Tyska för ämneslärare, kurs 2, 30 hp

Innehåll

I kursen ingår studier av tysk syntax, det tyska språkets utveckling, tyskspråkig litteratur från upplysningen till naturalismen samt barn- och ungdomslitteratur. Vidare ingår analys av texter ur ett språk- och litteraturvetenskapligt perspektiv, studier av skola och samhällsliv i Tyskland samt muntlig framställning och textproduktion. Dessutom ingår träning i att läsa och skriva tysk vetenskapsprosa samt studier i språkdidaktik.

I kursen ingår 7,5 hp språkdidaktik.

Kursen är indelad i fyra områden:
Område 1: Språkvetenskap, 7,5 hp
Område 2: Litteraturvetenskap, 7,5 hp
Område 3: Språk- och kulturkompetens, 7,5 hp
Område 4: Språkdidaktik, 7,5 hp

Områdena består i sin tur av flera delar.
Område 1: Språkvetenskap
1. Tysk språkvetenskap, 1,5 hp
Grundläggande studier av centrala språkvetenskapliga teorier utifrån ett historiskt perspektiv och diskussion av frågeställningar inom germanistisk språkvetenskap.
2. Språklig variation i tid och rum, 3 hp
Studier av det tyska språkets historiska utveckling med tonvikt på släktskapen med och de kontrastiva dragen i förhållande till svenskan samt studier av ordförrådet i kulturhistorisk belysning. Dessutom studeras utvecklingstendenser i dagens tyska samt språklig variation. Träning i att observera, reflektera över och kommunicera de förändringar som kontinuerligt äger rum på olika språkliga nivåer.
3. Tysk syntax, 3 hp
Fördjupade studier av tysk syntax. Träning i att jämföra tyskan med andra språk liksom i att förklara syntaktiska fenomen.

Område 2: Litteraturvetenskap
4. Litteraturteori, 1,5 hp
Grundläggande studier av olika teorier om litteratur och litteraturvetenskap med fokus på den germanistiska litteraturvetenskapen.
5. Tysk litteraturhistoria från upplysningen till naturalismen, 3 hp
Studier av den tyskspråkiga litteraturens historia från upplysningen till naturalismen.
6. Litteraturläsning och litteratursamtal, 3 hp
Läsning, analys och diskussion av skönlitteratur som representerar den tyskspråkiga litteraturen från upplysningen till naturalismen. Det övergripande temat för momentet är "Literatur in der Geschichte". Läsning och analys av barn- och ungdomslitteratur och studier av relevant barnlitteraturforskning.

Område 3: Språk- och kulturkompetens
7. Tysk kultur och realia, 3 hp
Studier av och individuellt vald fördjupning kring likheter och skillnader mellan svenskt och tyskt kultur- och samhällsliv.
För den individuellt valda uppgiften samlas material in vid genomförda studiebesök på skolor, sociala inrättningar och liknande under en obligatorisk studieresa till Tyskland.
8. Ordförråd och skriftlig språkfärdighet, 2,5 hp
Ordförråds- och fraseologiövningar. Övning i att översätta svensk normalprosa till tyska samt att skriva egna texter av olika slag.
9. Muntlig framställning, 2 hp
Träning av förmågan att tala tyska med olika kommunikativa syften och i olika situationer. I kursen ingår även träning i att inför en grupp med visuellt stöd muntligt presentera ett stoff.

Område 4: Språkdidaktik
10. Språkdidaktik, 7,5 hp
Träning i att läsa och skriva tysk vetenskapsprosa med fokus på germanistiska och språkdidaktiska teman. Detta område innehåller även studier av teorier om språkinlärning och en översikt över inflytelserika teoretiska paradigm inom språkdidaktik och dessas kopplingar till nuvarande styrdokument samt den Gemensamma referensramen i moderna språk (GERS). Utifrån detta utarbetas förslag till undervisningsaktiviteter som ska främja elevernas språkutveckling.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse
*    kunna uppvisa grundläggande kännedom om olika teoretiska utgångspunkter inom germanistisk språk- och litteraturvetenskap;
*    kunna redogöra för huvuddragen av det tyska språkets utveckling;
*    kunna beskriva och förklara det tyska språkets morfologiska och syntaktiska struktur;
*    kunna redogöra för några epoktypiska drag i tyskspråkig litteratur från upplysningen till naturalismen;
*    på ett differentierat sätt kunna beskriva likheter och skillnader inom några områden av tyskt och svenskt samhällsliv
*    kunna redogöra för några teorier om hur inlärning av ett främmande språk går till
*    kunna redogöra för hur undervisning kan stödja språkinlärningsprocessen
*    kunna beskriva och diskutera de nationella styrdokumenten och deras koppling till de teorier om språkinlärning och språkundervisning som återfinns i den Gemensamma europeiska referensramen.

Färdighet och förmåga
*    kunna analysera texter från olika tider och olika geografiska områden ur ett språkvetenskapligt perspektiv och därvid använda adekvat terminologi;
*    kunna observera, reflektera över och kommunicera förändringar i språkbruk och -norm på olika nivåer i språket;
*    kunna analysera texter från olika tider ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv och därvid använda adekvat terminologi;
*    kunna reflektera över och diskutera lästa texter i deras litteraturhistoriska sammanhang;
*    utifrån insamlat material kring ett valt ämne kunna analysera skillnader och likheter mellan Tyskland och Sverige;
*    kunna analysera vetenskapliga texter ur strukturellt, språkligt och innehållsligt perspektiv;
*    kunna producera kortare texter som möter genrespecifika krav;
*    kunna sammanfatta tyskspråkiga vetenskapliga artiklar;
*    kunna uttrycka sig ledigt och varierat i monologiskt tal, i samtal och i skrift på tyska med hög grad av korrekthet och anpassning till kommunikationssituationen;
*    kunna överföra ett givet innehåll från svenska till tyska;
*    utifrån ett givet material kunna utforma förslag till undervisningsaktiviteter i tyska;
*    kunna motivera de didaktiska val som gjorts utifrån styrdokument och aktuell forskning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
*    kunna reflektera kring egna erfarenheter av språkinlärning;
*    kunna referera och citera på ett vetenskapligt korrekt sätt;
*    utifrån förvärvade språkdidaktiska och ämnesmässiga kunskaper kunna argumentera för en egen ståndpunkt;
*    i viss mån kunna granska olika sorters texter på ett kritiskt sätt.

Behörighetskrav

Univ: 22,5 hp från Tyska A (1-30 hp) i vilka Tysk grammatik ska ingå, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisning
1. Tysk språkvetenskap, 1,5 hp
Lektionsundervisning med redovisning av uppgifter.

2. Språklig variation i tid och rum, 3 hp
Lektionsundervisning med redovisning av uppgifter.

3. Tysk syntax, 3 hp
Lektionsundervisning med redovisning av uppgifter.

4. Litteraturteori, 1,5 hp
Lektionsundervisning med redovisning av uppgifter.

5. Tysk litteraturhistoria från upplysningen till naturalismen, 3 hp
Föreläsningar.

6. Litteraturläsning och litteratursamtal, 3 hp
Obligatoriska seminarier med redovisning av uppgifter.

7. Tysk kultur och realia, 3 hp
Obligatoriska seminarier med redovisning av uppgifter före och efter den utlandsförlagda delen av momentet.

En del av modulen är förlagd till ett tyskspråkigt land där studiebesök och insamling av material genomförs. Obligatoriska seminarier under utlandsvistelsen med reflektion kring iakttagelser gjorda vid auskultation och i kontakt med enskilda personer och institutioner i Tyskland. Handledning av fördjupningsuppgift.

Studerande som har synnerliga skäl att inte delta i utlandsresan insamlar motsvarande material via till exempel litteratur, internet eller intervjuer med tyskspråkiga.

8. Ordförråd och skriftlig språkfärdighet, 2,5 hp
Lektionsundervisning.

9. Muntlig framställning, 2 hp
Obligatoriska övningar i muntlig framställning, t.ex. presentationer, referat, diskussioner och samtal.

10. Språkdidaktik, 7,5 hp
Seminarier kring vetenskapliga texter.
I modulen Deutsch lernen und lehren består undervisningen av föreläsningar och seminarier. Redovisning av examinerande uppgifter görs vid ett antal obligatoriska seminarier.

Examination

All examination genomförs individuellt. Examinationen i alla moduler förutom Modul 11: Deutsch lernen und lehren genomförs på tyska.

1. Tysk språkvetenskap, 1.5 hp
Muntligt prov.
Modul 1: Tysk språkvetenskap (German Linguistics), 1,5 hp

2. Språklig variation i tid och rum, 3 hp
En muntlig referatuppgift samt skriftligt prov.
Modul 2: Språklig variation i tid och rum (History of the German Language), 3 hp

3. Tysk syntax, 3 hp
En muntlig referatuppgift samt skriftligt prov.
Modul 3: Tysk syntax (German Syntax), 3 hp

4. Litteraturteori, 1,5 hp
Muntligt prov.
Modul 4: Litteraturteori (Literature Theory), 1,5 hp

5. Tysk litteraturhistoria från upplysningen till naturalismen, 3 hp
Muntligt prov.
Modul 5: Tysk litteraturhistoria från upplysningen till naturalismen (Hist of the German Literature fr Enlightenment to Naturalism), 3 hp

6. Litteraturläsning och litteratursamtal, 3 hp
Fortlöpande examination, redovisning av uppgifter samt muntligt prov med en sammanfattande diskussion av seminarietexterna.
Modul 6: Litteraturläsning och litteratursamtal (Reading and Discussing German Literature), 3.0 hp

7. Tysk kultur och realia, 3 hp
Fortlöpande examination samt muntlig och skriftlig redovisning av fördjupningsuppgiften.
Modul 7: Tysk kultur och realia (German Social and Cultural Studies), 3 hp

8. Ordförråd och skriftlig språkfärdighet, 2,5 hp
Två inlämningsuppgifter och skriftligt prov.
Modul: 8: Ordförråd och skriftlig språkfärdighet (Vocabulary and Written Proficiency), 2,5 hp

9. Muntlig framställning, 2 hp
Fortlöpande examination med redovisning av uppgifter samt muntligt prov.
Modul 9: Muntlig framställning (Oral Presentation), 2 hp

10. Språkdidaktik, 7,5 hp
a) Inlämningsuppgifter i vetenskaplig text (3 hp)
b) Bedömning av muntliga uppgifter inom undervisningens ram samt av en skriftlig uppgift (4,5 hp)
Modul 10: Att läsa och skriva tysk vetenskapsprosa (Reading and Writing Academic Texts in German), 3 hp
Modul 11: Deutsch lernen und lehren (Teaching and Learning of German), 4,5 hp

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Fortlöpande examination, redovisning av mindre uppgifter samt inlämningsuppgifter bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. För avslutande examination i modulerna används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För godkänt betyg på moduler som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända.

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att producera korrekt tyska samt att analysera och tillämpa kursens innehåll. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den uppnått detta betyg på lägst 20 hp.

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Tentamensskrivningar i campuskurser görs vid Umeå universitet, Campus Umeå. Till alla salstentamina är anmälan via Studentwebben obligatorisk.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

En student som inte helt uppfyller målen för examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna har meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.