Programmet för kulturentreprenörskap, 180 hp

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet Kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen,
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Det övergripande målet är att studenten efter utbildningen skall ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom den kulturentreprenöriella sektorn. Studerande skall även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera aspekter av kulturverksamheter.

Kunskap och förståelse
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap skall studenten

• visa god kunskap om kulturanalytisk teori och metod samt kulturanalytiska forskningsinriktningar,
• visa god kunskap om kommunikationsteori,
• visa god kännedom om och förståelse för konstnärliga och publika processer,
• visa goda insikter i entreprenörsverksamheter ur såväl sociala och ekonomiska som juridiska perspektiv,
• visa goda kunskaper i projektledning, projektutveckling och projektarbete.

Färdighet och förmåga
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap skall studenten

• visa förmåga att i tal och skrift och med hjälp av digitala gestaltnings- och presentationsformer kunna kommunicera egna och andras undersökningsresultat, presentera företagsidéer och kulturprojekt samt förmedla projektbeskrivningar, projektrapporteringar och projektutvärderingar,
• visa förmåga att formulera och presentera kulturanalytiska problemställningar,
• visa förmåga att tillämpa kulturanalytiska begrepp och metoder på ett insamlat material,
• visa förmåga att omsätta idéer om kulturentreprenöriell verksamhet i planering och genomförande,
• visa färdighet i att praktiskt organisera och leda kulturprojekt,
• visa förmåga att omsätta kulturteoretiska kunskaper och entreprenörsfärdigheter med anknytning till arbetslivet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap skall studenten

• visa förmåga att realistiskt värdera kulturprojekt ur konstnärligt, socialt och ekonomiskt perspektiv,
• visa insikt i och respekt för upphovsrätt och andra mellanmänskliga frågeställningar som aktualiseras inom kulturområdet,
• visa ett medvetet förhållningssätt till hållbar utveckling och hållbara projekt,
• visa ett medvetet förhållningssätt till frågor om jämställdhet och social och kulturell mångfald.

Examinationsformer

Varje enskilt moment examineras fortlöpande vanligtvis genom både muntliga och skriftliga uppgifter, ibland individuellt, ibland i grupp och ibland både och. Uppgifterna kan bestå av till exempel fallstudier, utredningar och examinerande redovisning. Vidare sker examination genom författande av bland annat hemskrivningar, PM, fältrapport och uppsats. I övrigt ges undervisningen i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier - till stora delar i laborativa miljöer - och projekthandledning samt praktik. Studenterna inventerar också nischer inom kultursektorn. Se vidare om examination i kursplanen för respektive termin.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.

Studenter som har 60 hp i avklarade kurser inom huvudområdena etnologi, konst- och bildvetenskap, kulturanalys, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, museologi eller motsvarande kan bedömas som behöriga till termin 3 på programmet. Ta kontakt med programansvarig för information om hur man söker till senare del av program.

Studenter som har påbörjat men ej slutfört HGKEP Kulturentreprenörsprogrammet 120 hp kan söka till senare del av program och återuppta studierna inom Programmet för kulturentreprenörskap 180 hp (termin 3-6).     

Studenten har rätt att överklaga beslut om avslag. Detta ska göras skriftligt till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från den dag studenten fick ta del av beslutet. Studenten ska då skicka sin motivering och sitt önskemål om ändring till Umeå universitet som sedan skickar det vidare till Överklagandenämnden för högskolan.

Allmänt

Programmet för kulturentreprenörskap är inriktat på verksamhetsutveckling, entreprenörskap och projektledarskap inom kultursektorn och så kallade kreativa miljöer/näringar. Utbildningen ger en handlingskompetens genom att studenten tillsammans med projekthandledare utvecklar reella projekt som kan igångsättas under utbildningen och/eller efter avslutad utbildning. Programmet erbjuder även ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt för ökad kunskap och medvetenhet om vilka effekter och konsekvenser det kan få när människor kategoriseras som tillhörande en viss kultur eller ett visst kön. Nya medier har en väsentlig position i utbildningen.

År 1
Programmets första år utgör en etnologisk och kulturanalytisk grund för att arbeta med kulturfrågor. Under året behandlas etnologiska studier av människor och samhällsliv ur kulturella, sociala och historiska perspektiv. Här ingår bland annat kunskaper i berättandets betydelser och hur samhället kan förstås rituellt. Studenten introduceras också i centrala kulturanalytiska perspektiv och begrepp, och hur de kan appliceras på olika sociala och kulturella sammanhang. Vidare ingår orientering i aktuell kulturforskning samt praktiska tillämpningar vad gäller insamling och bearbetning av etnologiska primärmaterial. Under året ges en historisk bakgrund till kulturpolitikens framväxt och tillkomst som politikområde. Detta innefattar också en översikt av kulturpolitik, institutioner och organisationer idag.

År 2
Andra året börjar med teambuildning och ger därefter teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter för arbete med projekt och produktion inom kultursektorn.

Under läsåret behandlas vad ett projekt kan innefatta samt vad projektarbete och ledarskap innebär i teori och praktik genom att studenterna själva leder och genomför riktiga projekt som möter en verklig publik. Vidare behandlas vad det innebär att arbeta i grupp och fatta gruppbaserade beslut genom ett konkret projektarbete och praktik. Olika typer av digitala presentations- och gestaltningsformer ingår fortlöpande.

Vidare diskuteras entreprenörers roller i samhället utifrån aspekter av ekonomi, innovation, tillväxt och kommunikation. Särskilt uppmärksammas entreprenörskap inom kulturområdet och de kreativa näringarna, i jämförelse med andra former av entreprenörskap. Det andra året tar också upp frågeställningar kring artificiell intelligens och vad den sortens digitala möjligheter kan ha för inverkan på ett kulturentreprenörskap.

Det andra året innehåller också praktik.

År 3
År tre förbereder för en övergång från studier till arbetsliv eller till studier på avancerad nivå. Under året ges en teoretisk orientering om strategisk kommunikation. Begreppet PR diskuteras och problematiseras. Relationer till traditionella och så kallade nya medier behandlas från både entreprenörens och kundens perspektiv. Studenten får även en orientering om relevanta juridiska och etiska frågeställningar, som upphovsrätt, avtalsrätt, associationsrätt och skatterätt med inriktning mot kultursektorn. Vidare behandlas intellectual property, yttrandefrihet, arbetsrätt och fackliga relationer. Likaså ingår en orientering om affärsverksamhetens roll för kulturen.

Under det tredje året har studenter möjlighet att byta ut den femte terminen mot en termin vid utländskt lärosäte.

Under sista terminen ges den studerande möjlighet att självständigt utforma ett examensarbete i syfte att utveckla en projekt- eller företagsidé som kan igångsättas under och/eller efter avslutad utbildning eller skriva ett mer traditionellt examensarbete som förberedelse för fortsatta studier på avancerad nivå.

Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att man uppfyller de förkunskapskraven som uppställs. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.

Baskurser
Termin 1: 1ET029 Etnologi A - kultur, berättelser, ritualer 30 hp
Termin 2: 1KA024 Kulturentreprenörskap och kulturanalytiska metoder 30 hp
Termin 3: 1KA011 Kultur, entreprenörskap och projekt 30 hp
Termin 4: 1KA009 Kulturentreprenörskap i publika sammanhang 30 hp
Termin 5: 1KA022 Kulturentreprenörskap och strategisk planering 30 hp
Termin 6: 1KA023 Kulturentreprenörskap i praktiken 30 hp

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart
Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning enligt förordningen om militär grundutbildning eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programansvarig eller motsvarande.