Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Utbildningsplan:

Programmet för museer och kulturarv, 180 hp

Engelskt namn: BA Programme for Museums and Heritage Studies

Denna utbildningsplan gäller: HT17 och tillsvidare

Programkod: HGMUK

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: 511-1314-12

Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten

Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2012-05-31

Reviderad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2017-03-11

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet Museologi med inriktning Museer och kulturarv.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen,
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Det övergripande målet är att de studerande efter utbildningen ska ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom den museala samhällssektorn. Studerande ska även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera museer och kulturarv i relation till samhället.

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten

  • visa god inblick i forskning, teori och debatt om den minnesvårdande yrkesrollen, dess villkor och betydelse för uppfattningar om museer och kulturarv i samhället,
  • visa sig väl förtrogen med huvuddrag rörande den officiella minnesvårdens och museiväsendets historiska framväxt, såväl nationellt som internationellt,
  • visa förtrogenhet och insikt om de etiska regler som gäller för yrkesrollens utövande,
  • uppvisa övergripande kunskaper om olika vetenskapliga perspektiv på kulturarv, det vill säga samhällsorienterade, genusteoretiska, klassorienterade och generellt museologiska sådana,
  • vara väl förtrogen med skillnader och likheter mellan olika museala genrer, såsom kulturhistoriska museer, friluftsmuseer, konstmuseer och ekomuseer.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten
  • visa förmåga att självständigt tillämpa museologiska perspektiv, det vill säga att inom givna tidsramar och utifrån olika frågeställningar söka, samla, värdera, kritiskt tolka och presentera relevant information,
  • uppvisa de språkliga och skriftliga färdigheter som krävs för minnesvårdande yrken,
  • kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och forskningsmetoder rörande utförande och analys i examensarbeten,
  • visa färdigheter att hantera specifika problem och metoder för att praktiskt illustrera och ställa ut olika teman.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten
  • kunna tillämpa en god vetenskaplig etik, källkritik och förståelse, med bäring mot kulturanalytisk representation,
  • visa ett reflexivt förhållningssätt när det gäller museernas roll i samhället och deras ansvar för hur kulturarv presenteras och framställs,
  • visa förmåga att både i grupp och självständigt analysera, diskutera och göra bedömningar av teman som berör museala representationsformer och källkritik,
  • visa vilja och förmåga att självständigt söka kunskap och förhålla sig reflexivt till både andras utsagor och det egna arbetet och skrivandet,
  • visa vilja och förmåga att både ge och ta emot konstruktiv kritik angående arbetsmetoder, förhållningssätt och presentationsformer.

Examinationsformer

Se rubriken Examination i kursplanen för respektive termin

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.

Allmänt

Museologi 120 hp, samt avslutande 60 hp profilkurser
Det här är programmet för dig som vill arbeta med utställningar, information och museipedagogik, inom kulturmiljövård, på museum eller inom offentlig förvaltning. Vi erbjuder ett tydligt planerat program med inriktning på din framtida yrkesmarknad. De två första åren läser de studerande speciellt framtagna museologiska kurser, och det sista året specialiserar de sig utifrån egna intressen (vanligen arkeologi, etnologi eller konst- och bildvetenskap).

Terminerna 1 till 4 omfattar heltidsstudier i museologi. Studerande som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de kurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att man uppfyller de förkunskapskrav som uppställs. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.

De fyra inledande terminernas studier baseras på kombinationer mellan föreläsningar, praktiska övningar, seminarier och fallstudier. Kurserna innehåller föreläsningar, exkursioner, gruppövningar, redovisningar, skrivuppgifter, projektuppgifter, samt praktik med tillgång till handledning. Samtliga fyra terminer innehåller inslag av praktisk museologi där studenterna kontinuerligt får möjlighet att koppla samman aktuella teman med museologisk praktik.

Första året på programmet skaffar den studerande sig grundläggande kunskaper om museer och kulturarv. De lär sig om verksamhetens historiska rötter, om kulturarv och naturmiljöer, hur man samlar in, väljer ut och tolkar museirelaterad kunskap och vad som styr de processerna. De läser också teori kring utställningsarbete, pedagogik m.m., men även praktiska tillämpande kursmoment. Flera studiebesök ingår.

Under andra året fördjupar de studerande sina kunskaper i kulturanalys, alltså kulturens betydelse för samhällslivet. De lär sig t. ex. mer om maktordningar som genus, social skiktning och etnicitet. De använder sedan de kunskaper du tillägnat dig genom att skriva en kandidatuppsats. Det här året avslutas med en praktikperiod under halva terminen, i regel på ett museum.

Tredje året skaffar sig den studerande spetskompetens i ett ämne med musei-anknytning. Programmet för museer och kulturarv avrundas med fritt valda profilstudier under terminerna 5 och 6. Studerande förutsätts genom individuellt val läsa något av ämnena: arkeologi, etnologi eller konst- och bildvetenskap (för kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv). Programstudenter har förtur till kurser i dessa ämnen. Det är möjligt att läsa kurser inom andra ämnen under det tredje året men de kurserna söks då i öppen konkurrens och kan användas i en generell kandidatexamen i museologi (utan inriktning).

Med detta innehåll och upplägg erbjuds den studerande en unik möjlighet till fördjupad kunskap och progression i lärandet. Nedan beskrivs vilka särskilda fördjupningar och kompetenser som erhålls inom ramen för Programmet för museer och kulturarv.

Allmän museologi
Museologi är ett ämne som handlar om människans och samhällets relation till kultur- och naturarvet. Numera hänvisar vi lika gärna till kulturarvsvetenskap som till det litet abstrakta ordet museologi. Som det framgår av ämnesnamnet utgår vi ofta från just museet som en arena för olika värderingar och aktiviteter, vilket i sin tur är kopplat till begreppet kulturarv. Museiverksamhet handlar om ett aktivt historiebruk och samtidsdokumentation och om hur och varför det bevaras och visas historiska lämningar och miljöer. Förståelsen för, en museologisk analys oftast bred och mångfacetterad med inslag av idéhistoria, kulturanalys, filosofi etc. Museologi är därmed ett tvärvetenskapligt ämne som använder många andra ämnen inom både humaniora och samhällsvetenskap.

Praktisk museologi
Parallellt med de teoretiska, historiska och analytiska genomgångarna på utbildningen, har vi även arbetat in en regelbunden praktisk anknytning till den generella museibranschen,med tonvikt på kulturhistoriska museer. Detta handlar konkret om:

  • exkursioner, med tillämpade övningar, till kulturmiljöer och/eller museer
  • tillämpade övningar att i en utställning eller i enskilda verk praktiskt pröva analyser; redovisningar och recensioner
  • att konstruera utställningsmodeller där aspekter på rumslighet, form, innehåll (också text) och estetik analyseras och prövas
  • att med hjälp av digitala verktyg tillämpa kulturanalytiska och museologiska teorier och förhållningssätt till plats, genus, sexualitet, social skiktning, religion samt etnicitet
  • skriftliga och muntliga presentationsövningar där den studerande ges en unik möjlighet att progressivt få respons på och därigenom utveckla sina färdigheter
  • tillämpande grupparbeten som är förankrade i aktuella teorier/kunskaper om projektledning
  • individuell karriärplanering som innefattar utbildningsportfölj och framtidsreflektion
  • en längre praktikperiod under termin fyra som pågår i sju veckor och som ger den studerande möjlighet att tillämpa erfarenheter och kunskaper från programutbildningen
Fördjupningar i temat materiellt och immateriellt kulturarv
Programmet för museer och kulturarv erbjuder föreläsningar, seminarier, studiebesök och praktiska tillämpningar där vi skärskådar och problematiserar aspekter på bevarande, vårdande och visande av kulturarv. Detta (historiebruk) handlar konkret om:
  • aspekter på insamling på museer och professionella relationer till föremål
  • kulturarvs- och musealiseringsprocesser, där vi studerar vad som händer när saker och ting lyfts ur sina sammanhang för att istället representera bevarade kulturuttryck
  • så kallade svåra kulturarv, där vi behandlar aspekter på industriellt arv, underrepresenterade samhällsgrupper (minoriteter, sjuka, kriminella, etc), sopor och avfall, samt ”Dark Heritage” avseende krigsskådeplatser eller andra krisdrabbade områden
  • museers och till dem anknuten forsknings historiska framväxt, där vi även behandlar fältets kopplingar till rasforskning, nationalism, kulturell imperialism och etnocentrism
  • hållbarhetsaspekter och frågor som konkret rör att bevara och vårda, samt aktivt bruka kulturarv
Fördjupningar i representationsfrågor, normkritik och museologisk kulturanalys
Programmet för museer och kulturarv erbjuder föreläsningar, seminarier, praktiska tillämpningar och studiebesök där vi skärskådar och problematiserar aspekter av minnesvårdens värdegrunder och agenda. Detta handlar konkret om:
  • att tydliggöra hur  verksamheten inom museibranschen historiskt har vuxit fram och förändrats över tid
  • att diskutera komplexiteten i frågor om representation, normer och mångfald inom kulturarvsinstitutioner och varför behovet av kunskaper om detta  är aktuellt i dagens samhälle
  • att diskutera  mångfaldsfrågor och aspekter på tillgänglighet, där vi i undervisningen tar steget längre och med hjälp av tillämpningar prövar vägar till förbättringar
Forskningsförberedande utbildning
Utbildningen erbjuder möjlighet att studera upp till masternivå, och ger även möjlighet doktorera i ämnet. Detta handlar konkret om:
  • inom programmet: progressiv träning i teori samt metod löpande över hela programutbildningen, med avslutande C-uppsats
  • efter examen på programmet: specifika museologiska kurser för magister- samt masteruppsats
  • institutionsgemensamma kurser i metod och teori på avancerad nivå

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren eller motsvarande.