Hoppa direkt till innehållet
printicon
Utbildningsplan:

Kandidatprogrammet i industridesign, 180 hp

Engelskt namn: Bachelor Programme in Industrial Design

Denna utbildningsplan gäller: HT14 och tillsvidare

Programkod: DGIND

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: 514-1122-12

Ansvarig fakultet: Teknisk-Naturvetenskapliga fakulteten

Beslutad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2014-09-22

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt godkänt arbetsprov och intervju.

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en konstnärlig kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/
Konstnärlig kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Fine Arts (120 credits). Examen utfärdas i huvudområdet industridesign (Industrial design).

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Beskrivning av utbildning på grundnivå (1 kap 8§ högskolelagen)
Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse

För konstnärlig kandidatexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området.


Färdighet och förmåga

För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt
  • genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.


Värderingsförmåga och förhållningssätt

För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa förståelse av konstens roll i samhället, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Den som har genomgått kandidatutbildning i industridesign ska

  • kunna använda sina kunskaper i huvudområdet industridesign i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa sina kunskaper och färdigheter vid utveckling av produkter och tjänster,
  • kunna tillämpa kunskaper om och färdigheter i att arbeta med produkt- och tjänstedesign med hänsyn till människors förutsättningar och behov, marknadens och samarbetsföretagets krav, produktions- och miljökrav samt andra krav från det omgivande samhället,
  • kunna använda kunskaper och sina färdigheter inom form-, semantik- och färgområdena för att kunna skapa tillgängliga och formmässigt väl sammanhållna gestaltningar,
  • uppvisa kunskapsmässiga förutsättningar att inom sitt framtida yrkesområde, kunna arbeta i projekt tillsammans med olika yrkesgrupper och medverka till en kreativ och innovativ produktutveckling,
  •  kunna tillämpa kunskaper för att i framtida verksamhet ta del av utveckling inom närliggande ämnesområden,
  • kunna kommunicera sin kunskap och kompetens med för industridesign erforderlig teknik och genom relevanta media.
samt
  • kunna angripa problem på ett förutsättningslöst sätt,
  • uppvisa förtrogenhet med olika metoder för att bearbeta designproblem,
  • kunna arbeta med ett helhetsperspektiv och användarfokus i produktutvecklingsprocessen,
  • kunna använda moderna och relevanta tekniska hjälpmedel,
  • planera och utföra samarbete med olika yrkesgrupper som kan delta i en produktutvecklingsprocess samt arbeta med och reflektera över utvecklingen av sin konstnärliga förmåga
  • reflektera över ett för industridesign närliggande ämnesområde,
  • identifiera och kommunicera yrkesrollen för industridesign.

Genom utbildningen ska den studerande dessutom ha visat en utveckling i
  • att identifiera och formulera problem och att inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för att lösa dessa problem,
  • att med ett analytiskt tänkande som utgångspunkt praktiskt tillämpa förvärvade teoretiska kunskaper i planering, genomförande och utvärdering av designprojekt,
  • att presentera kunskaper, planer och uppnådda resultat i tal och skrift såväl på svenska som på engelska samt visualisera med hjälp av skiss och olika typer av modeller,
  • att samverka och kommunicera med andra yrkesgrupper och personer utan bakgrund i industridesign,
  • att såväl självständigt som i samverkan med andra planera och slutföra olika typer av projekt,
  • att arbeta med moderna datorbaserade grafiska-, visualiserings- och konstruktionsverktyg.

Examinationsformer

Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är muntligt och/eller skriftligt och/eller visuellt och/eller en gestaltning. I vissa fall sker kunskapsredovisning genom presentation av genomförda arbetsuppgifter och projekt. Prov kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, aktivt deltagande i PBL övningar, workshops, muntliga och/eller skriftliga rapporter och utställningar etc.

För att få godkänt betyg i projektarbete och vissa övningsuppgifter, ska minst en digital bild på arbetsresultatet lämnas till institutionen. Den studerande ansvarar för att själv ta bilden.

Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Programansvarig ska alltid informeras av kursansvarig lärare om en student underkänts på moment eller kurs. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos institutionsstyrelse begära att annan lärare utses att bestämma betyg i förnyat prov.

Betyg

Betyg sätts för varje kurs och om så bedöms lämpligt även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. övningar, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan U (Underkänd) eller G (Godkänd).

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodo-räknande. Dessutom ska den studerandes individuella kunskaps- och färdighetsnivå bedömas av kursansvarig och programledare. I kurserna Design som en konstnärlig process 1,2 och 3, Design projekt 2, kursen Design för framtiden 1,2 och 3, kursmomenten Hot Team – Innovationsprojekt 2 & 3 samt Praktiska studier 1 och 2 och kursen Projekt examensarbete kan inte den studerande tillgodoräkna tidigare kunskaper och kompetenser då de har en direkt koppling till den aktuella kunskaps- och kompetensnivån hos den studerande i ett samtidsperspektiv.

För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

Allmänt

Industridesignprogrammet är ett utbildningsprogram som omfattar ämnet industridesign.

Den yrkesförberedande industridesignutbildningen vilar på en konstnärlig grund. Det är en process- och gestaltningsinriktad utbildning som arbetar med en kreativ designprocess utifrån användarfokus, helhetsperspektiv och konsekvenstänkande i ett samtidsperspektiv. Utbildningen är inriktad på planering och utformning av industriellt tillverkade produkter, system av produkter och miljöer samt tjänster. Eftersom industridesign är ett mycket brett och varierande yrkesområde betyder det att även studenterna är generalister. Grundutbildningen är därför, inom ramarna för industridesign, inriktad på den kreativa och användarfokuserade designprocessen med ett helhetsperspektiv. Utbildningen genomförs huvudsakligen på svenska, men viss undervisning kan ske på engelska.

Första året fokuseras på grundläggande kunskap, kompetens och verktyg för industridesign samt har fokus på produkten och människan i projekttillämpningen. Andra året fokuserar på kunskap om och kompetens att arbeta med innovativa tvärvetenskapliga metoder i projekttillämpning samt att identifiera yrkesrollen för industridesign. Tredje året fokuserar på ett fördjupat tänkande kring helhet och komplexa samtida och designrelaterade problemställningar samt utveckling av designområdet i framtiden. Studenterna arbetar under utbildningen med en alltmer självständig, reflekterande och tillämpande kunskap och kompetens i och med att centrala ämnesområden återkommer under alla tre åren samt att studenten från första terminen arbetar med en individuell presentationsportfölj.
Programmet består av längre kompetensmoduler och kortare kunskapsmoment. Utbildningen har en balans av teori och praktik och genomförs genom konstnärliga, övnings- och tillämpningsblock.

Undervisningen meddelas genom seminarier, övningar, PBL (problembaserat lärande), casefall, litteraturstudier och praktiska övningar, fri gestaltning men även studieresor, workshops, praktiska studier i yrkeslivet, självständigt arbete och tillämpning i projektform. Under år två har den studerande en längre praktik för att stödja identifikation av yrkesrollen. Det pedagogiska förhåll-ningssättet bygger på att studenterna samverkar i studerandegruppen med en öppen kreativ process och presentationer.

Undervisningen bedrivs av fast anställda lärare men även av externa experter och yrkesverksamma industridesigner. Kurserna planeras samverka för att öka komplexitet i studenternas tillämpning av kompetens.

Ett antal självständiga arbeten utförs för att träna upp färdigheter vars grunder har meddelats i ett kursmoment. Exempel kan vara verkstadsarbete och olika tekniker för att framställa modeller, datorarbete, träning av konstnärliga moment, videoredigering och fotografering.

Kunskapstillämpning i projektform genomförs för att under handledning träna strategiska delar av produktutvecklingsprocessen. I projekten arbetar de studerande dels enskilt, dels i större eller mindre grupper i ett och samma projekt. Antalet veckor av projektarbete ökar under studietidens gång för att slutligen mynna ut i ett självständigt utfört examensarbete på 10 veckor.

Projektens tillämpningar hämtas från samtida problem inom olika industribranscher och samhälls-sektorer, och utförs i samarbete med industriföretag, myndigheter, organisationer, stat eller kommun. Studierna bedrivs mestadels schemalagt med hög grad av lärarnärvaro under dagtid och har tonvikt på handledning och reflektion. Varje student förfogar över en egen studieplats med grundläggande utrustning i en gemensam studio för att skapa en dynamisk och kreativ studiemiljö. Dessutom har studenterna tillgång till olika datorlabb, projektstudios, konstateljé, verkstad, teknisk utrustning inom data, modellframtagning och experimentverkstad. Designhögskolan har ett samarbete med övriga konstnärliga utbildningar vid Konstnärligt campus som dessutom ger en inramning till utbildningen och programmets karaktär. På Konstnärligt campus finns större utställningslokaler tillgängliga, gemensamma arbetsytor och ett bibliotek öppet för studenter, lärare och forskare.

Baskurser

Designämnen 51 hp
Designprocess 1, 9 hp
Designprocess 2, 6 hp
Designprocess 3, 7.5 hp
Design för framtiden 1, 3 hp
Design för framtiden 2, 1.5 hp
Design för framtiden 3, 3 hp
Designpresentation 1, 7.5 hp
Designpresentation 2, 3 hp
Designpresentation 3 10.5 hp

Konstnärliga ämnen 9 hp
Design som konstnärlig process 1, 4.5 hp
Design som konstnärlig process 2, 1.5 hp
Design som konstnärlig process 3, 3 hp

Gestaltningsämnen 28.5 hp
Design som upplevelse 1, 12 hp
Design som upplevelse 2, 7.5 hp
Design som upplevelse 3, 9 hp

Tekniska ämnen 18 hp
Design, ny och traditionell teknik 1, 12 hp
Design, produktion och ny teknik 2, 6 hp

Teoretiska ämnen 13.5 hp
Design och teoretiska ämnen 1, 4.5 hp
Design och teoretiska ämnen 2, 4.5 hp
Design och teoretiska ämnen 3, 4.5 hp

Tillämpningsämnen 45 hp
Designprojekt 1, 7.5 hp
Designprojekt 2, 30 hp
Designprojekt – Hot Team 3, 7.5 hp

Examensarbete 15 hp
Designprojekt examensarbete, 15 hp

På en baskurs har studenten platsgaranti.

Valbara kurser
Det ingår inga valbara kurser i programmet. Däremot ingår valbara moment i vissa kurser.

Fria kurser
Inga fria kurser ingår i programmet.

Programöversikt
Kursplaneringen av industridesignprogrammets kandidatnivå följer en ”pedagogisk trappa”. Kurserna planeras i längre kompetensmoduler och kortare kunskapsblock och följer varandra på sådant sätt att det bygger upp en plattform för vidare praktisering i tillämpningskurser som återkommer i varje termin. Centrala ämnesområden återkommer med olika inriktningar för en iterativ process som ökar förståelse och kompetens att arbeta med komplexa uppgifter.

Kursplaner och schema finns tillgängliga i studiehandboken.

År 1 Designprocess 1
Design som upp-levelse 1
Design och teore-tiska ämnen 1
Designpresentation 1
Design, ny och traditionell teknik 1
Design som konst-närlig process 1
Designpresentation 1, forts.
Design för fram-tiden 1
Design som upp-levelse 1, forts.
Designprojekt 1
Designpresentation 1, forts.
Designpresentation 1, forts.
Design som konst-närlig process 1, forts.
Designprocess 1, forts.
Design, ny och traditionell teknik 1, forts.
Design som upp-levelse 1, forts.
Design för fram-tiden 1, forts.
År 2 Designprocess 2
Design som upp-levelse 2
Design och teore-tiska ämnen 2
Designprojekt 2
Designprojekt 2, forts.
Design och teore-tiska ämnen 2
Design, produktion och ny teknik 2
Designprocess 2, forts.
Design som konstnärlig process 2
Designprojekt 2, forts. Designpresentation 2
Designprojekt 2, forts.
Designprocess 2, forts.
Design för
framtiden
År 3 Designprocess 3
Designpresentation 3
Design och teoretiska ämnen 3
Designprojekt –
Hot Team 3
Designprojekt –
Hot Team 3 forts.
Design som konst-närlig process 3
Design som upplevelse 3
Designpresentation 3
Design för fram-tiden 3
Designprojekt examensarbete
Designprojekt examensarbete, forts.
Designpresentation 3, forts.
Design som konst-närlig process 3
Designprocess 3, forts.
Design och teore-tiska ämnen 3, forts.
Design för fram-tiden 3, forts.


Examensarbete/självständigt arbete
Examensarbetet på 15 högskolepoäng utförs den sista terminen i årskurs tre.

Den studerande initierar, planerar, genomför och presenterar sitt arbete individuellt. För att påbörja kursen ”Examensarbete” krävs att alla tidigare kurser är genomförda och godkända. Den projekt-beskrivning som den studerande lämnar in ska följa ”riktlinjer för examensarbete” samt godkännas av programledare och examinator före kursens start.

I examensarbetet skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden. Uppgiften utförs individuellt.

Under examensarbetet ställer institutionen en handledare till visst förfogande för de studerande. Handledaren väljs av institutionen och är verksam som industridesigner. Examinator är en utsedd lärare på institutionen. En yrkesverksam rådgivare kan väljas av examinatorn att följa studenternas arbete under kursen.

Den studerande ska genomföra en muntlig argumenterande presentation som beskriver mål och problemställning, arbetsprocess, val och utvärdering samt visa en fysisk modell av sitt slutresultat. En rapport, visuell presentation, metareflektion, argumentation och en sammanfattning på engelska, ska lämnas som dokumentation av arbetet. Resultatet av arbetet ska visas som en modell och presenteras som en del av en utställning samt vid ett årligt event.
För att examineras ska den studerande ha presenterat sitt arbete vid kursens initiering, två mellan-presentationer samt lämnat in allt sitt slutförda material enligt gällande tidsplan för examensarbetet.

På examensarbetet erhålls något av betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos Student centrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studerande som önskar göra uppehåll i utbildningen kan ansöka om studieuppehåll. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen och inlämnas till programansvarig senast den 15 februari inför höstterminen och senast den 15 oktober inför vårterminen. Studieuppehåll beviljas normalt inte om den studerande inte uppnått minst 15 poäng inom utbildningsprogrammet. Programansvarig kan bevilja studieuppehåll för begränsad tid antingen på grund av särskilda skäl. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (t.ex. föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet.

För att få ta sin utbildningsplats i anspråk skall den studerande skriftligen lämna besked till program-ledaren om studiernas återupptagande. Ansökan måste lämnas in före den 15 februari för att påbörja utbildningen på höstterminen och före 15 oktober om det gäller vårterminen. Antagning av studerande som gjort studieuppehåll sker i augusti månad för studiestart under höstterminen och i december månad för studiestart under vårterminen.

Den som är antagen till ett utbildningsprogram och avbryter studierna utan att studieuppehåll beviljats förlorar sin platsgaranti. Önskar den studerande återuppta studierna, måste ansökan om antagning lämnas in. Antagning kan ske på grundval av den studerandes tidigare genomförda studier under förutsättning att det finns en utbildningsplats ledig. Om så inte är fallet måste den studerande avvakta tills en plats blir ledig.

Om flera studerande vill återuppta studierna ett visst år där plats inte finns för samtliga får dessa konkurrera om platserna. Lediga platser räknas i förhållande till institutionens totala antal studie- platser.

De studerandes tidigare studieresultat, samt den praktik eller de studier vid andra institutioner som de genomfört, utgör grund för bedömningen om vem som är mest meriterad för utbildningsplatsen. Den som inte blir antagen får vänta till nästa års antagning. Beslut fattas av institutionsstyrelsen på rekommendation av programledaren.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren.

Övrigt

Antagning till senare del av programmet
För att antas till den senare delen av programmet måste den sökande uppfylla programmets behörig- hetskrav. I ansökan ska betyg från jämförbar utbildning styrkas. Dessutom ska den sökande lämna en portfolio som visar den studerandes individuella kunskaps- och färdighetsnivå samt konstnärliga förmåga.

Den student som ansöker till en senare del av ett utbildningsprogram får sina tidigare studier prövade utifrån:
1. Bedömning av de tidigare studiernas relevans och omfattning för den aktuella examen.
2. Bedömning av konstnärlig förmåga.
3. Bedömning av individuell kunskaps- och färdighetsnivå.
4. Bedömning utifrån vilken nivå ansökan gäller.

Prövningen för att antas till senare delen av programmet görs av programledaren och är inriktad på att avgöra hur studenten uppfyller förkunskapskraven för de kurser som ligger längre fram i programmet. Beslutet fattas av institutionsstyrelsen. Institutionen underrättar den sökande och ombesörjer registrering.

En studerande kan inte antas till senare del av ett utbildningsprogram om mindre än två terminers studier återstår innan examen. En student som uppfyller förkunskapskrav kan erbjudas påbörja studier på programmet i mån av lediga platser.

Antagning görs efter ordinarie ansökningstillfälle den 15 februari.

Övrigt

Efter att ha genomgått samtliga kurser med betyget Godkänd samt utfört ett godkänt examensarbete, får den studerande ett utbildningsbevis över den genomgångna utbildningen.

När kraven enligt examensbeskrivningen är uppfyllda kan, efter ansökan, ett examensbevis utfärdas. Examensansökan inlämnas till StudentCentrum/Examina vid Umeå universitet. Mer information om ansökan om examensbevis finns på StudentCentrums hemsida.

Examensbenämning är "Konstnärlig kandidatexamen i industridesign" (Degree of Bachelor of Fine Arts in Industrial Design). De fullständiga kraven för examen återfinns i examensbeskrivningen.

Ytterligare information
Information kan erhållas via hemsidan www.uid.umu.se men även på tel. 090 – 786 69 96.