Som teknisk konsult har Kim Lingwall en långvarig relation med Vimek AB i Vindeln, där han bland annat utvecklar produktionstekniken och konstruerar tillbehör till skogsmaskiner. Personalen där är hans arbetskamrater lika väl som kollegorna på Sigma Industry i Umeå, där han är anställd.
Kim Lingwall tog examen från högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2018. Nu jobbar han som kvalitetsingenjör på konsultföretaget Sigma Industry East North med uppdrag på Vimek AB i Vindeln.
PhotoJonny Granström– På Vimek ingår jag i den dagliga verksamheten på Vimeks kvalitetsavdelning, säger han. På Sigma har vi möten på en måndag i månaden, ses vissa fredagar och hörs på mejl och telefon. En del kan känna sig kluvna i konsultrollen, vilka är ens arbetskamrater liksom? Men, jag håller inte isär det, allihop är mina arbetskollegor och jag har varit på Vimek i 2,5 år nu.
Kims kontakt med skogsmaskinföretaget Vimek började redan under utbildningen på Umeå universitet. Han sökte och fick en så kallad co-op-plats på konsultföretaget Sigma Industry East North. Där fick han snabbt börja följa med på konsultuppdrag ute på företag, bland annat på Volvo och så småningom fick han egna uppdrag på Vimek. Förutom sommarjobb och examensarbete jobbade han extra på terminerna.
För Kim ledde co-op-platsen raka spåret till anställning, direkt efter examen. Sigma har uppdrag hos en rad olika industriföretag och i Kims fall innebär det att han tillbringar större delen av sin arbetstid på Vimek. Hans arbetsuppgifter varierat mellan annat att förfina produktionstekniken, kvalitetsarbete och eftermarknad. Arbetet strävar efter en bättre, effektivare och säkrare tillverkning samt att hjälpa kunden efter maskinen är såld. När det handlar om konstruktion arbetar han i CAD-mjukvaror (CAD = computer aided design, digitalt skapande av tekniska ritningar).
– Jag arbetar med ändringar och att göra färdigställande av allt digitalt material vilket behövs för produktionsstart.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det är full fart, Vimek är ett relativt litet företag så en får mycket ansvar och det finns mycket att göra hela tiden. Jag trivs när det ”brinner” och är lite bråttom. Det är mitt första år som heltidsanställd och då vill man verkligen lära sig och pröva på allt. Jag har även haft kortare uppdrag på företag i bland annat Skellefteå, väldigt roligt och lärorikt. Jag vill inte bli för stillasittande, då passar det jättebra att bryta av och åka iväg och göra stötvisa insatser någon annanstans lite då och då.
Hur har studierna förberett dig för ditt jobb?
– Det är framförallt kurser inom produktionsteknik, hållfasthetslära och mekanik som förberett mig mer precist. Matematiken har varit bra för att få i gång huvudet, matematik är som ett intervallpass för skallen. Jag gillade inte matematik under gymnasiet, men nu tycker jag att det är roligt och det har öppnat upp ett sätt att beta sig igenom problem.
– Co-op var det bästa jag gjorde på hela utbildningen. Hade jag vetat om innan att den möjligheten fanns hade jag nog sökt maskinteknik i Umeå i första hand. Där ska de ha lite kritik, det var dåligt marknadsfört när man sökte programmet. Men, när vi började blev vi nästan direkt introducerade till co-op.
Kim och hans kurskamrater fick besöka några av de nio företag som då ingick i co-op och därefter fick de hjälp att skriva sina CV:n och ansöka om plats.
– Jag sökte till alla nio företag för att få så bra chanser som möjligt och fick komma på intervju med alla. Intervjuerna gjordes som ”speed dating” under en förmiddag. Det är dock omgjort i dag till en mer klassisk rekryteringsprocess.
Han fick sin plats hos Sigma i Umeå och första sommaren blev hans uppdrag att göra en så kallad produktdefinition.
– Jag skulle ta fram en adapter till en standardrullstol, så att man kan kunde ändra vinkeln på hjulen och använda den som sportrullstol. Sportrullstolar är dyra, så en adapter skulle vara en bra lösning. Efter att i skolan ha läst teknik, teknik, teknik, skulle man plötsligt lära sig tänka affärsmässigt. Även om man gör världens bästa produkt måste den ha en marknad också. Hur skulle adaptern kunna tillverkas och säljas? Det var svårt, men samtidigt nyttigt. Att göra produktdefinitioner är inget man gör på maskinutbildningen, så på Sigma får alla våra co-op-studenter ta sig igenom en sådan process för att få in tänkesättet.
Var det svårt att hinna med co-op jämte de vanliga studierna?
– Just produktdefinitionen gjorde jag på sommaren. Man är garanterad sommarjobb två somrar och att göra examensarbete tillsammans med företaget. Men, jag ville jobba under terminerna också. Så gjorde jag för några år sedan när jag gick en yrkeshögskoleutbildning i energiteknik i Arvika. Då pluggade man måndag-onsdag och torsdag-fredag reste jag Sverige runt och gjorde energianalyser. Då förankrade jag mina kunskaper i verkligheten hela tiden och fick en helt annan utväxling av studierna, vilket jag tyckte var otroligt bra.
– I tvåan på maskinteknik började jag jobba med Vimek, först på 25 procent och sedan blev det 50. Det blev lite körigt att hinna med ibland, särskilt när det blev dags för exjobbet. Dessutom hade jag en tjänst på universitetet som kvalitetsamanuens för utbildningen.
Du fick en väg rakt in i arbetslivet genom co-op. Hur ser arbetsmarknaden annars ut för maskiningenjörer?
– Alla som jag läste samtidigt med har jobb i dag. Men, man måste visa framfötterna och kan kanske inte räkna med jobb mitt i Stockholm eller Umeå på en gång.
Hur ser utvecklingsmöjligheterna ut?
– Jag har inte tänkt på det, jag är liksom mitt uppe i att försöka bli bäst på något. Men, som konsult kan man få utökat ansvar för vissa kunder eller bli chef. Jag vill gärna driva eget konsultföretag i framtiden, men det kan ju också hända att man får ett drömjobb någonstans.
Hur kommer du att minnas din studietid?
– Jag kommer att minnas alla sköna lärare och härliga tekniker och många fina klasskamrater och andra kompisar runtomkring. Och samarbetet, när det var dags för tentor eller någon kurs var svår, då hjälpte alla varandra.
Vad var bäst och sämst med att plugga vid Umeå universitet?
– Bäst var att jag trivdes med studentlivet, det är frihet under ansvar och så umgås man med folk som har samma ekonomi som en själv, alla har sitt CSN. Iksu är kanonbra och jag var en del på kårhuset på helgerna.
– Det som skulle kunna bli bättre är lokaler och utrustning för maskinteknikutbildningen, till exempel CNC-maskiner och 3D-skrivare. Man utvecklas genom att träna, så köp in mer utrustning som studenterna får använda på egen hand!
Hur resonerade du när du valde utbildning? Varför blev det just maskinteknik?
– Jag hade läst energiteknik på en YH-utbildning, men kände att jag inte ville specialisera mig så hårt på det. Maskinteknik är brett, du kan jobba på sjön, inom industrin eller var som helst. Bara att gå en universitetsutbildning och få examen kändes viktigt. Jag tyckte det var roligt att studera och ville ge det en ordentlig chans.
Blev det som du trodde?
– Nej, det var mycket mer mekanik och hållfasthet än motorer, men det var inte till det sämre. Vissa kurser var alldeles för lätta, andra var på den nivå de behövde vara. I det stora hela är jag nöjd, väldigt mycket på grund av co-op. Genom co-op får du en bra inblick i hur det är att jobba som ingenjör och får förankra dina kunskaper direkt i verkligheten.
Läs mer om högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik
Ålder: 29 år.
Kommer från: Brunskog i Värmland.
Bor: i lägenhet i centrala Umeå.
Familj: singel.
Utbildning: tog examen på högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2018.
Jobb: kvalitetsingenjör på Sigma Industry East North.
Gör på fritiden: tränar på Iksu och spelar fotboll i Rödåbygdens IK.
Umeå med tre ord: Älven. Stor småstad. Kultur.
Det gör jag om tio år: bor minst 60-70 mil söderut, har startat eget i konsultbranschen och jobbar mer mot människor än endast teknik.
Intervju: Anna-Lena Lindskog
Foto: Jonny Granström
