Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)
Engelskt namn: Branch Programme for Museums and Heritage Studies
Denna utbildningsplan gäller: HT18 och tillsvidare
Programkod: HGMKU
Högskolepoäng: 180
Diarienummer: FS 3.1.3-1649-17
Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten
Beslutad av: Rektor, 2017-12-05
Grundläggande behörighet
Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie masterexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet museologi (Museology) med inriktningen etnologi, museer och kulturarv (Ethnology, Museums and Heritage Studies).
[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
Det övergripande målet är att de studerande efter utbildningen ska ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom den museala och/eller kulturarvsrelaterade samhällssektorn. Studerande ska även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera museer och kulturarv i relation till samhället. Vidare ska den studerande ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som motsvarar filosofie kandidatexamen inom huvudområdet etnologi.
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot etnologi, museer och kulturarv ska studenten
Se rubriken Examination i kursplanen för respektive termin.
Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.
Branschutbildningen för museer och kulturarv är ett kandidatprogram med fokus på arbete med fältundersökningar och insamling, utställningar, information och museipedagogik, inom kulturmiljövård, på museum eller inom offentlig förvaltning, samt även med bäring mot privat företagande.
Programstudenter har platsgaranti på de obligatoriska programkurserna – programmet utgörs av fem terminer med programkurser och en termin med valbara kurser. I kursplanerna för respektive kurs anges de behörighetskrav gäller för kursen.
Första året är ett basår i museologi och inleds med en grundkurs i museologi med inriktning på museerna och kulturmiljövårdens institutioner och grenar, deras historia och nuvarande roller i samhället. Ett väsentligt inslag är analys av begrepp som kulturarv, förmedling och historiebruk. Under termin 2 övas de studerande i kunskapsteoretiska frågor kopplat till museifältet, om kulturpolitikens agendor, om det publika museets villkor, liksom även konkret utställningsanalys, samt tillämpad utställningsproduktion. Första året avslutas med en uppsats.
Det andra året innebär en fördjupning inom etnologi med inslag av museologi. Studenterna övas läser om kulturanalys, berättandets betydelser, historiska perspektiv, samt betydelser kopplade till offentliga ritualer etc. Under termin 4 lär sig studenterna grundläggande teori och tillämpning av kommunikationsstrategi (retorik, semiotik, etc), projektmetodik och projektledning, fältarbete och digital presentation.
Det tredje året inleds med fördjupat teori och metod inom museologi och etnologi följt av en kandidatuppsats. Sista terminen på programmet ägnas åt valfria kurser där studenterna bl.a. kan välja att göra praktik på ett museum eller en myndighet inom kulturmiljösektorn. Det är även möjligt att studera utomlands under den sista terminen. Samtliga tre år innehåller inslag av praktisk museologi där studenterna kontinuerligt får möjlighet att koppla samman aktuella teman med museologisk praktik, samt även kontinuerligt formulera och utvärdera tillägnad kompetens i form av portfölj för fortsatt karriär.
Nedan beskrivs vilka särskilda fördjupningar och kompetenser som erhålls inom ramen för Branschutbildningen för museer och kulturarv.
Allmän museologi
Museologi är ett ämne som handlar om människans och samhällets relation till kultur- och naturarvet. Numera hänvisar vi lika gärna till kulturarvsvetenskap som till det litet abstrakta ordet museologi. Som det framgår av ämnesnamnet utgår vi ofta från just museet som en arena för olika värderingar och aktiviteter, vilket i sin tur är kopplat till begreppet kulturarv. Museiverksamhet handlar om ett aktivt historiebruk och samtidsdokumentation och om hur och varför det bevaras och visas historiska lämningar och miljöer. Förståelsen för, en museologisk analys oftast bred och mångfacetterad med inslag av idéhistoria, kulturanalys, filosofi etc. Museologi är därmed ett tvärvetenskapligt ämne som använder många andra ämnen inom både humaniora och samhällsvetenskap, inte minst etnologi.
Allmän etnologi
Etnologi är ett ämne som går ut på att förstå samhället ur ett kulturperspektiv, det vill säga att ta utgångspunkt i människors erfarenheter, värderingar och idéer. Alla kulturhistoriska museer efterfrågar och tillämpar etnologisk kompetens. I dagens samhälle är det alltmer viktigt att ha kunskaper och förståelse för kultur och identitet samt hur t. ex. kön, etnicitet, klass, religion och ålder är betydelsefullt i tillvaron både historiskt sett men även i nuet.
Praktisk museologi
Parallellt med de teoretiska, historiska och analytiska genomgångarna på utbildningen, har vi även arbetat in en regelbunden praktisk anknytning till den generella museibranschen, med tonvikt på kulturhistoriska museer. Detta handlar konkret om:
Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning enligt förordningen om militär grundutbildning eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum.
Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren eller motsvarande.