Hoppa direkt till innehållet
printicon

Karolina arbetar med Europas största satellitprojekt

Karolina Varewijck var sugen på framtida rymdjobb redan när hon började plugga teknisk fysik vid Umeå universitet. I dag är hon utbildad systemingenjör men jobbar som produktförsäkransingenjör på ESA:s teknologiska center ESTEC i Holland med ett projekt att bygga upp det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo.

– ESA, den europeiska rymdmyndigheten, utvecklar Galileo på uppdrag av EU. Syftet är att vi ska bli mindre beroende av andra länders navigationssystem, till exempel det amerikanska navigeringssystemet GPS, säger hon. När vi bygger vårt egna system kan vi bestämma vilka banor vi vill lägga satelliterna i för att få en bättre täckning. Då vet vi att vi får de bästa bilderna, till exempel vid naturkatastrofer. I vardagslivet kommer du att hitta dig själv på kartan mer exakt, i dag är den blå pricken man ser i mobilens karta eller sin GPS i bilen alltid lite, lite off.

Ensam svensk på utbildningen

Karolina Varewijck hade siktet inställt på rymden när hon började vid Umeå universitet 2004. Hon läste först tekniskt-naturvetenskapligt basår – och en sommarkurs om rymden med populära fysikern Patrik Norqvist gav ytterligare inspiration.

Hon började på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, men valde efter tre år att fortsätta på masterprogrammet " SpaceMaster" i Kiruna, en utbildning som ges av Luleå tekniska universitet i sammarbete med andra länder.
– Jag gick på det internationella programmet och var faktiskt enda svensken det året, berättar hon. Vi läste först ett halvår i Würtzburg i Tyskland, sedan ett halvår i Kiruna och sista året i Cranfield, England. Jag gjorde mitt examensarbete på ESA i Holland, sedan fick jag jobb i Spanien, där vi byggde en laser till marslandaren som var en del av Exomars projektet.

30 satelliter ska upp

Men, tiden i Spanien blev relativt kort. Karolina ville tillbaka till Holland, hon träffade sin blivande man när hon gjorde exjobbet och ville flytta ihop med honom. Hon fick jobb som produktförsäkransingenjör vid ett mindre företag, men sökte sig ganska snart till ESA:s största forsknings- och utvecklingscenter, ESTEC, i holländska Noordwijk.

– Jag tillhör teamet för produktförsäkran, berättar hon. I Galileo är det totalt 30 satelliter som ska upp, planen är att flera satelliter ska skickas upp varje år. Om det någon gång under hela fasen; design, tillverkning, tester, uppskjutning eller när satelliten är i sin bana, uppstår fel som påverkar hela systemet på satelliten, blir jag kontaktad och sätter ihop en expertgrupp för att utreda och lösa felet.

Små fel uppstår hela tiden, till exempel att man får fel eller otillräckliga data från satelliten. Då gäller det att lösa det på distans, något annat sätt att påverka satelliten än genom kommandon från jorden finns inte, förklarar hon.

"Inget är större än rymdprojekt"

Galileo är ett stort projekt, tio miljarder euro beräknas det kosta. Många människor och avancerad teknik krävs – och stor noggrannhet från alla inblandade. Att jobbet är krävande är en del av drivkraften, tycker Karolina.
– Det är så extremt på något sätt! Det finns inget projekt du kan jobba i som har större krav, större budget och är mer internationellt än ett rymdprojekt, säger hon.

Är det jobb du har nu det du tänkte dig när du blev intresserad av rymden och rymdfysik?
– Ja, att vara på ESA är stort i karriären, det var dit jag ville. Självklart är jag intresserad av bemannade rymdresor också, det är jättespännande att arbeta i projekt som har med rymdstationen ISS att göra till exempel. Men, i dag med alla kriser i världsekonomin är det här området det första man drar in på. Satelliter som tittar på jorden har blivit viktigare än bemannad rymdfart.

Hur blir utvecklingen, tror du? Kommer vi att börja ta oss ut längre i rymden och när i så fall?
– Det finns alltid sådana projekt i gång, men om det blir inom min livstid är jag inte säker på. Fast man vet aldrig, en holländare har startat ett projekt där privatpersoner ska skickas till Mars utan att någonsin komma tillbaka. Det är ganska hemskt egentligen, men de har faktiskt kommit långt i det projektet.

Kort föräldraledighet i Holland

Just nu är det mer jordnära intressen som gäller för Karolina. Hon och maken George, som också jobbar för ESA, blev nyligen föräldrar till lilla Else. Och även om Karolina trivs i Holland, har Sverige många fördelar, inte minst för småbarnsföräldrar.

– Här är föräldraledigheten bara 16 veckor och fyra av dem måste tas ut före födseln. Dagis är väldigt dyrt, kring 15 000 kronor i månaden. Vi vet inte hur bra vi har det i Sverige, jag har inte velat flytta hem förrän nu när vi fått barn.

Familjen kommer att pussla så mycket det går för att förlänga tiden hemma med dottern. George föräldrar bor nära och kan hjälpa till, Karolina har sparad semester att ta ut och siktar sedan på att jobba hemifrån en dag i veckan.
– Else kommer i alla fall att vara åtminstone ett halvår innan hon börjar på dagis.

Det är med glädje Karolina Varewijck ser tillbaka på sin studietid i Umeå, Kiruna, Würtzburg och Cranfield.
– Det är absolut det bästa jag har gjort! Att flytta, lära sig olika kulturer och lära känna nya människor är A och O i arbetslivet sedan. Jag hade aldrig kommit så långt utan de kontakter jag skaffat mig längs vägen.

Har du haft nytta av att du redan i Kiruna hamnade i en internationell miljö?
– Ja, helt klart. Jag har klasskompisar som jobbar över hela världen och vi har alltid vänner att hälsa på när vi reser.

Text: Anna-Lena Lindskog
Foto: Privat

Namn
Karolina Varewijck
Var bor du?
I radhus i Lisse, Holland.
Fritidsintressen
Älskar att flugfiska och vandra, men i det tättbefolkade Holland blir det inte mycket sånt, så jag tränar på gym, promenerar och reser mycket, det är nära till resten av Europa härifrån.