Hoppa direkt till innehållet
printicon
Utbildningsplan:

Civilingenjörsprogrammet i energiteknik, 300 hp

Engelskt namn: Master of Science Programme in Energy Engineering

Denna utbildningsplan gäller: HT16 och tillsvidare

Programkod: TYCEN

Högskolepoäng: 300

Diarienummer: 514-602-12

Ansvarig fakultet: Teknisk-Naturvetenskapliga fakulteten

Beslutad av: teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2013-06-25

Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2017-08-24

Behörighetskrav

Fysik B, Kemi A, Matematik E. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet 9/A9)

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en civilingenjörsexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/
Civilingenjörsexamen översätts på engelska till Degree of Master of Science in Engineering. Examen utfärdas med inriktningen energiteknik (Energy Engineering).

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Se Högskolelagen 1 kap §§ 8-9.

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen skall studenten

  • visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
  • visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
  • visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Utbildningen har som mål att med utgångspunkt från grundläggande matematiska, tekniska och naturvetenskapliga kunskaper ge en gedigen energiteknisk kompetens, såväl avseende bredd som fördjupning, för utveckling av resursanpassad energiomvandling. Stor vikt läggs därför vid att civilingenjören skall kunna tillämpa avancerade teorier, matematiska modeller och modern mätteknik för effektivisering, utveckling och förnyelse av energisystem

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen

  • visa fördjupade kunskaper och förtrogenhet med energitekniska metoder och tillämpningar,
  • visa fördjupade kunskaper om förnyelsebar/uthållig energiteknik,
  • visa förståelse för erfarenhetskunskap, och
  • visa kunskap om hur man arbetar med projekt samt om projektledarens roll och villkor.
Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen
  • visa färdighet att handha energiteknisk experimentell mätutrustning,
  • visa förmåga att lösa energitekniska frågeställningar genom modellering och användande av kommersiella matematiska beräkningsverktyg,
  • visa förmåga att löpande tillgodogöra sig nya tekniska/vetenskapliga kunskaper och nyttiggöra dessa för en hållbar utveckling inom energiteknikområdet, och
  • visa förmåga till samverkan med näringslivet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen
  • visa förmåga att kunna sätta sig in i alternativa perspektiv, värderingssystem och uttryckssätt, som grund för att kunna samverka och kommunicera med både tekniker och icke-tekniker om energisystem och deras konsekvenser, nationellt och internationellt, och
  • visa förståelse för näringslivets villkor samt sin roll som förnyare av näringslivet.

Examinationsformer

Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är muntligt och/eller skriftligt. Prov kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc.

Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos prefekt begära att annan lärare utses att bestämma betyg i förnyat prov.

Betyg

Betyg sätts för varje kurs och om så bedöms lämpligt även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är bedömda. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan 3 (Godkänd), 4 (Icke utan beröm godkänd), samt 5 (Med beröm godkänd). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt:

http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

Allmänt

Det totala kursutbudet inom programmet kan indelas i följande områden;

Allmänna ingenjörskurser
Biologi
Datavetenskap
Elektronik
Energiteknik
Fysik
Kemi
Matematik och matematisk statistik
Miljövetenskap
Examensarbete

Utbildningsprogrammet leder till en civilingenjörsexamen omfattande 300 högskolepoäng, dvs. 5 års heltidsstudier. Av dessa regleras 267,5 högskolepoäng av examensbeskrivningen med fastställda mininivåer för kurser inom olika områden (inklusive examensarbete). Återstående 32,5 högskolepoäng utgörs av fria kurser. De tre första läsåren domineras av kurser i matematik och kurser inom det naturvetenskapliga området. Den studerandes möjlighet att genom egna val utforma sin kompetensprofil är i huvudsak förlagd till programmets senare del. Varje läsår är indelat i fyra läsperioder. Inom en läsperiod kan kurser ges på hel- eller halvfart.

Det första läsåret inleds med en introduktionskurs. Därutöver utgörs första året av kurser i matematik, energiteknik, datavetenskap, miljökunskap och fysik. Det andra och tredje läsåret bygger på med ytterligare kurser i energiteknik, men även kurser i elektronik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi, matematik, allmänna ingenjörskurser och elektronik.

Det egna kursvalet kan klassificeras i termer av valbara kurser inom ovanstående ämnesområden och fria kurser. Med allmänna ingenjörskurser avses kurser som innebär en ingenjörsmässig breddning, exempelvis kurser i teknik för hållbar utveckling, ekonomi, kvalitetsteknik, projektledning, entreprenörskap, språk, juridik, design och miljö.

De avslutande två åren domineras helt av den studerandes egna profileringsönskemål genom val av fördjupningskurser och examensarbete inom energiteknikområdet. Ett större projekt är ett obligatoriskt inslag.

Programmet innehåller två fördjupningsprofiler: Termisk Energiomvandling särskilt Bioenergi och Energieffektivisering  .

Termisk Energiomvandling särskilt Bioenergi
Profilen behandlar processer för omvandling av energiråvaror men främst biomassa för el- värme- och drivmedelsproduktion. Inom profilen ges även kurser kring processoptimering med inriktning mot multivariata metoder.
 
Energieffektivisering
Profilen behandlar energieffektivisering i byggnader, distribution och industriella processer. Inom profilen ges även kurser kring modellering och optimering av olika energisystem.
 
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner och räkneövningar samt genom handledning i samband med laborationer och projektarbete, vilket utgör naturliga moment i de flesta kurser. Avancerade kurser inom respektive profil återspeglar forskningsanknytningen och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och kunskaper om beprövad erfarenhet genomsyrar hela programmet. Ett viktigt inslag i utbildningen är att träna den studerande i muntlig och skriftlig redovisning. Detta sker normalt i samband med redovisningar av laborationer och projektarbeten. För att hålla den studietakt som normalt är nödvändig för att följa programmet krävs minst 40 timmars arbetsvecka. Andelen lärarledd undervisning per arbetsvecka är dock betydligt mindre än 40 timmar. Tiden utöver den lärarledda undervisningen är avsedd för självstudier, laborationer och projektarbete. Merparten av kurslitteraturen är på engelska.

1. Baskurser
Nedanstående uppräkning inom respektive område är kurser som ingår i civilingenjörsprogrammet i energiteknik.  På en baskurs har studenten platsgaranti. För vissa av nedanstående kurser finns dock förkunskapskrav som måste uppfyllas för att få läsa kursen och som styr i vilken ordning vissa kurser kan läsas.

1.1 Allmänna ingenjörskurser
5EN043 Inledande ingenjörskurs - CE 7,5 hp
5TN021 Introduktion till ingenjörsarbete E 7,5 hp
5EN069 Energikällor 15 hp

1.2 Biologi
5BI148 Energiteknisk biologi  4,5 hp

1.3 Datavetenskap
5DV157 Programmeringsteknik med C och Matlab 7,5 hp
5DV154 Teknisk beräkningsvetenskap I 4,5 hp

1.4 Elektronik
5EL189 Elkraft 7,5 hp
5EL197 Reglersystem 7,5 hp

1.5 Energiteknik
5EN002 Energi och miljö 4,5 hp
5EN035  Termodynamik  12 hp
5EN030 Värme- och masstransport I 10,5 hp
5EN021  Turbomaskiner 7,5 hp
5EN044 Energitekniskt fördjupningsprojekt 15 hp (projektkurs på avancerad nivå)
5EN067 Examensarbete för civilingenjörsprogrammet i Energiteknik 30 hp (avancerad nivå)

1.6 Fysik
5FY153  El- och vågrörelselära  6 hp
5FY040  Klassisk mekanik 7,5 hp
5FY149  Strömningslära 7,5 hp

1.7 Kemi
5KE133 Energiteknisk kemi  15 hp

1.8 Matematik och matematisk statistik
5MA125 Endimensionell analys 1,  7,5 hp
5MA126 Endimensionell analys 2,  7,5 hp
5MA144 Flervariabelanalys 7,5 hp
5MA121 Differentialekvationer för teknologer 7,5 hp
5MA019 Linjär algebra 7,5 hp
5MS042 Statistik för teknologer 7,5 hp

1.9 Miljövetenskap
5MH066 Miljökunskap med inriktning mot energiteknik 3 hp


2. Valbara kurser
Under främst den senare delen av programmet kan valbara kurser läsas. På en valbar kurs har studenten platsgaranti på ett urval av kurser som motsvarar upp till heltidsstudier, dock inte med garanti på förstahandsval.

Nedanstående uppräkning inom respektive område är kurser som ingår i civilingenjörsprogrammet i energiteknik. Inom varje område kan dessutom ytterligare kurser som tillhör andra utbildningsprogram få räknas in i en civilingenjörsexamen i energiteknik. Kurser vars innehåll helt eller delvis överlappar varandra får inte räknas fullt ut i examen.

För de flesta av nedanstående kurser finns förkunskapskrav som måste uppfyllas för att få läsa kursen och som styr i vilken ordning vissa kurser kan läsas. Det kan förekomma variationer i kursutbudet för varje enskilt läsår, till exempel ges vissa kurser bara vartannat år. Information om vilka kurser som ges framgår av universitetets kurskatalog.

2.1 Kurser på grundläggande nivå
2.1.1 Allmänna ingenjörskurser
1EN010 Engelska A för studerande på högskoleingenjörs- civilingenjörs- och naturvetarprogrammen 7,5 hp
5KE018 Experimentell design och multivariat dataanalys 7,5 hp
2FE017  Industriell ekonomi 7,5 hp
5BY008 Projektledning 1 7,5 hp
5TN017 Teknik för hållbar utveckling 7,5 hp

2.1.2 Elektronik
5EL199 Elnät 7,5 hp

2.2 Kurser på avancerad nivå inom respektive profilområde
2.2.1 Termisk Energiomvandling särskilt Bioenergi
5BI168 Bioenergi 7,5 hp
5BI169 Bioenergi projekt 7,5 hp
5EN068 Experimentell problemlösning och forskningsmetodik i energitekniska processer 7,5 hp
5KE015 Förbränning, förgasning och pyrolys 7,5 hp
5EN012 Förnyelsebara drivmedel 7,5 hp
5EN071 Kraft- och fjärrvärmesystem 7,5 hp
5EN047 Kärnkraftsteknik 7,5 hp
5KE094 Batterier och bränsleceller 7,5 hp
 
2.2.2 Energieffektivisering
5EN072Energieffektivisering i byggnader  15 hp
5EN004 Energilagringsteknik 7,5 hp
5EN071 Kraft- och fjärrvärmesystem 7,5 hp
5EN016 Simulering och optimering av system 7,5 hp
5EN025 Värme- och masstransport II 7,5 hp
5FY129 Solceller 7,5 hp
5EN045 Vindkraftteknik 7,5 hp
5EN078 Projektering av installationssystem  15 hp

3. Fria kurser
Fria kurser söks i öppen konkurrens. Fria kurser från andra lärosäten kan ingå i en examen.
Urvalsreglerna anges i Umeå universitets utbildningskatalog. Information om vilka kurser som ges sprids i årligen utkommande informationsmaterial och i Umeå universitets utbildningskatalog, se:  http://www.umu.se/utbildning/program-kurser

Goda möjligheter finns att förlägga studier utomlands t ex vid något av de universitet med vilka Umeå universitet har utbytesavtal.

Programöversikt
Kursernas placering i tiden framgår av nedanstående blockdiagram. För mer information se www.tfe.umu.se/student

År 1

Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4
Inledande
ingenjörs-
kurs
Programmer-
ingsteknik
Endimensionell 
analys 1
Endimensionell 
analys 2
Linjär
algebra
Flervaria-
belanalys
Klassisk mekanik
Miljö-kunskap
Energi och miljö

År 2
Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4
Diff.ekv
PDE
Elkraft Termodynamik El- och
vågrörelse
Ström-
ningslära
Energi-
källor
Introduktion till ingenjörsarbete

År 3
Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4
Energiteknisk
kemi
Värme- och
masstransp I
Energi-
teknisk
biologi
Statistik för
teknologer
Teknisk beräk-
ningsvetenskap
Eget val* Reglersystem
* Se kurser på avsnitt 2.1

År 4
Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4
Turbomaskiner Eget val* Eget val* Eget val*
Eget val*
* Se avsnitt 2.2.1 och 2.2.2 för respektive profil

År 5
Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4
Energitekniskt
fördjupningsprojekt
Examensarbete
Eget val Eget val

Projektkurs
För att uppfylla examenskravet inom civilingenjörsutbildningen omfattande 15 hp projektkurs skall minst 7,5 hp utgöras av projektarbete som bedrivits i grupp om minst tre personer.

Definition av projektkurs:
En projektkurs är en kurs, eller ett moment i en kurs, som till dominerande del bedrivs i projektform.

Detta innebär att:
  • arbetet har ett väldefinierat mål och en tydlig beställare
  • arbetet syftar till att förbättra befintlig eller nyutveckla en prototyp, en produkt, ett system, en tjänst eller till att utföra ett förbättringsarbete som genererar ny kunskap
  • arbetet görs i en tillfälligt skapad projektorganisation
  • roller, aktiviteter och dokumentation styrs av en dokumenterad projektmetodik

Examensarbete/självständigt arbete
Examensarbetet inom civilingenjörsprogrammet i energiteknik avslutar utbildningen, och får påbörjas när förkunskapskraven i kursplanen är uppfyllda. I examensarbetet som omfattar 30 högskolepoäng skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden och muntligen och i en skriftlig rapport/uppsats redovisa resultatet av arbetet. Arbetet ska innehålla någon form av ämnesmässig fördjupning inom energiteknikområdet. Examensarbetet utförs normalt individuellt, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar med ett examensarbete.

Examensarbetet kan med fördel förläggas till näringslivet. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna. En handledare vid universitetet ska alltid utses, som har ansvaret för att erforderlig ämnesfördjupning uppnås.

Rapporten ska språkligt och stilistiskt utformas så att den kvalitetsmässigt motsvarar rapporter inom tekniska högskolan och industrin. Rapporten ska innehålla en engelsk sammanfattning, samt en engelsk översättning av titeln. Alternativt kan hela rapporten skrivas på engelska.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren.

Övrigt

Ytterligare information kan erhållas från programansvarig eller programstudievägledare via universitetets växel 090/786 50 00 eller via:
http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/program/?code=TYCEN