Engelskt namn: Arts and Social Sciences Programme
Denna utbildningsplan gäller: HT08 och fram till HT15 (nyare version av utbildningsplanen finns)
Utbildningsplan för program med start HT22
Utbildningsplan för program med start mellan HT21 och fram till HT22
Utbildningsplan för program med start mellan HT18 och fram till HT21
Utbildningsplan för program med start mellan HT16 och fram till HT18
Utbildningsplan för program med start mellan HT15 och fram till HT16
Utbildningsplan för program med start innan HT15
Programkod: HGHUS
Högskolepoäng: 180
Diarienummer: 511-985-07
Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten
Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2008-03-19
Historia
Historia A, Samhällskunskap A. Eller: Historia 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1)
Idéhistoria
Grundläggande behörighet
Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestämmelser/examensbeskrivningar/
Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i något av huvudområdena historia (History) eller idéhistoria (History of Ideas) med inriktning mot historisk samhällsanalys.
Beskrivning av utbildning på grundnivå
(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173).
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga
metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering
om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information
i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar
och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem
samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det
område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar
med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter,
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar
för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
utveckla sin kompetens.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge den studerande kunskaper och färdigheter, förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Utbildningen ska också ge förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område utbildningen avser och ge beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Efter genomgången utbildning ska den studerande:
- ha goda kunskaper i de ämnen som ingår i programmet
- ha förmåga att utifrån ett humanistiskt vetenskapligt perspektiv analysera samhällsförändringar förr och nu
- känna väl till grunderna för historisk eller idéhistorisk metod samt självständigt kunna formulera och lösa problem utifrån dessa verktyg
- kunna presentera vetenskapliga analyser på både ett vetenskapligt och populärvetenskapligt sätt, såväl skriftligt som muntligt
- kunna strukturera och skapa överblick över ett stort stoff, samt informera om detta anpassat efter mottagare.
Examination sker normalt i slutet av delmoment, moment eller kurs. Även löpande examinationsformer förekommer individuellt eller i grupp. För detaljer se separata kursplaner. En obligatorisk del i programmet är att studenten ska bygga upp en akademisk portfölj som redovisas och diskuteras återkommande under utbildningen. Studerande som har underkänts i prov har möjlighet att delta i förnyat prov enligt de regler som gäller i kursplanen.
Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs, sätts betyg enligt skalan Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt:
www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/index.html
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.
Humanistiskt samhällsprogram ges med historisk eller idéhistorisk inriktning. Huvudämne i den historiska inriktningen är Historia (90hp) och huvudämne i den idéhistoriska inriktningen är Idéhistoria (90hp). Programmet avser att erbjuda studenter möjlighet att kombinera studier i något av dessa ämnen med studier av samhällsvetenskapliga ämnen och, om studenten så önskar, språk. Därutöver kombineras de historiska eller idéhistoriska studierna med färdighetsträning och andra studier som avser att ge god kompetens för kritiskt tänkande och samhällsanalys utifrån en humanistisk grund.
Erfarenheter visar att studenter som läst historiska ämnen återfinns inom många av arbetslivets områden men särskilt media, kultursektor (bokförlag, teater, muséer mm) och inom offentlig förvaltning. Efter genomgången utbildning bör studenten vara kvalificerad att arbeta inom dessa områden. Beroende på studentens egna val kan kompetensen breddas för att också passa privata verksamhetsområden samt internationell offentlig verksamhet.
Programöversikt
Termin 1
Studenten läser antingen Historia A eller Idéhistoria A inom ordinarie kursutbud som kompletteras med programinslag, se nedan. Studierna ger en allmän översikt över historiens huvudlinjer från forntid till våra dagar, såväl internationellt som nationellt.
Programinslag: Inför terminsstart anordnas en särskild programintroduktion för studenterna. Under terminen förs introducerande samtal med programansvarig där ett första samtal om studiernas uppläggning kommande terminer görs. Diskussion om förväntningar på programmet och utbildningens betydelse. Dessutom strimma (se nedan)
Här introduceras också arbetet med studentportfölj. Varje student ska dokumentera sina studier, sitt deltagande i strimma och eventuellt andra aktiviteter i en portfölj som följs upp varje termin i ett samtal mellan student och programansvarig. Tanken är att studenten på så sätt ska utarbeta en tydlig dokumentation av sina kunskaper och sin kompetens som kan ligga till underlag när man ska presentera sig för arbetsgivare. Arbetet med studentportfölj och uppföljning av denna är ett obligatiskt inslag under hela programmet.
Termin 2
Studenten läser antingen Historia B eller Idéhistoria B inom ordinarie kursutbud som kompletteras med programinslag, se nedan. Studierna ger grundläggande träning i vetenskapligt arbete med källinsamling, källgranskning, analys och skrivande.
Programinslag: För studenter på programmet kommer särskilt utformade examinationsuppgifter att bidra till färdighetsträningen. Samtal med programansvarig förs där studiernas uppläggning ses över. En diskussion om hur terminerna 3,4,5 skall användas förs individuellt. Redan här uppmuntras studenterna att börja förbereda eventuella utlandsstudier samt praktik. Strimma.
Termin 3
Terminen ägnas åt samhällsvetenskapliga studier. Studenterna har platsgaranti till kursen Sociologi A (30hp). Som alternativ kan den student som så önskar söka till Statsvetenskap A (30 hp), men där saknas platsgaranti. Tanken med terminen är att studenten ska få del av ett samhällsvetenskapligt perspektiv.
Programinslag: möte med programansvarig med uppföljning inför eventuella utlandsstudier eller fältförlagda studier. Strimma.
Termin 4
Studenten läser Projektledning A, 15hp eller Organisation och ledarskap I, 15hp, samt Juridisk översiktskurs A, 15hp.
Programinslag: Strimma.
Termin 5
Profileringstermin. Studenten kan välja att antingen ägna terminen åt fältförlagda studier eller åt att läsa 30hp valbar kurs. En möjlighet är också att kombinera en kortare del fältförlagda studier med valbara kurser om 7,5-15hp. Här uppmuntras studenten att i första hand förlägga hela eller del av terminen utomlands eller som i andra hand använda tiden för språkstudier. Institutionen för historiska studier är kursansvarig för de fältförlagda studierna.
Programinslag: Profileringsterminen utgör en central del av programmet. Denna kan göras inom en rad olika områden inom landet eller utom. De fältförlagda studierna kan bedrivas i olika former. Tänkbara områden: näringslivsinstitutioner, konstnärliga institutioner, frivilligorganisationer, statliga eller kommunala myndigheter, myndigheter kopplade till Sveriges engagemang internationellt mm. En del av EU:s myndigheter tar emot studenter som kan skaffa sig erfarenheter inom ramen för utbildningar. Vi kommer särskilt att vinnlägga oss om att inte slentrianmässigt knyta an till klassiska humanistiska verksamheter (muséer t ex) utan uppmuntra studenterna att söka sig till mindre väntade praktikmiljöer (näringslivet t ex). Studenten förutsätts ha en aktiv roll i sökandet efter plats för sina fältförlagda studier och medel för eventuella extra omkostnader. Under vägledning av programansvarig blir detta till en integrerad del av utbildningen. En kortare period av fältförlagda studier kan kombineras med studier om 7,5-15 högskolepoäng i valfritt ämne.
Profileringsterminen kan också användas till studier utomlands. Studierna kan omfatta en hel termin eller en del av en termin. Oavsett vilken form terminen tar ska den utformas i samråd mellan programansvarig och den enskilde studenten och oavsett formen ska studierna avrapporteras i form av en skriftlig rapport.
Termin 6
Terminen ägnas åt temat Samtida problemställningar. Studenterna läser detta inom ramen för Historia C eller Idéhistoria C, men kurserna anpassas på så sätt att de riktas mot analyser och diskussioner kring temat. Uppsatsen (15hp) är ett självständigt arbete som kan knytas an till fältförlagda studier om studenten gjort sådana. Det självständiga arbetet bör under alla hänseenden ta fasta på studentens samlade kunskaper från programmet och kan därför ha en mer eller mindre historisk inriktning beroende på vilka val studenten gjort och vilka önskemål studenten har.
Programinslag: uppsatsen utformas i samråd mellan student och handledare för att passa den profil studenten har på sina studier.
Strimma
Under programmets gång kommer studenterna att erbjudas att delta i seminarieverksamhet som avser att ytterligare träna färdigheter som har med skrivande (populärt och vetenskapligt) och presentation att göra. I strimman avser vi att ge träning i skriftlig och muntlig presentationsteknik (delar motsvarar sådant som ges inom lärarutbildningen), erbjuda studenterna Humlabseminarier samt inte minst träna populärvetenskapligt skrivande. En del av dessa aktiviteter kommer att göras speciellt för programmet, annat görs tillsammans med våra ordinarie kurser. Studiebesök vid myndigheter eller organisationer kan också bli aktuella, liksom arbetsmarknadsinformation. Dessa aktiviteter är obligatoriska.
Översikt över utbildningens kurser:
Historisk ingång Idéhistorisk ingång
Termin 1: Historia A Idéhistoria A
Termin 2: Historia B Idéhistoria B
Termin 3 Sociologi A
Termin 4 Projektledning 15 hp/Organisation och ledarskap I +
Juridisk översiktskurs 15 hp
Termin 5 Profileringstermin med fältförlagda studier eller valbara
kurser
Termin 6 Historia C Idéhistoria C
Obligatoriska kurser/Baskurser
Inriktning historia: Historia A-C
Inriktning idéhistoria: Idéhistoria A-C
Projektledning eller Organisation och ledarskap (eller motsvarande) 15 hp
Juridisk översiktskurs 15hp
Valbara kurser
Sociologi A (eller motsvarande ) 30hp.
Fria kurser
Statsvetenskap A (eller motsvarande) 30hp.
Examensarbete/Självständigt arbete
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng
inom huvudområdet för utbildningen.
Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvård-nadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.
Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren.
Regler för hur många poäng en student måste ha tagit för att kunna fortsätta sina studier från en termin till en annan återfinns i respektive kursplaner. För programmet gäller därför att en student måste ha uppnått 30hp i Historia A/Idéhistoria A för att kunna påbörja Historia B/Idéhistoria B, och 30hp i Historia B/Idéhistoria B för att kunna påbörja Historia C/Idéhistoria C. Dispens från detta kan om särskilda skäl föreligger ges av programansvarig.