk teori och relatera dessa till moderna politiska diskussioner och aktuella händelser
• jämföra, kontrastera och kritiskt granska såväl klassiska politiska idéer som mer moderna
• skriftligt och muntligt framföra en ståndpunkt som föreslår, motiverar och försvarar en viss styrelseform samt kritiskt granska andra ståndpunkter utifrån en given ideologisk utgångspunkt
• transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Delmoment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge det politiska systemets centrala institutioner i Sverige och EU, dess historia samt hur dessa institutioner regleras och länkas samman i beslutsprocesser
• återge förvaltningens uppbyggnad och roll i det svenska politiska systemet
• återge innebörden av olika demokratimodeller samt hur de relaterar till varandra
• kunna beskriva samhällskunskapsämnets syfte och innehåll samt elevernas kunskaper inom ämnet

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och analysera politiska institutioners makt och inflytande samt författningspolitiska vägval
• diskutera och analysera förvaltningspolitiska teman
• tillämpa kunskaper om demokratimodeller på debatten om styrelseskickets framtida utformning
• transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Moment 2. Samhällsekonomins grunder
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• redogöra för grundläggande mikro- och makroekonomisk teori
• redogöra för huvuddragen i det ekonomiska tänkandets utveckling

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• applicera relevanta ekonomiska teorier på olika ekonomiska samhällsfrågor idag och historiskt
• anlägga ett genusperspektiv på samhällsekonomiska problem över tid
• analysera ekonomiska begrepp/storheter utifrån statistiska data
• transformera de teoretiska kunskaperna om samhällsekonomins grunder till undervisning i skolämnet samhällskunskap
• analysera begreppsbaserad undervisning för utveckling av elevers tänkande i ämnet samhällskunskap

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna

• kritiskt kunna granska och förstå hur olika ekonomiska drivkrafter påverkar samhället.

Behörighetskrav

Kunskap, undervisning och lärande 1, Demokrati, individ och samhälle, Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering samt VFU 1, Att vara lärare.
 

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Dessutom kan tillkomma s.k. lärarfria timmar där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna. Även studentföreläsningar och olika debattövningar
förekommer. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Moment 1. Demokrati och samhälle

Delmoment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier
Momentet examineras genom en individuell hemtentamen där betygen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Examinationen avslutas med ett obligatoriskt seminarium där studenten kan bli Underkänd (U) eller Godkänd (G). Helhetsbetyget för momentet är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG) och för att få slutbetyg krävs godkänt betyg på seminariet. Momentets didaktiska innehåll examineras i samband med den ordinarie examinationen på momentet samt genom obligatoriska seminarier. Betygsskalan för dessa seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Delmoment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU
Momentet examineras genom en skriftlig salstentamen, seminarier och en skriftlig rapportuppgift om lagstiftningsprocessen. Rapportuppgiften och seminariet genomförs i grupp. Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygsskalan för seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för rapportuppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G). En godkänd rapportuppgift ger poäng som adderas till resultatet av den skriftliga salstentamen. Momentets didaktiska innehåll examineras i samband med den ordinarie examinationen på momentet samt genom obligatoriska seminarier. Betygsskalan för dessa seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G).
 
Moment 2. Samhällsekonomins grunder

Momentet examineras med obligatoriska seminarium, skriftlig salstentamen och individuella skriftliga uppgifter. Alla obligatoriska delar ska vara godkända för att kursen ska bli godkänd. Betyg sätts efter det totala antal poäng man fått på de olika examinationsformerna. Momentets didaktiska innehåll examineras i samband med den ordinarie examinationen på momentet samt genom obligatoriska seminarier. Betygsskalan för dessa seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
 
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
 
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
 
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.
 

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med kursutvärdering.