Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 juni 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Utbildningsplan:

Branschutbildningen för museer och kulturarv, 180 hp

Engelskt namn: Branch Programme for Museums and Heritage Studies

Denna utbildningsplan gäller: HT18 och tillsvidare

Programkod: HGMKU

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: FS 3.1.3-1649-17

Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten

Beslutad av: Rektor, 2017-12-05

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie masterexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet museologi (Museology) med inriktningen etnologi, museer och kulturarv (Ethnology, Museums and Heritage Studies).

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen,
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Det övergripande målet är att de studerande efter utbildningen ska ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom den museala och/eller kulturarvsrelaterade samhällssektorn. Studerande ska även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera museer och kulturarv i relation till samhället. Vidare ska den studerande ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som motsvarar filosofie kandidatexamen inom huvudområdet etnologi.

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot etnologi, museer och kulturarv ska studenten

  • visa god inblick i forskning, teori och debatt om den minnesvårdande yrkesrollen, dess villkor och betydelse för uppfattningar om museer och kulturarv i samhället,
  • redogöra för aktuella teoretiska riktningar med relevans för museologi,
  • redogöra för aktuella teoretiska riktningar med relevans för etnologiämnet,
  • visa sig väl förtrogen med etnologisk metod och materialinsamling,
  • visa sig väl förtrogen med huvuddrag rörande den officiella minnesvårdens och museiväsendets historiska framväxt, såväl nationellt som internationellt,
  • visa förtrogenhet och insikt om de etiska regler som gäller för yrkesrollernas utövande,
  • uppvisa övergripande kunskaper om olika vetenskapliga perspektiv på kulturarv, det vill säga kulturteoretiska, genusteoretiska, klassorienterade och generella frågor som rör inkludering/exkludering,
  • vara väl förtrogen med skillnader och likheter mellan olika museala genrer, samt införstådd med centrala teman för nutida kulturpolitik, som exempelvis aspekter på offentlighetskultur och tillgängliggörande.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot etnologi, museer och kulturarv ska studenten
  • visa förmåga att självständigt tillämpa museologiska och etnologiska perspektiv, det vill säga att inom givna tidsramar och utifrån olika frågeställningar söka, samla, värdera, kritiskt tolka och presentera relevant information,
  • uppvisa de språkliga och skriftliga färdigheter som krävs för kulturarvsrelaterade yrken,
  • kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och forskningsmetoder rörande utförande och analys i examensarbeten,
  • visa färdigheter att hantera specifika problem och metoder för att praktiskt illustrera och ställa ut olika teman. Detta kan gälla texter; disponering av rum och utställningsdetaljer; den offentliga representationens maktaspekter.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot etnologi, museer och kulturarv ska studenten
  • kunna tillämpa en god vetenskaplig etik samt källkritik
  • kunna uppvisa förståelse för kulturanalytisk och etnologisk representation,
  • visa ett reflexivt förhållningssätt när det gäller museernas roll i samhället och deras ansvar för hur kulturarv presenteras och framställs,
  • visa förmåga att både i grupp och självständigt analysera, diskutera och göra bedömningar av teman som berör museala eller etnologiska representationsformer och källkritik,
  • visa förmåga att självständigt söka kunskap och förhålla sig reflexivt till både andras utsagor och det egna arbetet och skrivandet,
  • visa förmåga att både ge och ta emot konstruktiv kritik angående arbetsmetoder, förhållningssätt och presentationsformer.

Examinationsformer

Se rubriken Examination i kursplanen för respektive termin.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.

Allmänt

Branschutbildningen för museer och kulturarv är ett kandidatprogram med fokus på arbete med fältundersökningar och insamling, utställningar, information och museipedagogik, inom kulturmiljövård, på museum eller inom offentlig förvaltning, samt även med bäring mot privat företagande.
Programstudenter har platsgaranti på de obligatoriska programkurserna – programmet utgörs av fem terminer med programkurser och en termin med valbara kurser. I kursplanerna för respektive kurs anges de behörighetskrav gäller för kursen.

Första året är ett basår i museologi och inleds med en grundkurs i museologi med inriktning på museerna och kulturmiljövårdens institutioner och grenar, deras historia och nuvarande roller i samhället. Ett väsentligt inslag är analys av begrepp som kulturarv, förmedling och historiebruk. Under termin 2 övas de studerande i kunskapsteoretiska frågor kopplat till museifältet, om kulturpolitikens agendor, om det publika museets villkor, liksom även konkret utställningsanalys, samt tillämpad utställningsproduktion. Första året avslutas med en uppsats.

Det andra året innebär en fördjupning inom etnologi med inslag av museologi. Studenterna övas läser om kulturanalys, berättandets betydelser, historiska perspektiv, samt betydelser kopplade till offentliga ritualer etc. Under termin 4 lär sig studenterna grundläggande teori och tillämpning av kommunikationsstrategi (retorik, semiotik, etc), projektmetodik och projektledning, fältarbete och digital presentation.

Det tredje året inleds med fördjupat teori och metod inom museologi och etnologi följt av en kandidatuppsats. Sista terminen på programmet ägnas åt valfria kurser där studenterna bl.a. kan välja att göra praktik på ett museum eller en myndighet inom kulturmiljösektorn. Det är även möjligt att studera utomlands under den sista terminen. Samtliga tre år innehåller inslag av praktisk museologi där studenterna kontinuerligt får möjlighet att koppla samman aktuella teman med museologisk praktik, samt även kontinuerligt formulera och utvärdera tillägnad kompetens i form av portfölj för fortsatt karriär.

Nedan beskrivs vilka särskilda fördjupningar och kompetenser som erhålls inom ramen för Branschutbildningen för museer och kulturarv.

Allmän museologi
Museologi är ett ämne som handlar om människans och samhällets relation till kultur- och naturarvet. Numera hänvisar vi lika gärna till kulturarvsvetenskap som till det litet abstrakta ordet museologi. Som det framgår av ämnesnamnet utgår vi ofta från just museet som en arena för olika värderingar och aktiviteter, vilket i sin tur är kopplat till begreppet kulturarv. Museiverksamhet handlar om ett aktivt historiebruk och samtidsdokumentation och om hur och varför det bevaras och visas historiska lämningar och miljöer. Förståelsen för, en museologisk analys oftast bred och mångfacetterad med inslag av idéhistoria, kulturanalys, filosofi etc. Museologi är därmed ett tvärvetenskapligt ämne som använder många andra ämnen inom både humaniora och samhällsvetenskap, inte minst etnologi.

Allmän etnologi
Etnologi är ett ämne som går ut på att förstå samhället ur ett kulturperspektiv, det vill säga att ta utgångspunkt i människors erfarenheter, värderingar och idéer. Alla kulturhistoriska museer efterfrågar och tillämpar etnologisk kompetens. I dagens samhälle är det alltmer viktigt att ha kunskaper och förståelse för kultur och identitet samt hur t. ex. kön, etnicitet, klass, religion och ålder är betydelsefullt i tillvaron både historiskt sett men även i nuet.

Praktisk museologi
Parallellt med de teoretiska, historiska och analytiska genomgångarna på utbildningen, har vi även arbetat in en regelbunden praktisk anknytning till den generella museibranschen, med tonvikt på kulturhistoriska museer. Detta handlar konkret om:

  • exkursioner, med tillämpade övningar, till kulturmiljöer och/eller museer
  • tillämpade övningar att i en utställning eller i enskilda verk praktiskt pröva analyser; redovisningar och recensioner
  • att konstruera utställningsmodeller där aspekter på rumslighet, form, innehåll (också text) och estetik analyseras och prövas
  • att med hjälp av digitala verktyg tillämpa kulturanalytiska och museologiska teorier och förhållningssätt till plats, genus, sexualitet, social skiktning, religion samt etnicitet
  • skriftliga och muntliga presentationsövningar där den studerande ges en unik möjlighet att progressivt få respons på och därigenom utveckla sina färdigheter
  • tillämpande grupparbeten som är förankrade i aktuella teorier/kunskaper om projektledning
  • individuell karriärplanering som innefattar utbildningsportfölj och framtidsreflektion
  • en längre praktikperiod under termin 6 som ger den studerande möjlighet att tillämpa erfarenheter och kunskaper från programutbildningen
Fördjupningar i temat materiellt och immateriellt kulturarv
Branschutbildningen för museer och kulturarv erbjuder föreläsningar, seminarier, studiebesök och praktiska tillämpningar där vi skärskådar och problematiserar aspekter på bevarande, vårdande och visande av kulturarv. Detta historiebruk handlar konkret om:
  • aspekter på insamling på museer och professionella relationer till föremål
  • kulturarvs- och musealiseringsprocesser, där vi studerar vad som händer när saker och ting lyfts ur sina sammanhang för att istället representera bevarade kulturuttryck
  • så kallade svåra kulturarv, där vi behandlar aspekter på industriellt arv, underrepresenterade samhällsgrupper (minoriteter, sjuka, kriminella, etc), sopor och avfall, samt ”Dark Heritage” avseende krigsskådeplatser eller andra krisdrabbade områden
  • museers och till dem anknuten forsknings historiska framväxt, där vi även behandlar fältets kopplingar till rasforskning, nationalism, kulturell imperialism och etnocentrism
  • hållbarhetsaspekter och frågor som konkret rör att bevara och vårda, samt aktivt bruka kulturarv

Fördjupningar i representationsfrågor, normkritik samt museologisk och etnologisk kulturanalys
Branschutbildningen för museer och kulturarv erbjuder föreläsningar, seminarier, praktiska tillämpningar och studiebesök där vi skärskådar och problematiserar aspekter av minnesvårdens värdegrunder och agenda. Ämnet etnologi, som också ingår i programmet, handlar på samma vis till stor del om förståelse för representation och kulturella normer. Detta handlar konkret om:
  • att tydliggöra hur verksamheten inom museibranschen historiskt har vuxit fram och förändrats över tid
  • att diskutera komplexiteten i frågor om representation, normer och mångfald inom kulturarvsinstitutioner eller samhälle generellt och varför behovet av kunskaper om detta ständigt är aktuellt
  • att diskutera mångfaldsfrågor och aspekter på tillgänglighet, där vi i undervisningen tar steget längre och med hjälp av tillämpningar prövar vägar till förbättringar

Forskningsförberedande utbildning
Utbildningen erbjuder möjlighet att studera upp till masternivå, och ger även möjlighet doktorera i ämnet. Detta handlar konkret om:
  • inom programmet: progressiv träning i teori samt metod löpande genom hela programutbildningen samt genom en kandidatuppsats.
  • efter examen på programmet: ges specifika museologiska kurser för magister- samt masteruppsats
  • institutionsgemensamma kurser i metod och teori på avancerad nivå

Programöversikt
Baskurser
Termin 1: Museologi A: Museer, samhälle och kulturarv 30.0 hp
Termin 2: Museologi B: Pedagogik, utställning och representation 30.0 hp
Termin 3: Etnologi A: Kultur, berättelser, ritualer 30.0 hp
Termin 4: Projektledning samt fältarbete inom museologi och etnologi 30.0 hp
Termin 5: Museologi C: Examensarbete med fördjupning i metod och teori 30.0 hp

Termin 6: Valfria kurser 30 hp, t.ex. Praktik inom museer och kulturarv 15.0 hp

 

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning enligt förordningen om militär grundutbildning eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren eller motsvarande.