Samhällskunskap 1, 30 hp

Innehåll

Del 1: Demokrati och samhälle
Democracy and society

Moment 1: Politisk filosofi och politiska ideologier, 6 hp
Political Philosophy and Political Ideologies, 6 hp
Momentet inleds med en introduktion till det vetenskapliga studiet av politik och ämnet statsvetenskap. Därefter studeras politisk idéhistoria, politiska ideologier och centrala politisk-filosofiska begrepp såsom "demokrati", "frihet" och "rättvisa". Momentet tränar förmågan att självständigt analysera, problematisera och värdera såväl klassiska som moderna texter inom politisk teori. Momentet syftar vidare till att lägga en grund för fortsatt vetenskapligt skrivande.
 
Moment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU, 6 hp
Politics and Administration in Sweden and the EU, 6 hp
Momentet handlar om utformningen av Sveriges och EUs politiska system. Vilka är de grundläggande principerna för respektive system? Vilka är de centrala institutionerna och hur interagerar dessa i beslutsprocesser? Hur ser länken ut mellan de bägge politiska systemen i termer av representation och ansvarsutkrävande? Särskild uppmärksamhet ägnas åt den kommunala självstyrelsens form och innehåll inom ramen för det svenska politiska systemet. Momentet syftar även till att ge en introduktion till frågor om dels förvaltningens roll i politiska system, dels det svenska styrelseskickets framtida utformning. I anslutning till den förstnämnda frågan uppmärksammas teman som legitimitet, etik och implementering. I anslutning till den sistnämnda frågan uppmärksammas olika demokratiideal som val-, deltagar- och samtalsdemokrati.

Del 2. Samhällsekonomins grunder
The Foundations of Economic Development

Moment 3. Introduktion till nationalekonomi, 7 hp
Inom ramen för mikroekonomi behandlas hur konsumenten och företagen löser sina resursfördelningsproblem, marknadsmekanismen och prisbildningsprocessen under olika marknadsformer. Inom ramen för makroekonomi analyseras centrala begrepp som hur inkomster och arbetslöshet utvecklas samt vilka möjligheter staten har att påverka utvecklingen med hjälp av ekonomisk politik. Ur detta perspektiv problematiseras också hur hushållen och den privata ekonomin påverkas av olika ekonomiska skeenden. Då män och kvinnors deltagande i samhällsekonomin kan se olika ut, kommer kursen att diskutera och analysera olika skeenden och åtgärder utifrån ett genusperspektiv.

Moment 4. Problem i ekonomisk utveckling, 5 hp
Momentets första del behandlar det ekonomiska tänkandets historia med fokus på perioden efter 1700. Här berörs centrala debatter som på olika sätt påverkat synen på marknader, regleringar och ekonomisk utveckling. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter inom olika ekonomisk-teoretiska skolbildningar diskuteras och jämförs. Momentets andra del behandlar ekonomiska kriser med fokus på Sverige. Här diskuteras ett antal historiska kriser med fokus på dels orsaker och dels vilken krispolitik som förts. Även här diskuteras kopplingar till ekonomisk teori. Momentets tredje del behandlar den svenska arbetsmarknadens utveckling ur ett genusperspektiv. Först diskuteras olika centrala teorier kring genusarbetsdelningens orsaker och sedan görs en historisk genomgång av hur reformer och marknadsförändringar påverkarat genusarbetsdelningen över tid.
 
Ämnesdidaktisk strimma, 6 hp (ges parallellt med moment 1-4)
I de didaktiska inslagen diskuteras Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper kring demokrati och samhälle samt samhällsekonomiska frågor kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.

Förväntade studieresultat

Moment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge huvuddragen i den politiska filosofins historia och de politiska ideologierna samt deras uppkomst och utveckling
• redogöra för centrala begrepp samt ha en förståelse för hur olika betydelser av begrepp får konsekvenser för hur samhället bör organiseras

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och argumentera kring centrala teman och begrepp inom politisk teori och relatera dessa till moderna politiska diskussioner och aktuella händelser
• jämföra, kontrastera och kritiskt granska såväl klassiska politiska idéer som mer moderna
• behärska reglerna för den vetenskapliga textens samspel med andra texter, det vill säga kunna använda citatteknik, referatteknik och referensangivelser

Moment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge det politiska systemets centrala institutioner i Sverige och EU, dess historia samt hur dessa institutioner regleras och länkas samman i beslutsprocesser
• återge förvaltningens uppbyggnad och roll i det svenska politiska systemet
• återge innebörden av olika demokratimodeller samt hur de relaterar till varandra

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och analysera politiska institutioners makt, inflytande och utmaningar samt författningspolitiska vägval
• diskutera och analysera förvaltningspolitiska teman
• tillämpa kunskaper om demokratimodeller på debatten om styrelseskickets framtida utformning

Moment 3. Introduktion till nationalekonomi
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• redogöra för grundläggande mikro- och makroekonomisk teori
• visa grundläggande kunskaper om arbetsmarknadens sätt att fungera samt hur löner och inkomster genereras på arbetsmarknaden
• visa grundläggande kunskaper om metoder att mäta och jämföra materiell välfärd mellan länder och
  över tid
• visa förståelse för Riksbankens roll i samhällsekonomin
• visa grundläggande kunskaper om skillnader mellan olika ekonomiska system.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• applicera relevanta ekonomiska teorier på olika ekonomiska samhällsfrågor
• anlägga ett genusperspektiv på samhällsekonomiska analyser och problemställningar
• kritiskt analysera BNP som mått på materiell välfärd
• förstå Keynes varumarknadsmodell och kunna tillämpa modellen på relevanta ekonomiska problem
• visa kunskap om finans- och penningpolitikens möjligheter och begränsningar att stabilisera BNP
• visa förståelse för sambandet mellan aggregerad efterfrågan, inflation och arbetslöshet samt kunna tillämpa AD-AS-modellen och Phillips-kurvan på relevanta ekonomiska problem

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna

• kritiskt kunna granska och förstå hur olika ekonomiska drivkrafter såsom globaliseringen påverkar samhället.

Moment 4. Problem i ekonomisk utveckling
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• redogöra för huvuddragen i det ekonomiska tänkandets utveckling
• redogöra för grundläggande begrepp och teorier i analyser av ekonomiska kriser
• redogöra för grundläggande begrepp och teorier om genusarbetsdelning.

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna

• kunna förklara ekonomiska krisers orsaker och konsekvenser
• kunna tillämpa grundläggande källkritiska principer
• analysera drivkrafter bakom kvinnors förändrade ställning på den svenska arbetsmarknaden under 1900-talet.

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna

• kunna förstå olika ekonomiska teoriers implikationer för olika samhällsekonomiska problemområden.

Ämnesdidaktisk strimma
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• beskriva samhällskunskapsämnets syfte och innehåll
• beskriva elevernas kunskaper inom samhällskunskapsämnet

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle samt samhällsekonomins grunder till undervisning i skolämnet samhällskunskap
• analysera begreppsbaserad undervisning för utveckling av elevers tänkande i ämnet samhällskunskap

Behörighetskrav

Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B. Eller: Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet 6c/A6c).

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Dessutom kan tillkomma s.k. lärarfria timmar där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna. Även studentföreläsningar och olika debattövningar förekommer. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Godkänd på Ämnesdidaktisk strimma samt betyget Väl godkänd på minst 75% av de högskolepoäng som gäller ämnesstudier.

Moment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier
Momentet examineras genom en individuell hemtentamen där betygen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Examinationen avslutas med ett obligatoriskt seminarium där studenten kan bli Underkänd (U) eller Godkänd (G). Helhetsbetyget för momentet är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG) och för att få slutbetyg krävs godkänt betyg på seminariet.

Moment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU
Momentet examineras genom en skriftlig salstentamen (är inte möjlig att komplettera) och en skriftlig rapportuppgift om lagstiftningsprocessen. Rapportuppgiften genomförs i grupp. Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygsskalan för rapportuppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G). En godkänd rapportuppgift ger poäng som adderas till resultatet av den skriftliga salstentamen.
 
Moment 3. Introduktion till nationalekonomi
Momentet examineras med ett seminarium (U-G) samt en skriftlig salstentamen (U-VG). För godkänt på momentet krävs godkänt seminarium samt godkänd tentamen. För väl godkänt på momentet krävs godkänt seminarium samt väl godkänd tentamen.

Moment 4. Problem i ekonomisk utveckling
Momentet examineras med ett seminarium (U-G) samt skriftliga inlämningsuppgifter (U-VG). För godkänt på momentet krävs godkänt seminarium samt att alla skriftliga inlämningsuppgifter är godkända.  För väl godkänt på momentet krävs godkänt seminarium samt att de skriftliga inlämningsuppgifterna är väl godkända.

Ämnesdidaktisk strimma
Kursens didaktiska innehåll examineras genom obligatoriska seminarier och skriftliga uppgifter. Betygsskalan för dessa seminarier och uppgifter är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institutionen genomför innan höstterminens början.

I de fall komplettering inte är möjlig gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).

Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd.