Engelskt namn: The Cultural Analysis Programme
Denna utbildningsplan gäller: HT20 och tillsvidare
Programkod: HGKUL
Högskolepoäng: 180
Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten
Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2009-01-29
Reviderad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2019-12-12
Grundläggande behörighet
Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/ Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet kulturanalys (Cultural Analysis) med inriktningen mot det hållbara samhället (Sustainable Society).
(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
följa kunskapsutvecklingen, och
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173).
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:
Målen med programmet är att den studerande skall uppnå en generell kompetens bestående av a) kulturanalys i teori och praktik, b) IT- och mediekunskap med fokus på tillämpning, c) avancerad muntlig och skriftlig framställningsförmåga, d) dokumenterad förmåga till såväl självständigt arbete som teamarbete, e) projektledarskap. Målet med programmet är också att den studerande ska uppnå fördjupad kompetens i något av programmets tre övergripande profilområden: 1) ekonomi/ näringsliv/organisation, 2) vård/omsorg/skola samt 3) kulturliv/upplevelse/turism.
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i kulturanalys med inriktning mot det hållbara samhället ska studenten:
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i kulturanalys med inriktning mot det hållbara samhället ska studenten:
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i kulturanalys med inriktning mot det hållbara samhället ska studenten:
Examination sker fortlöpande genom muntliga och skriftliga uppgifter, både individuellt och i grupp. Se vidare om examination i kursplanen för respektive termin.
Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller viss modul sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.
Studenter som har 60 hp i avklarade kurser inom huvudområdena etnologi, kulturanalys, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, museologi eller motsvarande kan bedömas som behöriga till termin 3 på programmet. Ta kontakt med programansvarig för information om hur man söker till senare del av program.
Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Studenten har rätt att överklaga beslut om avslag. Detta ska göras skriftligt till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från den dag studenten fick ta del av beslutet. Studenten ska då skicka sin motivering och sitt önskemål om ändring till Umeå universitet som sedan skickar det vidare till Överklagandenämnden för högskolan.
Kulturanalysprogrammet är en bred utbildning med inriktning mot kultur och samhälle som leder till kandidatexamen i kulturanalys. Utbildningen behandlar hur värderingar och normer spelar roll i samhället, i privatlivet och på arbetsplatser. Casemetodik, problembaserat och arbetsintegrerat lärande utgör kontinuerliga inslag under utbildningen med särskild inriktning mot normkritik, konflikthantering, gruppdynamik, jämställdhet och projektledning. Varje modul består av en basnivå med litteratur och undervisning gemensam för alla studerande. Utöver denna nivå differentieras kunskaperna i profilhänseende genom grupp- eller individbaserade litteraturval, fallstudier, praktikperioder och examensarbeten.
År 1
Termin 1
Den första terminen behandlar grundläggande kunskaper i ämnet kulturanalys, dess teoribildningar och centrala begrepp, såsom kultur och identitet. Vidare studeras hur kulturanalytisk teori kan omsättas praktiskt, bland annat genom normkritik och antidiskrimineringsarbete. Dessutom introduceras kunskaper i IT, strategisk kommunikation och datorstödda presentationer samt narrativitet. Utöver detta övas studenten i att planera och genomföra en utvärdering i förhållande till det så kallade granskningssamhället.
Termin 2
Under terminen behandlas politik, upplevelsesamhället, kulturekonomi och betydelser av olika kulturmönster. Vidare ingår kunskaper i aktuell kulturanalytisk teori och kulturanalytiska metoder, till exempel intervjuer, observationer och textanalyser, samt teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter i kunskapssökning generellt. Terminen avslutas med studier i fältteknik och insamlande av material som sedan används i författandet av en mindre uppsats.
År 2
Termin 3
Terminen innefattar kunskaper om språkets betydelse för kulturanalys genom studier i språksociologi, språkproduktion och språkliga betydelser i vid mening. Därefter behandlas vad ett projekt kan innefatta samt vad projektarbete och ledarskap innebär i teori och praktik genom att studenterna själva leder och genomför reella projekt. Vidare diskuteras vad det innebär att arbeta i grupp och fatta gruppbaserade beslut samt betydelser av kulturanalys i ett internationellt perspektiv.
Termin 4
Terminen ger fördjupade kunskaper i programmets tre profilområden. Fokus ligger på hur dessa profilområden kan förstås utifrån olika analytiska begrepp eller perspektiv såsom genus, klass, etnicitet, generation, makt, etik och demokrati. Programmets profilområden används också för diskussioner om kulturanalytikers förhållande till arbetsmarknaden. Som en förberedelse inför ett kommande examensarbete ingår dessutom kunskaper i intersektionalitet och reflexivitet.
År 3
Termin 5
Under terminen planerar studenten med stöd av lärare/handledare en kommande praktikperiod som genomförs under termin 6. Som förberedelse inför det examensarbete som skrivs under terminen fördjupas kunskaperna i vetenskaplig materialinsamling, bearbetning och analys. Terminen ger därutöver fördjupad digital kompetens, bland annat genom att studenterna arbetar med individuella ljud- och bildproduktioner.
Termin 6
Terminen inleds med att studenterna arbetar med ett fördjupat individuellt eller kollektivt projektarbete. Därefter följer ett inslag om karriärplanering som innebär att studenterna utifrån sina samlade kunskaper och kompetenser förbereder sig för ett kommande arbetsliv. Terminen avslutas med praktik som antingen genomförs på hemmaplan eller utomlands. Under terminen ges dessutom studenterna möjlighet att studera utomlands eller välja egna kurser.
Generell kulturanalytisk kompetens
Programmet ger generell kulturanalytisk kompetens med valbar profil. Den generella kompetensen består av a) kulturanalys i teori och praktik, b) IT- och mediekunskap med fokus på tillämpning, c) avancerad muntlig och skriftlig framställningsförmåga, d) dokumenterad förmåga till såväl självständigt arbete som teamarbete, samt e) projektledarskap och grupprocesser samt konflikthantering och diskrimineringsfrågor. Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att man uppfyller de förkunskapskraven som uppställs. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.
Programmets profilområden
Genomgående under programmet ges studenten möjlighet till individuell profilfördjupning. Under termin 1 väljer studenten ett profilområde (fördjupningsområde) som utvecklas under utbildningens gång med hjälp av t.ex. profilhandledning och profiluppgifter. Till sin hjälp har studenten tre övergripande profiler: 1) ekonomi/näringsliv/organisation, vård/omsorg/skola, 3) kultur/upplevelse/turism. Alla dessa tre profilområden utgör viktiga och omfattande fält i samhälls- och arbetsliv.
1) Ekonomi/näringsliv/organisation
I dagens globaliserade ekonomi har frågor om kultur fått stor betydelse för näringsliv och organisationer. Det offentliga talet om "företagskulturer" och "kulturkrockar" inom näringslivet är bara ett par exempel på hur kulturella förklaringsmodeller används och sprids inom ekonomi, näringsliv och organisationer. Management involverar mål, kvaliteter och egenskaper som etiketteras som universella men som också karaktäriseras som kulturspecifika och där kultur kan utgöra antingen hinder att överbrygga eller hjälpmedel i organisation och kommunikation. Företag och organisationer förväntas också i varierande grad representera nationella eller regionala kulturer, vilket kan resultera i praktiker som stärker eller utmanar kulturella platsrelaterade stereotypier. En viktig konkurrens- och kvalitetsfaktor för företag och organisationer, som i sin verksamhet måste hantera frågor om kulturell kategorisering och kulturella effekter, och som i detta arbete underordnas övergripande managementtrender, är en kritiskt reflekterande, vetenskapligt underbyggd kulturanalytisk kompetens.
2) Vård/omsorg/skola
Hälso- och sjukvård, social omsorg samt skola och utbildning utgör breda och betydelsefulla verksamhetsområden inom dagens arbetsliv. Inom så gott som samtliga av dessa yrkesfält rör kärnverksamheten mänskliga relationer och möten. Oftast finns också inbyggda makt-, hierarki- och beroendeförhållanden som gör diskussion om kulturella likheter och skillnader till politiska och personliga sprängfrågor. Det handlar exempelvis om hur hälsa, sjukdom och vård kan betraktas ur kulturspecifika perspektiv och hur kompetens kan stärkas genom kunskap om vårdgivares och vårdtagares vardagliga värderingsmönster och livsformer. I skolvärlden skall behov från elever, lärare, föräldrar och övriga samhället samsas och kunna samspela med skolans övergripande verksamhetsmål kring t.ex. demokrati, lärande, värdegrund och rätten till ett eget språk. Även det sociala arbetet i bred mening är kultur- och tidsspecifikt med en spänningsfylld relation mellan visionära ideal och vardagliga realiteter. Inom samtliga dessa områden existerar också en kulturell dynamik, t.ex. avseende olika kategorier av anställda (lärare och vård/omsorgspersonal på olika stadier och med olika typer av utbildning) där somliga professionaliseringsstrategier ges utrymme medan andra undertrycks. Inom profilområdet som helhet fokuseras hur kulturanalytiska kunskaper och tolkningsramar kan tydliggöras och få genomslag i beslutandeprocesser och förändrade interaktionsmönster.
3) Kulturliv/upplevelse/turism
Profilområdet kultur/upplevelse/turism befinner sig i ett dynamiskt skede; dessa tidigare väl åtskilda områden överlappar alltmer varandra på olika sätt, både i fråga om innehåll och ekonomisk organisering, samtidigt som de genomgår en allmän expansion med stor utvecklingspotential. Det är också områden med risk för ensidig överetablering och med behov av ständig förnyelse, vilket gör behovet av kontinuerlig kritisk granskning stort. Profilområdet spänner över flera branscher som innefattar satsningar inom offentliga sektorn utifrån såväl kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska ställningstaganden, näringsgrenar inom privata sektorn och ideellt drivna verksamheter. En exempellista kan nämna verksamheter som museer, musik, teater, bibliotek, djurparker, idrottstävlingar, restauranter, festivaler, hotell och kyrkor, men också digitala/Internetbaserade verksamheter, både kommersiella och användarproducerade (t.ex. spel, forum, filmer och musik). Gemensamt för området är att det handlar om verksamheter som har en publikorienterad karaktär, och syftar till att producera vad som för publiken framstår som upplevelser och evenemang, avgränsade i tid och rum; vidare har dessa evenemang både en symbolisk och en sinnligt-fysisk karaktär. Det kulturanalytiska perspektivet kan ta sin utgångspunkt i publikgrupper, i befintliga resurser (fysiska eller digitala/Internetbaserade) i form av organisationer och anläggningar eller i abstrakta upplevelsekoncept.
Studerandeanpassad framtidsplanering samt flexibilitet inom programmet
De studerandes generella och profilbaserade kompetens byggs upp parallellt under utbildningens gång. Inom termin 1 ges studenterna insyn i de olika profilerna och de väljer sin inriktning inom programmet. Varje studerande tilldelas en profilhandledare. I ett samarbete mellan studerande, lärare och profilhandledare anpassas utbildningen till de behov och framtidsinriktningar som studenterna har. Genom olika typer av pedagogik (t.ex. casemetodik, problembaserat lärande, arbetsintegrerat lärande), val av tillämpningsövningar, val av praktikplats, nätverksbyggande, speciella läskurser, exkursioner etc. skall varje student tillförsäkras ett individuellt utrymme inom programmet. Varje student skall alltså ha medinflytande och medansvar för den egna utbildningen, men programmets sammanhållna uppläggning syftar också till att hela gruppen studenter tillsammans skall åstadkomma ett strategiskt värdefullt och slagkraftigt nätverk, att bygga på i framtida yrkesliv eller studier.
Utbildningens tvärvetenskapliga uppläggning
Såväl den generella som profilkompetensen har sin grund i redan etablerade utbildnings- och forskningsinriktningar vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, vid Humanistiska fakulteten i övrigt samt vid andra fakulteter vid Umeå universitet. Programmet utgörs till stor del av kurser utarbetade i tvärvetenskapligt samarbete och innefattar tvärvetenskapliga profilorienterade inslag och övningsmoment.
Fokus på samtid och tillämpning
Programmets fokus är samtidsorienterat och med en tydlig tonvikt på arbetsrelaterad tillämpning. Detta gör sig gällande i såväl litteraturval som pedagogik samt i programmets samarbete med breda sektorer av yrkeslivet. Med hjälp av organisationer och företag samt kontakter skapade i programmets arbetsmarknadsundersökning och i tidigare programerfarenheter vid institutionen byggs en pool av praktikplatser upp. Företag och organisationer kan också tillsammans med ansvariga för programmet bidra till att utbildningen ges en internationell prägel. Det är önskvärt att många studenter får möjlighet att bygga upp internationella nätverk eller kan göra sin praktikperiod utomlands. Profilövningar under programmets gång hämtas kontinuerligt från aktuella händelseförlopp och debattsammanhang i samhällslivet, både inom och utom landet. På detta sätt bygger programmet fortlöpande upp en erfarenhets- och faktabank att ta tillvara och använda för kommande generationer studenter och för strategisk yrkesplanering.
Fokus på kommunikation, mångfald och reflektion
Att vara kulturanalytiker innebär att ha kunskap och kompetens om hur människor och grupper interagerar med hjälp av språk och andra typer av kulturella symboler. Programmets kurser och övningsmoment innebär en fördjupad träning i att igenkänna och reflektera kring den språkliga och symboliska kommunikation som på många olika plan sammanbinder eller åtskiljer människor. Faktorer som språklig kategorisering i t.ex. lekmanna-, specialist- eller expertspråk, tyst kunskap, distinktioner i estetik, smak och stil eller andra expressiva uttrycksformer kommer att analyseras, och strategier för att arbeta konkret med problematiken kring sådana frågor kommer att diskuteras.
Internationalisering
Kulturanalysens arbetsområde går utöver de nationella gränserna. Därför har programmet en utformning som både praktiskt och teoretiskt förbereder för en arbetsmarknad utanför Sverige. Detta gäller också exkursioner och praktikplatser.
Programöversikt
Baskurser
Termin 1. Kulturanalys A 30 hp
Termin 2. Kulturanalys B 30 hp
Termin 3. Kulturanalys 3 30 hp
Termin 4. Kulturanalys 4 30 hp
Termin 5. Kulturanalys C 30 hp
Valbar kurs
Termin 6. Kulturanalytisk tillämpning 30 hp
Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning enligt förordningen om militär grundutbildning eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programansvarig eller motsvarande.