Svenska för ämneslärare, kurs 3, 30 hp

Innehåll

I kursen behandlas svenska språkets historia samt den svenska litteraturens historia i ett samhällsperspektiv. Språklig variation i Norden och i de nordiska språken, framförallt svenskan, behandlas, liksom bredden och variationen i den nordiska litteraturen. I kursen ingår en individuell fördjupningsuppgift där den studerande tillämpar språkvetenskaplig eller litteraturvetenskaplig teori och metod. I kursen anläggs genomgående ett didaktiskt perspektiv.

Kursen innehåller följande delkurser:

Delkurs 1. Språken i Norden (4 hp)
Delkurs 2. Svenska språkets historia (7 hp)
Delkurs 3. Svensk litteraturhistoria (7,5 hp)
Delkurs 4. Litteraturen i Norden (4 hp)
Delkurs 5. Individuell fördjupningsuppgift (7,5 hp)

Innehåll per delkurs:

1. Språken i Norden (4 hp)
I delkursen fokuseras språklig variation i Norden, både med avseende på de nordiska språken och språken i Norden. Delkursen behandlar mångspråkigheten i Norden och de nordiska språkens nutida situation, liksom den internordiska språkförståelsen.

2. Svenska språkets historia (7 hp)
I delkursen studeras det svenska språkets historia med fokus på släktskapsförhållanden, språkförändringar och standardiseringsprocesser. Språkförändringarna behandlas utifrån språkhistorisk periodindelning, relateras till generella språkförändringsprocesser och sätts in i sina historiska sammanhang. Standardiseringsprocesser behandlas med fokus på svenska skriftspråkets standardisering, dvs. urval, kodifiering, utvidgning och implementering. Även det svenska talspråkets standardisering behandlas. Historiska samband mellan språk och makt problematiseras, exempelvis framväxten av det offentliga samtalet och dess demokratisering. Didaktiska perspektiv på svenska språkets historia anläggs genomgående.

3. Svensk litteraturhistoria (7,5 hp)
I delkursen studeras svensk skönlitteratur från medeltid till nutid med tonvikt på hur litteraturens genrer växer fram och förändras i samspel med det omgivande samhället. De verk som studeras belyser såväl genre- som epokmässiga aspekter. Punktnedslag görs i perioden från det moderna genombrottet på 1880-talet och fram till idag där texter som särskilt belyser klass-, genus- och etnicitetsaspekter bearbetas i ett didaktiskt perspektiv.

4. Litteraturen i Norden (4 hp)
I delkursen synliggörs något av bredden och variationen i den nordiska litteraturens genrer, teman och berättartekniker. Texter från dansk, norsk, isländsk, finsk och samisk litteratur bearbetas. Urvalet omfattar texter från medeltiden till idag.

5. Individuell fördjupningsuppgift (7,5 hp)
I en individuell vetenskaplig fördjupningsuppgift behandlar den studerande språkvetenskapliga eller litteraturvetenskapliga frågeställningar i ett didaktiskt perspektiv. I seminarier tränas studenterna i att kritiskt granska och diskutera vetenskapliga texter, egna och andras.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat för delkurs 1: Språken i Norden
För betyget Godkänd ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• översiktligt beskriva olika språk på nordiskt område,
• beskriva viktiga likheter och skillnader mellan de nordiska språken, framförallt de skandinaviska, med avseende på både olika språkliga nivåer och olika tider.
• beskriva huvuddragen i den internordiska språkförståelsen och dess utveckling över tid.

Färdighet och förmåga

• tillämpa styrdokument i didaktisk planering av undervisning om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden,
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera olika förklarningsmodeller för språkförändring med utgångspunkt i de nordiska språkens utveckling.

Förväntade studieresultat för delkurs 2: Svenska språkets historia
För betyget Godkänd ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• beskriva det svenska språkets släktskapsförhållanden, dess historiska utveckling samt standardiseringen av såväl svenskt skriftspråk som svenskt talspråk,
• problematisera samband mellan språk, makt och nationell identitet i ett historiskt perspektiv och i relation till demokratiska processer,
• redogöra för generella språkliga förändringsprocesser.

Färdighet och förmåga

• tillämpa styrdokument i didaktisk planering av undervisning i språkhistoria.
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över diakrona språkförändringar ur ett normativt perspektiv.

Förväntade studieresultat för delkurs 3: Svensk litteraturhistoria
För betyget Godkänd ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• visa grundläggande kunskap om den svenska litteraturens utveckling från medeltid till nutid.

Färdighet och förmåga

• identifiera och analysera texters genre- och epokmässiga drag,
• diskutera och jämföra texter med hänsyn till deras genre- och epoksammanhang,
• på litteraturvetenskaplig och didaktisk grund välja relevanta texter ur den svenska skönlitteraturen för att bearbeta klass-, genus- och/eller etnicitetsaspekter i ett tänkt skolsammanhang,
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över delkursens litteraturvetenskapliga perspektiv i relation till det framtida läraryrket.

Förväntade studieresultat för delkurs 4: Litteraturen i Norden
För betyget Godkänd ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• visa översiktlig kunskap om nordisk litteratur från medeltid till idag.

Färdighet och förmåga

• analysera och jämföra texter från olika tider och litterära genrer med hänsyn till deras skiftande kontextuella sammanhang,
• reflektera över det jämförande arbetssättets möjligheter i en didaktisk praktik,
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över delkursens litteraturvetenskapliga perspektiv i relation till det framtida läraryrket.

Förväntade studieresultat för delkurs 5: Individuell fördjupningsuppgift
För betyget Godkänd ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• genomföra och författa en individuell fördjupningsuppgift enligt angiven formell och metodologisk praxis.

Färdighet och förmåga

• självständigt definiera och avgränsa ett litteraturvetenskapligt eller språkvetenskapligt problemområde med didaktisk inriktning,
• visa ett vetenskapligt förhållningssätt,
• självständigt försvara sin uppgift samt konstruktivt opponera på en medstudents uppgift,
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt värdera teorier, egna metod-och materialval, egna och andras lösningar och resultat,
• värdera det egna arbetets slutsatser och deras implikationer för läraryrket.

Behörighetskrav

Univ: 30 hp från Svenska för ämneslärare, kurs 1 samt 22 hp från Svenska för ämneslärare, kurs 2, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, övningar, seminarier samt handledning.

Examination

Delkurs 1 examineras genom ett didaktiskt grupparbete och en individuell hemtentamen. Vid bedömning av grupparbetet används betygen U eller G; Vid bedömning av hemtentamen används betygen U,G eller VG.

Delkurs 2 examineras genom en hemtentamen och en didaktisk tillämpning. Den didaktiska tillämpningen redovisas dels som muntlig gruppuppgift, dels som en individuell reflekterande skrivuppgift där studenten utvärderar sin egen kunskapsprocess i relation till den framtida lärarrollen. Vid bedömning av den didaktiska tillämpningen används betygen U och G; Vid bedömning av hemtentan används betygen U, G och VG. 

Delkurs 3 examineras genom obligatoriska seminarier, grupparbeten samt hemtentamen. Vid bedömning av seminarium och grupparbeten används betygen U och G. Vid bedömning av hemtentamen används betygen U, G och VG.

Delkurs 4 examineras genom obligatoriska seminarier samt hemtentamen. Vid bedömning av seminarium används betygen U och G. Vid bedömning av hemtentamen används betygen U, G och VG.

Delkurs 5 examineras genom en individuell fördjupningsuppgift samt genom deltagande i ett seminarium där de studerande kritiskt granskar varandras arbeten och bemöter kritik. Vid bedömning av fördjupningsuppgiften används betygen U, G och VG.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Som betyg används någon av betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Kursen bedöms med något av betygen Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För betyget Väl Godkänd (VG) på helkurs krävs betyget Väl Godkänd på 22 poäng inklusive delkurs 5 (Individuell fördjupningsuppgift).

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Examinator kan besluta att en student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan få möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt; komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.  

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.