"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Undervisning och examination

På universitetet läser du ämnen mer koncentrerat och du kommer att läsa betydligt mer kurslitteratur än på gymnasiet. Men universitetsutbildning handlar inte bara om att lära sig faktakunskaper. Du får också träna på att lösa problem och göra självständiga och kritiska bedömningar under till exempel grupparbeten, seminarier, uppsatser eller laborationer.

Undervisning

När du läser på universitet har du själv ett stort ansvar för hur och vad du lär dig. Grunden är den kurslitteratur du läser in på egen hand, som kompletteras med lärarledda tillfällen efter ett schema. De tillfällena är ett komplement till det du läser in på egen hand, och tillfällen att till exempel ställa frågor, diskutera och testa det du lärt dig.

Hur undervisningen ser ut och hur mycket schemalagd undervisning du har beror på vilken utbildning du läser. På vissa kurser kan det handla om några timmar i veckan medan andra kan ha största delen av veckan schemalagd. Tillfällena med lärare kan se ut på många olika sätt, allt från föreläsningar i stora grupper till enskild handledning.

 

Undervisningsformer

  • Föreläsning

    Föreläsningar är det man oftast förknippar med att läsa på universitet. De fungerar i princip som en lektion där en lärare föreläser om sitt ämne för en grupp studenter. Hur stor gruppen är kan variera. Vissa föreläsningar sker i aula med kanske 200 studenter, andra hålls i vanliga klassrum med 20 studenter. Läraren tar upp det som är viktigt och sådant som inte finns med i litteraturen. Du kan ställa frågor, men det viktigaste är ofta att lyssna och ta bra anteckningar.

    Fäll ihop
  • Seminarier

    Det finns olika typer av seminarier men gemensamt är att du som student själv är aktiv. Under ett seminarium träffas en grupp studenter och en lärare för att diskutera ett visst ämne. Ofta har man seminarier när arbeten och uppsatser ska presenteras. Ibland kan någon student få uppdraget att vara opponent och kritiskt granska någon annans resultat och presentation.

    Seminarier är oftast obligatoriska att vara med på.

    Fäll ihop
  • Laborationer

    En mer experimentell uppgift delas ut, antingen till en mindre grupp eller till dig enskilt. Det finns lärare med för handledning under laborationer, men du eller din grupp ska själva klara av uppgiften och sedan redovisa den, oftast skriftligt.

    Laborationer är oftast obligatoriska att vara med på.

    Fäll ihop
  • Grupparbeten

    Du arbetar i en mindre grupp kring en frågeställning eller särskild uppgift. En lärare finns ofta till hands för handledning, men du och din grupp ska själva klara av uppgiften. Uppgiften ska redovisas skriftligt och/eller muntligt.

    Grupparbeten är oftast obligatoriska att vara med i.

    Fäll ihop
  • Handledning

    Handledning kan du få inför arbete med uppsatser, redovisningar och andra lite mer omfattande moment. Med handledaren kan du diskutera upplägg, planering och frågeställningar för ditt arbete.

    Fäll ihop

Examination

Alla kurser du läser avslutas med någon form av examination. En examination är när din lärare eller en examinator testar dina kunskaper genom en uppgift eller tenta, och sedan betygsätter den.

En examination kan se ut på många olika sätt. Vanligast är en skriftlig eller muntlig tentamen, men det kan också vara en laboration, en uppsats eller ett examensarbete.

Examinationsformer

  • Salstentamen

    En salstentamen är ett skriftligt prov på tid. Uppgifterna varierar med ämnet. De kan vara rena faktafrågor, utredande uppgifter där du ska resonera kring en fråga eller ett problem som ska lösas.

    Fäll ihop
  • Hemtentamen

    Hemtentamen är ett skriftligt prov som du gör hemma. Uppgifterna i en hemtentamen kräver oftast att du resonerar kring en fråga. Du ska använda dig av den litteratur som ingår i kursen, men du får också använda andra källor.

    Fäll ihop
  • Muntlig tentamen

    En muntlig tentamen innebär att du själv eller i grupp träffar en lärare och diskuterar ämnet som ska examineras. Diskussionen brukar ta några timmar. Läraren kan kräva svar på faktafrågor eller vilja att du resonerar kring något.

    Fäll ihop
  • Inlämningsuppgift

    En inlämningsuppgift är en uppgift som ska lösas, enskilt eller i grupp.

    Fäll ihop
  • Promemoria, PM

    Du kan få i uppgift att skriva en PM (promemoria) där du resonerar kring ett ämne. Det kan även kallas essä eller paper.

    Fäll ihop
  • Laboration

    Under en laboration ska du genomföra och klara av en eller flera praktiska uppgifter. Laborationer kräver nästan alltid att du även skriver en rapport där du beskriver hur du gått till väga och vilket resultat du fått. Laborationer kan även vara grupparbeten.

    Fäll ihop
  • Grupparbete

    Du och dina kursare delas in i grupper,  och får en eller flera uppgifter att lösa gemensamt. Betygen sätts individuellt.

    Fäll ihop
  • Uppsats eller examensarbete

    En uppsats är ofta ett ganska stort arbete som ibland kan ta en hel termin att skriva. En uppsats är en undersökning som du själv genomför. Du formulerar frågeställningar, väljer undersökningsmetod, söker litteratur och skriver ner dina resultat. Att ha skrivit en uppsats på en viss nivå är även ett krav för att få ut en viss examen. En sådan uppsats kan även kallas examensarbete.

    Du har alltid en handledare när du skriver uppsats. Handledaren hjälper till med råd och synpunkter på resonemang och undersökningsmetoder. När en uppsats är klar ska du försvara den. Det gör du under ett seminarium, då du tar emot synpunkter och svarar på frågor kring uppsatsen. Frågorna ställs av en eller flera andra studenter (opponenter) som har fått till uppgift att granska uppsatsen.

    Fäll ihop

Kontaktformulär

Ditt meddelande skickas till Infocenter, som vid behov vidarebefordrar det till någon som är mer insatt i det som din fråga gäller.

Universitetet är en myndighet. Meddelanden som du skickar här sparas och blir en allmän handling. Läs på umu.se/gdpr om hur vi hanterar personuppgifter. 

Senast uppdaterad: 2018-02-16