Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

”Jag ville jobba med att förbättra samhället”

Tove Hägglund är konsult och chef för området Naturkapital vid konsultföretaget Ecogain i Umeå. Hon arbetar med alltifrån restaurering av naturmiljöer till miljökonsekvensbeskrivningar inför stora byggprojekt, till exempel vindkraftanläggningar. – När jag gick utbildningen visste jag att jag ville jobba med hållbarhet och att förbättra samhället. Det tycker jag verkligen att jag gör nu, säger hon.

Tove Hägglund började jobba på Enetjärn Natur (numera heter företaget Ecogain) redan under sista terminen på sin utbildning. Hon hade precis tagit kandidatexamen i geovetenskap och kompletterade med en magisterexamen i miljö- och hälsoskydd. Parallellt med studierna jobbade hon, bland annat med fältinventeringar.
– Bland det första jag gjorde var att åka till Piteå, där kommunen ville ha en plan för vilka naturvärden som borde lyftas i ett område med fin natur som skulle detaljplaneläggas för bostäder.

Många olika uppdrag
Arbetet resulterade i en rapport där miljöföretaget bland annat lyfte fram äldre tallar i en slänt ned mot Piteälven som värda att bevara, berättar Tove. Sedan dess har hon haft många olika slags uppdrag. I dag jobbar hon framförallt med förstudier och miljökonsekvensbeskrivningar, restaureringsprojekt med fokus på att öka ekologiska värden och ekologisk kompensation vid till exempel gruvetableringar.

– Mitt jobb har utvecklats ganska mycket. Jag är en ganska bred person, en generalist, så jag har jobbat med många olika saker i företaget.
När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar kommer Tove ofta in tidigt i processen. Det kan till exempel handla om bygge av en kraftledning eller etablering av en vindkraftanläggning. För att få tillstånd att genomföra projektet måste den som bygger redovisa vilka konsekvenser projektet innebär och då anlitas ofta en konsult för utredningsarbetet.

Vad lyfts fram i en miljökonsekvensbeskrivning?
– Det är många olika aspekter, sociala aspekter, hur närboende och landskapsbild påverkas, buller, skuggor och så vidare, allt från fågelliv till markbundna naturvärden och friluftsliv. I norra Sverige ingår också rennäringens intressen, så det är en väldigt bred undersökning.

Leder utredningen ofta till att uppdragsgivarna måste göra förändringar i sina projekt?
– Ja, det är en process hela tiden. Ju mer man undersöker, desto mer hittar man. Hittar man till exempel ett fornminne där man tänkt bygga ett vindkraftverk måste det kanske flyttas en bit. I andra fall kan det till exempel handla om anpassningar efter fågelliv eller rennäringen.

Var det här den typ av jobb du tänkte dig när du gick utbildningen?
– Nej, det kan jag inte säga. Jag hade en ganska vag bild av vad jag ville jobba med. Men, jag visste att jag ville jobba för ett hållbart samhälle.

Vad kräver ditt jobb av dig?
– Engagemang och att jag är villig att ta tag i saker. Det krävs att jag är påläst, man måste lära sig sina kunders branscher och lagstiftningen kring dessa, läsa nyheter på området och hänga med i hela miljövärlden generellt. Det är himla bra att jag har en massa kunniga kollegor att fråga också, ingen är ju fullärd från början.
– Man måste också tycka om att jobba intensivt i perioder. Ibland blir det stressigt när man har många deadlines samtidigt. Det kan kräva att man jobbar mer än 100 procent vissa veckor.

"Stimulerande arbetsmiljö"
Ecogain har vuxit snabbt de senaste åren. Företaget har i dag drygt 40 anställda, plus säsongsanställda som jobbar med fältinventeringar. Uppdragsgivarna är främst företag, länsstyrelser, kommuner och Naturvårdsverket.

– Det är en väldigt stimulerande arbetsmiljö, tycker Tove Hägglund som varit fast anställd sedan 2012. Det är en väldigt bra stämning i arbetsgruppen, man uppmuntras at ta egna initiativ och jag tycker att det är kul att få jobba med många olika typer av projekt.
Hon reser en hel del i jobbet, till exempel för att vara med på samrådsmöten med de boende i ett område inför stora infrastrukturprojekt. Det kan också vara resor för att träffa kunder och delta på konferenser.

Vad är det hittills största projekt du varit inkopplad på?
– Det var att ta fram en kompensationsplan för Northland Resources och den nya gruva de planerade intill den befintliga i Kaunisvaara utanför Pajala. Det var ett väldigt spännande projekt, som tyvärr inte blev färdigt i och med att de gick i konkurs.
– Nu har vi just startat ett Vinnovafinansierat projekt, där vi tillsammans med gruvbranschens organisation SveMin och stålbranschens motsvarighet Jernkontoret, ska undersöka olika metoder för ekologisk efterbehandling av tidigare störd mark och kartlägga vilka arealer i Sverige man skulle kunna restaurera och vilka naturvärden det kan gynna.
– I det här projektet kommer jag att arbeta en del i GIS, geografiska informationssystem. Det är ett kartverktyg jag kan rekommendera alla biologer och geovetare att lära sig.

Varför valde du kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap? Kom du direkt från gymnasiet?
– Nej, jag hade velat ganska länge om vad jag skulle göra. Jag hade jobbat utomlands, gått en folkhögskoleutbildning i friluftsliv och jobbat några säsonger i fjällen innan jag bestämde mig. Det var intresset för natur och hållbarhetsfrågor som styrde.

Varför valde du geovetarinriktningen?
– Därför att jag tycker att landskapsperspektivet, processer som format landskapet, är så kul. Det är spännande att titta på ett landskap och försöka förstå varför det ser ut som det gör. Jag valde att parallellt med det läsa en del kurser utöver kandidatprogrammet om miljöbalken och miljökonsekvensbeskrivningar. Det gjorde jag för att jag saknade anknytningen, tillämpningarna utanför universitet, i själva geovetarutbildningen.

Hur var det att gå utbildningen?
– Väldigt kul! Det var en hel del fältexkursioner, speciellt de första kurserna. Vi var ute mycket och varvade det med innejobb. Jag upplevde också att vi hade mycket föreläsningar jämfört med mina kompisar på andra utbildningar.

Vilka kurser tyckte du bäst om, var det de som handlade om hur landskapet formats?
– Ja, det var nog framförallt dem. Jag läste också om miljöledningssystem, det tyckte jag var väldigt spännande. Det var så konkret, det handlade om företags vardag och hur de jobbar med hållbarhetsfrågor. Mitt intresse för landskapsfrågor hade jag svårt att se hur jag skulle kunna använda i arbetslivet. Men, i dag i min yrkesroll tycker jag att det är bra att jag har den bredd jag fick under utbildningen.

Hur var undervisningen och kontakten med lärarna?
– Mestadels väldigt bra. Men, vi hade lite för lite av egna projekt, tycker jag. Jag kommer ihåg en kemikurs där vi fick låtsas vara konsulter, vi fick utse projektledare och andra specifika roller i gruppen, hade en uppgift att lösa, skulle redovisa tiden vi lagt och så vidare. Det var otroligt lärorikt, speciellt kopplat till det jobb jag har i dag. Lite fler sådana simulerade arbetslivsprojekt i utbildningen hade jag tyckt var givande.

Fick du mycket kompisar under utbildningen?
– Ja, kanske inte så många, men jag fick väldigt goda vänner!

Text & foto: Anna-Lena Lindskog

Namn
Tove Hägglund
Varifrån kommer du?
Skellefteå
Var bor du?
I hus i Holmsund.
Fritidsintressen
Helst är jag ute i naturen, åker skidor och skridskor på vintern, paddlar havskajak, fjällvandrar och klättrar på sommaren, gillar att sticka och sy, umgås med vänner.