Det blev varken ambulans eller akuten för Peter Sohlman. När han valde att specialisera sig som sjuksköterska föll valet istället på distriktssjuksköterska. ”Det är ett så självständigt jobb och det spänner över hela livsspannet”.
Peter Sohlman gillar självständigheten i jobbet som distriktssjuksköterska.
Bild Privat
Peter Sohlman jobbade på nattåget mellan Stockholm och Narvik och hans sambo var lokförare. När sambon blev gravid och resandet ett problem, började han fundera på att byta spår. Det som kändes lockande då och som styrde valet av utbildning, var att jobba som ambulanssjuksköterska.
Direkt efter sjuksköterskeutbildningen började Peter jobba inom kommunal hälso- och sjukvård, där arbetstiderna passade familjen bättre än den kvälls- och helgstjänstgöring ett jobb på sjukhuset skulle ha inneburit.
- Jag trivdes jättebra med en gång. Det är självständigt och jag tycker att det är stimulerande att själv lägga upp och planera mitt jobb, säger Peter.
Han trivdes så bra att han ganska snart sökte och kom in på specialistssjuksköterskeprogrammet mot distriktssköterska. Men tillvaron med småbarn och studier gick inte ihop så han tog en paus. När barnen var större och blev förutsättningarna för studier bättre.
Under studierna har han fortsatt jobba lite, främst kvällar och helger, eftersom tempot på utbildningen är ganska högt.
- Efter utbildningen går jag tillbaka till min tjänst i kommunen. Jag kommer att få mer befogenheter och jag kommer att känna mig tryggare i mina bedömningar.
Peter berättar att en av kurserna handlar om kliniska bedömningar av och åtgärder vid olika fysiska och psykiska tillstånd, såväl akuta som långvariga och palliativa sjukdomstillstånd och ohälsoproblem. Den kursen omfattar också bedömningar via distansöverbryggande teknik.
Peter utbildar sig till yrkesmässig handledare i omvårdnad och planerar för att ha egna grupper. Han är även utbildare för administratörer till BPSD-registret, där man skattar och registrerar BPSD- symtom hos dem som har en demenssjukdom. BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.
- Det är jättekul att jobba med handledningsgrupperna. Målet är att arbeta strukturerat med att ta fram en bemötandeplan för varje person/brukare, i syfte att undvika onödig medicinering och att hjälpa till att dämpa beteenden, som ångest, oro och aggression. I planen ingår också att följa upp åtgärder och att dokumentera.
Peter Sohlman skriver sin avslutande uppsats och målet att gå tillbaka till sin självständiga vardag närmar sig.