Svenska för F-3, kurs 1, 15 hp

Innehåll

Med fokus på F-3 behandlas språk-, skriv- och läsutveckling samt undervisningsstrategier relaterade till aktuell forskning, styrdokument och beprövad erfarenhet. 

Modul 1: Barns språkutveckling (5 hp)
Momentet behandlar olika perspektiv på barns tidiga språkutveckling i tal och skrift. Språkutveckling studeras utifrån grammatiska och betydelsemässiga aspekter. Betydelsen av barns språkliga medvetenhet diskuteras, liksom interaktionens betydelse och språkmiljöns inverkan på barns språkutveckling och lärande. Planering av goda lärandemiljöer för alla barns språkutveckling behandlas, och didaktiska förhållningssätt diskuteras. Språk- och litteracitetsutveckling i det flerspråkiga och mångkulturella samhället behandlas. Retoriken som verktyg för tal och skrift presenteras och tillämpas. Ett processorienterat förhållningssätt och responsarbete introduceras.

Modul 2: Skönlitteraturens roll i läs- och skrivinlärningen (5 hp)
Läsförståelse behandlas ur ett didaktiskt och språkinriktat perspektiv, varvid innehåll och språk i olika texter granskas och bearbetas. Barnlitteraturens historia och genrer beskrivs. Skönlitteraturens betydelse för barns språkutveckling studeras och bearbetas ur ett litteraturvetenskapligt och didaktiskt perspektiv, varvid frågor som rör intersektionalitet, berättartekniska och multimodala perspektiv uppmärksammas. IKT och estetiska lärprocesser bearbetas både teoretiskt och praktiskt i samband med skriftspråkslärande. Studenten över sig att skriva diskursiv text.

Modul 3: Läs- och skrivutveckling (5 hp)
Teorier om skrivinlärning och skrivutveckling samt läsmetodiska teorier och strategier, innefattande avkodning och läsförståelse behandlas grundläggande samt belyses utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Läs- och skrivmetodiska strategier praktiseras. Momentet ger en översikt om texttyper och härvid behandlas även informationssökning och källkritik. Studenten övar sig att skriva diskursiv text.

Förväntade studieresultat

Modul 1
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för barns talspråksutveckling i relation till svenskans fonologi och fonetik;
• redogöra för relationen mellan ord och begrepp och barns begreppsutveckling;
• redogöra översiktligt för svenskans ord- och satsstruktur i förhållande till barns lexikala och grammatiska utveckling;
• redogöra för barns tidiga skriftspråksutveckling;
• redogöra för och diskutera olika lärandemiljöers påverkan på första- och andraspråkselevers språklärande.

Färdighet och förmåga

• utföra enklare analys av barns muntliga språk och tidiga skriftspråk;
• planera och presentera språkutvecklande undervisningssituationer och motivera planeringen mot bakgrund av de teorier som kursen behandlar;
• disponera och presentera ett innehåll med retoriska verktyg muntligt och skriftligt;
• ge konstruktiv respons;
• uttrycka sig klart, funktionellt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssät

• visa självkännedom om sitt ledarskap i förhållande till sin retoriska förmåga och identifiera sitt eget behov av ytterligare utveckling.

Modul 2
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra översiktligt för barn- och ungdomslitteraturens historia och utmärkande drag i olika genrer samt barnromanens olika berättarperspektiv
• tolka och reflektera över innehåll i barn- och ungdomslitteratur;
• reflektera över IKT och estetiska verktygs användning i språkundervisning;

Färdighet och förmåga

• analysera barnromaner utifrån litteraturvetenskapliga begrepp;
• föreslå och använda didaktiska metoder för bearbetning av litteratur;
• analysera och diskutera barn- och ungdomslitteraturens och olika mediers roll i barns språk-, läs- och skrivutveckling;
• tolka och diskutera språk och innehåll i barnlitteratur ur ett intersektionellt perspektiv;
• diskutera hur olika läsförståelsestrategier kan användas i undervisningen;
• använda IKT och estetiska uttrycks roll i språkundervisningen;
• uttrycka sig klart, funktionellt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över IKT och estetiska verktygs användning i språkundervisning.

Modul 3
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för teorier om barns skriv- och läsinlärning/-utveckling samt relatera dessa till förskoleklassens och grundskolans styrdokument;
• redogöra för olika skriv- och lässtrategiers påverkan på barns lärande;
• beskriva utmärkande drag i olika texttyper;
• beskriva och jämföra olika språkutvecklande strategier med avseende på barns första- och andraspråksutveckling ur elev- och lärarperspektiv;
• redogöra för källkritiska kriterier.

Färdighet och förmåga

• kritiskt förhålla sig till och argumentera för olika modeller i den tidiga läs- och skrivinlärningen och för den fortsatta läs- och skrivutvecklingen;  
• ge konstruktiv respons;
• uttrycka sig klart, funktionellt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever med första- och andraspråk;
• visa självkännedom om sitt eget skrivande och identifiera sitt eget behov av ytterligare skrivutveckling.

Behörighetskrav

Univ: Minst 15 hp från kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna inom Grundlärarprogrammet i vilka Grundlärare som profession (UK), 6 hp, ska ingå, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppövningar. Seminarier och redovisningar är obligatoriska.

Examination

Modul 1 examineras genom skriftlig salstentamen, redovisning och seminarier.
 
Modul 2 examineras genom skriftlig hemtentamen, redovisning och seminarier.

Modul 3 examineras genom skriftlig hemtentamen, inlämningsuppgift och seminarier.

Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Skriftliga uppgifter bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller underkänd. Seminarier bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd på kursen krävs detta betyg på de skriftliga uppgifterna. För godkänt betyg på modul som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. 

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. 

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. 

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Tentamensskrivningar i campuskurser görs vid Umeå universitet, Campus Umeå. Till alla salstentamina är anmälan via Studentwebben obligatorisk. 

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

En student som inte helt uppfyller målen för examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna har meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt. 

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.