"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Utbildningsplan:

Journalistprogrammet, 180 hp

Engelskt namn: Bachelor Programme in Journalism

Denna utbildningsplan gäller: HT22 och tillsvidare

Programkod: HGJRN

Högskolepoäng: 180

Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten

Beslutad av: Rektor, 2017-01-24

Reviderad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2021-09-13

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor.
Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts.
Examen utfärdas i huvudområdet journalistik. Utöver detta kan studenten efter ansökan erhålla en kandidatexamen i huvudområdet medie- och kommunikationsvetenskap.

Se även
http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen,
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Nationella mål för aktuell examen

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i journalistik ska studenten

  • redogöra för och diskutera såväl historiska som aktuella kulturella, sociala, ekonomiska och samhällsteoretiska perspektiv på journalistik, kommunikation, information och medier,
  • uppvisa grundläggande kännedom om teorier för journalistik och strategisk kommunikation och relationen mellan dessa två områden,
  • definiera olika journalistiska genrer

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i journalistik ska studenten

  • analysera språk och bild i olika former av framställningar
  • utforma och genomföra muntliga och skriftliga framställningar, anpassade till framställningens syfte, det använda mediet och olika målgrupper,
  • kunna tillämpa de lagar och etiska regler som gäller för yrkets utövande i Sverige, med vissa internationella jämförelser,
  • uppvisa de språkliga och tekniska färdigheter som krävs för journalistiskt arbete inom press, radio, television samt webb,
  • kunna tillämpa principer för och tekniker i informationssökning och källkritik,
  • visa särskild kompetens att bevaka, kritiskt granska och presentera ett specialområde inom journalistik.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i journalistik ska studenten

  • både kunna ge och ta emot konstruktiv kritik angående arbetsmetoder, förhållningssätt och presentationsformer.
  • både kunna agera självständigt såväl som samarbeta i olika gruppkonstellationer.

Examinationsformer

Examination sker fortlöpande både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt. Vid studier tillsammans med Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap samt Programmet för strategisk kommunikation kan examinationsformerna för de olika programmen skilja sig från varandra. Se vidare om examination i kursplanen för respektive termin.

Utbildningen riktar sig mot en bransch där upphovsrätt, källkritik och sanningsanspråk är centrala koncept. Plagiat och andra typer av
vilseledande vid examination ses därför som särskilt allvarliga överträdelser.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Studerande som underkänts vid prov har möjlighet att delta i förnyat prov enligt de regler som anges i kursplanen. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.

Studenten har rätt att överklaga beslut om avslag. Detta ska göras skriftligt till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från den dag studenten fick ta del av beslutet. Studenten ska då skicka sin motivering och önskemål om ändring till Umeå universitet som sedan skickar det vidare till Överklagandenämnden för högskolan.

Allmänt

Journalistprogrammet är en treårig utbildning. Under utbildningen kombineras teori med praktik, yrkesinriktade moment med vetenskaplig analys. Metoder för journalistik- och medieanalys integreras som i flera olika kursmoment. Det första året läses tillsammans med studenterna på Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, Programmet för strategisk kommunikation, respektive fristående kurser i Medie- och kommunikationsvetenskap.
Studierna inriktas då mot allmänna kunskaper om medier och journalistik samt forskningsmetoder och teori kring journalistik, medier och kommunikation.
Inför år två väljer studenten ett av de profilämnen som erbjuds och finns definierade i kursplanerna. Under år tre utför studenten både ett
självständigt journalistiskt och ett vetenskapligt arbete.

Utbildningen innehåller två obligatoriska praktikperioder.

År 1
Programmets första år är ett basår i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap. Studenten introduceras i centrala begrepp, hantverk och programvaror samt introduceras i teorier om förhållandet mellan kultur, medier och samhälle. Slutligen omsätts språk, teori och metod i ett B-uppsatsarbete.

År 2
Andra årets sker en breddning av kunskaper och färdigheter i journalistiska gestaltningsformer, traditioner och teorier. De samhälleliga
förutsättningarna för journalistiskt arbete behandlas. Övningar i arbetsmetoder och olika former av redaktionellt arbete varvas med studier av ekonomi, samhälle och etik. Specialisering görs inom en av programmets profiler.

År 3
Under år tre sker fördjupning i vetenskapliga teorier och metoder. Läsåret innehåller också en längre praktikperiod och ett självständigt journalistiskt granskande arbete.

Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att studenten uppfyller de förkunskapskrav som anges i respektive kursplan.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskola.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren eller motsvarande.