Interaktionsdesigner har jobb med utveckling, ansvar och variation

Angelina Fredriksson fick efter sin examen jobb som interaktionsdesigner på Creuna, en digital konsultbyrå i Stockholm.

FotoFredrik Marcus

– Creuna är en digital konsultbyrå med alla möjliga kompetenser, olika sorters teknikutvecklare, projektledare, affärsutvecklare, strateger, grafiska formgivare och som jag är, interaktionsdesigners. Vi hjälper våra kunder att utveckla nya webbar och webbtjänster.

Creuna har runt 350 anställda i Norden, varav cirka 120 i Stockholm. Kunderna är alltifrån stora företag till organisationer och projekten som byrån involveras i sträcker sig ofta över lång tid, berättar Angelina. De första stegen i ett projekt är att sätta sig in i kundens verksamhet, mål och behov. Lite längre fram görs användarundersökningar, sedan utvecklas koncept, alla tekniska funktioner byggs, designas och testas. När en ny webblösning slutligen lanseras upphör uppdraget sällan där, utan man fortsätter ofta utvecklingsarbetet, justerar och optimerar olika funktioner.

– Jag jobbar med alla delar av ett projekt, från början till slut. Jag har jobbat ganska mycket med intranät. Vi gjorde till exempel Sveriges riksdags intranät som vi också fick ett jättefint pris för, det blev utnämnt till ett av världens 10 bästa intranät 2016 av Nielsen Norman Group.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Att det är varierat, jag har ganska olika typer av arbetsuppgifter i början jämfört med i slutet av ett projekt. Att vara ute och göra intervjuer och träffa kunder och användare är också väldigt spännande, jag får inblick i hur många olika kunder och branscher arbetar, liksom inifrån.
– Sedan samarbetar jag mycket med andra, det är väldigt sällan jag stänger in mig och jobbar ensam.

Angelina föreläser under Webbdagarna i Stockholm.

FotoFredrik Marcus

Utvecklingsmöjligheterna är också goda, säger Angelina Fredriksson. Det finns gott om jobb för interaktionsdesigners, åtminstone i Stockholm. Förutom på konsultbyråer har många större företag och myndigheter egna avdelningar interaktionsdesigners och webbutvecklare. Angelina har varit på samma arbetsplats sedan sin examen och tycker att hon fått möjlighet att utvecklas där.

– Det som hänt när jag jobbat allt längre är att jag tar en ganska stor och bred roll i projekten, säger hon. Ofta är det jag, en projektledare och en teknisk leader som driver projektet tillsammans. Det blir också att jag jobbar mer och mer strategiskt, jag kan också vara ute och förankra en lösning i en organisation eller hålla utbildningar.

När du tog examen, var det lätt eller svårt att få jobb?
– Jag upplevde att det var ganska lätt. Jag gjorde mitt exjobb i Luleå och kunde nog ha fått fortsätta där. I stället sökte jag några jobb i Skellefteå, där min sambo bodde. Men, samtidigt var vi lite sugna på att flytta till Stockholm. Jag sökte två jobb och åkte ner på intervjuer och kände direkt när jag kom till Creuna att där ville jag jobba.

Tycker du att dina studier förberett dig bra för arbetslivet?
– Ja, det tycker jag. Det är en väldigt bred utbildning. Jag minns när jag sökte jobb att jag tänkte att jag kunde hur mycket som helst. Sedan, när jag började jobba med webb upptäckte jag att det var massor jag inte kunde! Men, jag är väldigt nöjd med min utbildning ändå. Jag har fått en gedigen teknisk utbildning, så när jag samarbetar med utvecklare förstår jag deras språk och det är värdefullt när jag ska prata med kunderna om tekniska frågor.

"Vi pluggade tillsammans"

Hur minns du framförallt din studietid?
– Det var jättekul och ganska socialt. Vi pluggade mycket tillsammans i klassen, man satt liksom och kämpade ihop. Jag var inte särskilt intresserad av teknik när jag gick i skolan, så första programmeringskursen var hemsk, innan jag fattade vad det handlade om. De första tekniska kurserna var kämpiga för mig, sedan var det på det stora hela roligt.

Vad tyckte du om Umeå som studentstad?
– Jag är ju uppvuxen där, så jag deltog inte mest av alla i studentlivet, jag hade ju kompisar sedan förut. Men, det var härligt att man bodde så nära varandra och kunde cykla mellan universitetet och där man bodde.

Har du någon kontakt med dina kurskompisar fortfarande?
– Ja, jag ska faktiskt luncha med en kompis i dag som gick året över mig. Flera är nära vänner som jag träffar regelbundet, jag stöter även på andra ibland på after work och frukostseminarier. Det är många som jobbar i samma bransch.

När du valde utbildning, varför blev det interaktion och design?
– Jag var faktiskt inne på textil först, jag jobbade ett kort tag på Ögonblicksteatern och hjälpte dem att sy. Sedan läste jag tekniskt-naturvetenskapligt basår, jag tyckte det var lika bra eftersom jag inte visste vad jag ville göra.
– Efter det började jag plugga kognitionsvetenskap. Jag hade läst något luddigt om att det skulle handla en del om att ta fram produkter efter människors behov.

Bytte program efter ett år

Men, första året på kognitionsvetarprogrammet bjöd mest på kurser i psykologi och Angelina började undra: Var tog produktutvecklingen och designen vägen? Vad var hon på väg att bli egentligen? Hennes pojkvän läste interaktion och design och på hans labbar gjorde studenterna riktiga produkter och tjänster. Vägen till ett yrke framstod som tydligare där, så hon bytte program och kunde räkna in kognitionskurserna i sin examen.

– Nu i arbetslivet stöter jag på många kognitionsvetare som jobbar med samma sak som jag, så den utbildningen kanske hade lett till ungefär samma ställe där jag är nu med facit i hand!

"Välj det som intresserar dig"

– Under hela tiden jag pluggade ville jag bli interaktionsdesigner, designkurserna var de roligaste. Men jag vågade inte riktigt tro att jag skulle hitta sådana jobb. När jag valde kurser tog jag ganska tekniska kurser och programmering. Så det kan jag säga till blivande studenter, när du får välja kurser, välj det som intresserar dig!
– Jag hade också väldig hjälp av mina klasskamrater när något var svårt. Man ska inte gömma sig hemma med det svåra, utan gå till skolan och sätta sig tillsammans. Det är inte fusk att hjälpas åt och en viktig sak att lära sig innan man kommer ut och jobbar, för där arbetar man ofta i team.

Intervju: Anna-Lena Lindskog