Hoppa direkt till innehållet
printicon

Livsmedelslabb med bakterier som gör matvaror dåliga

Ofräsch köttfärs och mjölk som stått framme och ledsnat. När studenterna på kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd labbar handlar det om bakterier som kan göra oss sjuka när de hamnar i maten vi äter.

Mimi Öberg lyfter på locket till en agarplatta och ryggar instinktivt tillbaka. Det luktar inte gott alls. Förstaårsstudenterna har odlat e-coli, stafylococcus aureus och bacillus cereus på agarplattor med blod som näring sedan några dagar. Nu ska de dels odla proverna vidare med specialsubstrat som gynnar respektive bakterie, dels färga bakterier så att de vid nästa labbtillfälle kan kika på dem i mikroskop. De får också jämföra utseendet med bakterier som är harmlösa i mat.

Tina Tornéus och Emelie Johansson Krause håller upp sina plattor mot ljuset och ser att kolonierna med bakterierna börjar breda ut sig ordentligt som mörka fläckar mot det röda. De gör noteringar i sina labbprotokoll.

– Det har varit jättekul, tycker Tina om de första terminerna på programmet. Jag läste först basåret eftersom jag tänkte bli civilingenjör, men så ville jag inte det längre. Då testade jag biologi och geovetenskap, men det kändes inte bra heller. Nu känner jag att jag hittat rätt!

"Ta duttar från olika ställen"

Två veckor senare är jag tillbaka i labbet. Nu är tredjeårsstudenterna på plats. De går en kurs i livsmedelssäkerhet och ska undersöka mjölk och köttfärs som stått framme ett antal timmar. Vilka bakterier har börjat växa där?

Läraren Mariana Sjöström börjar med genomgång av hur studenterna ska gå till väga när de tar prover från de olika livsmedlen. De får lära sig sterilhantering och rutiner som används när livsmedel i butiker eller restauranger provtas för analys.
– När ni tar prov från till exempel köttfärs, ta duttar från olika ställen i förpackningen, så att provet ni analyserar blir representativt, säger hon. Är det flytande livsmedel, skaka om ordentligt så att provet blir homogent.

Omsorg om kommande generationer

Jennie Nystedt och Rebecka Kjellin har valt att analysera mjölk. De gör först olika spädningar av sitt prov. De pytsar sedan ut lite på agarplattorna och fyller försiktigt på med flytande agar som liknar buljong. Locket sätts på och sedan förs plattan runt i en åtta på bordet för att provet ska fördelas i agarn medan den stelnar.

– Jag valde det här programmet därför att jag tycker det är otroligt viktigt att vi tar hand om vår natur, men också människors hälsa för kommande generationer, säger Rebecka Kjellin.

Hennes familj har drivit guldsmedsbutik i fem generationer. Rebecka kommer en dag att ta över, men tänker också starta eget i miljöbranschen. Hon är intresserad av alternativa jordbruksmetoder och vill i sitt företag både ha egen produktion och vara rådgivare till bönder.

"Man utvecklas hela tiden"

Vanessa Boateng och Lina Åberg är lite osäkra på hur de ska göra spädningarna av sitt mjölkprov och frågar doktoranden Franzi Frank om råd innan de jobbar vidare. Lina Åberg har redan tagit examen från programmet och arbetar som miljö- och hälsoskyddsinspektör på Ragunda kommun i Jämtland.
– Det är brist på folk med livsmedelskunskap hos oss, så jag är tjänstledig nu för att komplettera med det.

Hur är det att jobba med miljöfrågor i en kommun?
– Roligt, man utvecklas mycket hela tiden. Ragunda är en ganska liten kommun, så jag får göra mycket olika saker, säger hon. Främst har jag fått jobba med enskilda avlopp och det låter kanske inte så roligt, men det är det faktiskt. Man gör inventeringar, ibland är det avlopp som döms ut, men man får också hjälpa de som ska bygga nytt och det är kul.

– När jag började på programmet tänkte jag att jag skulle bli livsmedelsinspektör, men nu under tredje året har jag börjat intressera mig mer för byggnader, inomhusmiljö och miljöcertifiering av byggmaterial, berättar Vanessa Boateng. Jag hoppas få jobb som konsult med miljöcertifiering av byggnader.

Bred utbildning

Anna Zackrisson fördelar noggrant olika koncentrationer av sitt och labbkompisen Frida Burströms prover med köttfärs i en rad med provrör som de märkt upp.

– Från början valde jag programmet för att jag ville jobba med djurskydd, berättar Anna.

Men, under utbildningens gång har hon upptäckt att det finns en stor bredd av andra frågor hon också kan jobba med. I fjol hade hon sommarjobb som miljö- och hälsoskyddsinspektör och fick bland annat ta livsmedelsprover i butiker.

– Så den här kursen känns relevant för mig, jag kommer att jobba med det sedan. Jag har faktiskt fått jobb redan, på miljö och hälsa i Östersunds kommun där jag var i somras. Det känns himla skönt, jag kommer därifrån och tanken har hela tiden varit att jag ska flytta hem efter examen.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att läsa miljö och hälsoskydd?
– Att de ska söka om de vill ha en bred utbildning! Man kan jobba med i princip vad som helst inom miljö och hälsa efteråt. Det finns myndigheter på lokal och regional nivå, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och allt möjligt. Det tar inte stopp där, för man kan vara konsult också. Så man blir inte "bara" inspektör, det är viktigt att tala om.

Text & foto: Anna-Lena Lindskog