Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Utbildningsplan:

Programmet för litteraturvetenskap och kreativt skrivande, 180 hp

Engelskt namn: Programme for Literary Studies and Creative Writing

Denna utbildningsplan gäller: HT16 och tillsvidare

Programkod: HGLKS

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: FS 3.1.3-1975-15

Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten

Beslutad av: Rektor, 2016-02-02

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet Litteraturvetenskap.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen,
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området (Lag 2009:1037)

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens

Lokala mål för aktuell examen

Det övergripande målet är att studenten efter utbildningen skall ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom litteratur- och kulturområdet. Studerande skall även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt studera och analysera olika aspekter av litteraturvetenskapliga och kreativa verksamheter inom och utanför högskolan, t.ex. inom förlagsvärlden, kulturjournalistiken eller i skolvärlden.

Kunskap och förståelse
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Litteraturvetenskap skall den studerande  

  • visa god kunskap om litteraturvetenskaplig teori och metod samt litteraturvetenskapliga forskningsinriktningar
  • visa god kännedom om och förståelse för litteraturens former i olika sociala och historiska kontexter
  • visa god kännedom om förutsättningar för den litterära institutionen, dvs förlagsväsende,  litteraturkritik  och andra områden där litteratur skapas och förmedlas
Färdighet och förmåga
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Litteraturvetenskap skall den studerande  
  • visa förmåga att tillämpa litteraturvetenskapliga begrepp och formulera litteraturvetenskapliga frågeställningar
  • visa förmåga att genom eget kreativt arbete reflektera över berättartekniska och andra litteraturvetenskapliga frågeställningar
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt arbeta med litteraturvetenskapliga och kreativa uppgifter, enskilt och i grupp, inom givna tidsramar
  • visa förmåga att omsätta litteraturvetenskapliga och kreativa färdigheter till arbetsuppgifter relaterade till arbetslivet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Litteraturvetenskap skall den studerande  
  • visa förmåga att kritiskt reflektera över litteraturens former i dess sociala, estetiska och historiska sammanhang   
  • visa förmåga till kritisk självreflektion över den egna kunskapsprocessen
  • visa ett medvetet förhållningssätt till social och kulturell mångfald

 

Examinationsformer

Examination sker genom aktivt deltagande i seminarier och gruppövningar, genom författande av skönlitterära texter, essäuppgifter, individuella tentamina, grupprapporter samt uppsatser och ett examensarbete som försvaras vid offentliga seminarier.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.

Studenten har rätt att överklaga beslut om avslag. Detta ska göras skriftligt till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från den dag studenten fick ta del av beslutet. Studenten ska då skicka sin motivering och sitt önskemål om ändring till Umeå universitet som sedan skickar det vidare till Överklagandenämnden för högskolan.

Allmänt

Programmet för litteraturvetenskap och kreativt skrivande integrerar litteraturhistoriska och litteraturvetenskapliga studier med kreativa och praktiska inslag som syftar till att utveckla narrativ kompetens, kritiskt tänkande och emotionell intelligens. Samtliga förmågor förutsätter förmågan att aktivt och medvetet skifta perspektiv i förhållande till sig själv och omvärlden.

Både teoretiska och litterära, konstnärliga aspekter aktualiseras kontinuerligt, liksom texters, läsares och författares vilja och förmåga att kommunicera i olika tider och sociala eller kulturella kontexter. Därutöver utvecklas arbetsmarknadsinriktade specialkompetenser som litteraturkritik, förlagskunskap, redaktionellt arbete.

År 1
De litterära formernas framväxt studeras i ett historiskt och litteraturteoretiskt perspektiv. Litteraturhistorieskrivningens och kanonbildningens problematik diskuteras. Valda texter från antiken till idag analyseras. Kursens övergripande perspektiv bearbetas kontinuerligt i föreläsningar och seminarier, genom övningar i textanalys, akademiskt skrivande samt i form av skönlitterära stil- och genreövningar, enskilt och i arbetslag. Det pågår en kontinuerlig växelverkan mellan kursens teoretiska och kreativa inslag, parallellt med det kronologiska studiet. Under termin 2 ingår ett självständigt vetenskapligt arbete i form av en B-uppsats.
Termin 1 och 2 kan även läsas som fristående kurs.

År 2  
Under termin 3 och 4 vidareutvecklas och fördjupas litteraturvetenskapliga perspektiv och specialkompetenser, bl.a. inom litteraturkritik, redaktionellt arbete och essäistik samt förlagskunskap och den litterära institutionen. De kreativa inslagen i programmet ges under detta läsår ett väldefinierat utrymme dels genom ett självständigt valt individuellt litterärt projekt under termin 3 samt ett större grupparbete under termin 4. Delar av kurserna ges på engelska.

År 3
Programmets femte termin ägnas dels åt två teoretiska och praktiska delmoment i litteraturteori och vetenskapligt skrivande, dels åt ett examensarbete (en kandidatuppsats). Termin 5 kan även läsas som fristående kurs.

Under programmets avslutande termin kan halva terminen ägnas åt praktik inom t.ex. tidnings- eller tidskriftsredaktioner, förlag, kulturfestivaler med litterära inslag etc. Resten av terminen ägnas åt studier i valfritt ämne vid ett svenskt eller utländskt universitet. Alternativt kan hela denna termin ägnas åt valfria studier.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programansvarig eller motsvarande.