Utbildningssystem i Sverige och andra länder, 10 hp

Innehåll

I kursen studeras det offentliga skolväsendets och högskolans mål, innehåll, organisation, verksamhet samt styrdokument. Annan eftergymnasial utbildning, folkhögskolor, yrkeshögskolor, fristående skolor samt enskilda utbildningsanordnare behandlas. Andra länders utbildningssystem studeras som jämförelse till det svenska. Tillträdesregler till de olika utbildningsformerna behandlas särskilt. Olika källor för utbildningsinformation samt statligt studiestöd studeras. Dessutom ingår tillämpningsövningar.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs skall den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för huvuddragen i det svenska utbildningssystemets organisation, med särskilt fokus på övergångar mellan olika skolformer.
• Beskriva andra länders utbildningssystem, samt jämföra och diskutera dessa i relation till det svenska utbildningssystemet.

Färdigheter och förmåga

• Tillämpa nationella styrdokument samt tillträdesregler för gymnasieskola, vuxenutbildning, högskola och annan eftergymnasialutbildning på fallbeskrivningar.
• Visa förmåga att samla och kritiskt granska och tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete.
• Utforma och presentera information om svenska aktuella skolformer

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt granska, jämföra och värdera information från aktörer inom svenskt och internationellt utbildningsväsende utifrån studie- och yrkesvägledningens etiska principer.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap A.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och tillämpningsövningar. Föreläsningarna ger studenterna stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa på huvuddragen i det svenska utbildningssystemet relaterat till nationella styrdokument.  Föreläsningarna syftar också till att introducera studenterna till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Seminarier, grupparbeten och tillämpningsövningar syftar till att förankra faktabaserade inslag men ger också stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor, förhållningssätt och värderingar.

Examination

Examinationen består främst av gruppredovisningar och en individuell skriftlig tentamen. Examinationerna i grupp syftar främst till att examinera förväntade studieresultat under rubrikerna ”Färdigheter och förmågor” samt ”Värderingsförmåga och förhållningssätt” men avser delvis att utgöra ett stöd för den skriftliga tentamen. Den skriftliga tentamen examinerar i första hand de förväntade studieresultaten i under rubriken ”Kunskap och förståelse”. Gruppredovisningarna betygssätt enligt skalan: Godkänd, Underkänd. Den skriftliga tentamen och kursen i sin helhet betygssätt enligt skalan: Väl Godkänd, Godkänd, Underkänd.

För betyget ”Väl godkänd” på hela kursen krävs att studenten har erhållit detta betyg på den skriftliga tentamen.

Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller underkänd.

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp.

Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.