"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Utbildningsplan:

Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik, 180 hp

Engelskt namn: Bachelor of Science Programme in Mechanical Engineering

Denna utbildningsplan gäller: HT16 och fram till HT19 (nyare version av utbildningsplanen finns)

Programkod: TYHMA

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: 514-906-07

Ansvarig fakultet: Teknisk-Naturvetenskapliga fakulteten

Beslutad av: teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2013-05-16

Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2016-02-23

Behörighetskrav

Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet 8/A8)

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en högskoleingenjörsexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/
Högskoleingenjörsexamen översätts på engelska till Bachelor of Science in Engineering. Examen utfärdas med inriktningen maskinteknik (Mechanical Engineering).

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Beskrivning av utbildning på grundnivå (1 kap 8§ högskolelagen)

Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Nationella mål för aktuell examen

För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

  • visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

Färdighet och förmåga

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

  • visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
  • visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

  • visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Utbildningens mål är att ge en bred kompetens inom området maskinteknik. Utbildningen ska ge kunskaper om och färdigheter i konstruktions- och produktionsmetoder, med fokus på etablerad teknik för att analysera problem, göra beräkningar och välja komponenter/material för produkt- och processutveckling. Vidare är utbildningen tillämpningsnära, i direkt syfte att tillgodose behovet av ingenjörsmässig kompetens för näringsliv och samhälle.

Kunskap och förståelse

För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen

  • visa grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik,
  • visa grundläggande kunskaper och färdigheter i mekanik och produktionsteknik,
  • visa grundläggande kunskaper om olika konstruktions- och produktionsmetoder samt principer och tillämpningar för dessa,
  • ha kännedom om principer för styrning, drift och underhåll av tekniska system och anläggningar,
  • visa förståelse för ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av produkters utformning, materialval och tillverkningsmetoder,
  • visa grundläggande kunskaper i projektledning samt förståelse för projektledarens roll och villkor.

Färdighet och förmåga

För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen

  • visa färdighet att arbeta med moderna datorbaserade hjälpmedel för produkt- och processutveckling,
  • visa förmåga att självständigt behandla problemställningar inom teknikområdet och att inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för att lösa dessa,
  • visa förmåga att såväl självständigt som i samverkan med andra planera och slutföra olika typer av projekt, inom givna tids- och ekonomiska ramar,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik vid Umeå universitet skall studenten utöver de nationella målen

  • kunna bedöma produkters funktionella, prestandamässiga och miljömässiga egenskaper utifrån utformning, materialval, tillverkningsmetoder och dimensionering,
  • visa förmåga att göra bedömning av ekonomi och affärsmässighet i en verksamhet, samt ha en entreprenöriell attityd i sitt arbete.

Examinationsformer

Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är i regel skriftligt. Prov kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, muntliga och/eller skriftliga rapporter.

Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos prefekt begära att annan lärare utses att bestämma betyg i förnyat prov.

Betyg

Betyg sätts för varje kurs och om så bedöms lämpligt även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är bedömda. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan 3 (Godkänd), 4 (Icke utan beröm godkänd), samt 5 (Med beröm godkänd). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt:

http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

Allmänt

Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik täcker ett brett kunskapsområde inom konstruktions- och produktionsteknik. Utbildningen ger dels grundläggande kunskaper i matematik och tekniska ämnen inom det maskintekniska området och dels träning i allmänna ingenjörsfärdigheter såsom problemlösning, muntlig och skriftlig kommunikation och projektarbete/projektledning. Härigenom uppnår studenten goda förutsättningar att kunna inhämta nya kunskaper inom området och tillämpa dessa för teknisk utveckling och förnyelse.

Utbildningen anpassas till CDIO-modellen1  för ingenjörsutbildning. Modellen utgår från helhetsperspektivet i ingenjörsrollen och utöver de ämnesmässiga kunskaperna betonas ett antal viktiga ingenjörsmässiga, generiska färdigheter och förhållningssätt:

  • Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösande
  • Experimenterande och kunskapsbildning
  • Systemtänkande
  • Individuella färdigheter och egenskaper
  • Professionella färdigheter och förhållningssätt
  • Att arbeta i grupp
  • Muntlig och skriftlig kommunikation, såväl på svenska som på engelska
  • Samhälleliga villkor samt företags- och affärsmässiga villkor
  • Planering, utveckling, realisering, idrifttagande och användning av produkter och system.

Stor vikt läggs vid de generiska färdigheterna som övas både i ämneskurserna (inom ämnesområdet maskinteknik) och i kurser inom det allmänna ingenjörsområdet. Studenternas generiska färdigheter tränas kontinuerligt under utbildningen med succesivt stigande svårighetsgrad och progression. I kursplanernas målformuleringar återfinns vilka färdigheter som betonas. Där framgår även vilka aktiviteter inom kursen som tränar dessa färdigheter samt hur de examineras. Skriftlig och muntlig kommunikation utgör exempel på ingenjörsmässiga färdigheter som ingår i lärandemålen för de flesta av programmets kurser. 

Programmet ingår i ett samarbetsprojekt med företag i Örnsköldsviks- Skellefteå- och Umeregionerna. Inom ramen för detta projekt, som utgör en modell för sk. arbetsintegrerat lärande, ges studenterna på första årskursen möjlighet att ansöka om sk. co-op platser (co-operative education) på de deltagande företagen, vilket innebär att studenten lovas betalt praktikarbete under två sommarferier, studieresor,  förtur till projektarbeten samt examensarbeten på företagen.

Högskoleingenjörsexamen i maskinteknik uppnås efter fullgjorda kurser om sammanlagt 180 högskolepoäng. 15 högskolepoäng av dessa ska utgöras av ett examensarbete.

Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner och räkneövningar samt genom handledning i samband med projektarbeten och laborationer. I flera av kurserna används IT-stöd i undervisningen. Redovisning av laborationer och projektarbeten sker både muntligt och skriftligt och är viktiga inslag i utbildningen. Den schemalagda undervisningen omfattar ca 10-15 timmar per vecka. Härutöver måste man räkna med eget inte schemalagt arbete upp till totalt motsvarande 40 timmar/vecka i normalfallet.

Kursutbudet inom programmet kan delas upp i nedan angivna områden:

  1. Maskinteknik (tekniskt huvudområde)
  2. Matematik
  3. Tekniskt eller naturvetenskapligt område
  4. Allmänna ingenjörskurser
  5. Examensarbete (i tekniskt huvudområde)

Baskurser

Följande kurser är baskurser. På en baskurs har den studerande som följer programmet platsgaranti.

Maskinteknik
Tillämpad mekanik2 , 7.5 hp    5EN029
Tillverkningsteknik3 , 7.5 hp    5MT025 
Datorstödd maskinritning, 7.5 hp  5MT002
Maskinelement2, 7.5 hp   5MT015
Hållfasthetslära2, 7.5 hp   5MT044
Produktionsteknik3, 7.5 hp    5MT022
Produktionsteknologi3, 7.5 hp   5MT023
Examensarbete i maskinteknik, 15 hp  5MT048

Matematik
Algebra för ingenjörer, 7.5 hp, 5MA147
Analys för ingenjörer, 7.5 hp, 5MA148

Tekniskt eller naturvetenskapligt område
Styr- och reglerteknik, 7.5 hp   5EL099

Allmänna ingenjörskurser
Projektledning 1, 7,5 hp, 5BY008
Teknik för hållbar utveckling, 7,5 hp, 5TN017

Valbara kurser

På en valbar kurs har studenten platsgaranti på ett urval av kurser som motsvarar upp till heltidsstudier, dock inte med garanti på förstahandsval.
För aktuell information om valbara kurser hänvisas till: www.umu.se
Valbara kurser från andra lärosäten kan ingå i en examen.

Maskinteknik
Exempel på valbara programkurser:
Konstruktionsmaterial, 7.5 hp   5MT012
Hydraulik, 7.5 hp    5MT007
Energi, 7.5 hp     5EN001
Maskinteknisk fördjupning, 15 p   5MT045
Automation, 15 hp   5MT042 
Vibrationsanalys, 7.5 hp    5MT047
Svetsteknologi, 7,5 hp    5MT017
Finita elementmodellering i maskinteknik 15 hp  5MT040

Matematik
Exempel på kurser:
Tillämpad linjär algebra, 7.5 hp  5MA029  
Tillämpad analys, 7.5 hp   5MA030
Statistik för teknologer   5MS008

Tekniskt eller naturvetenskapligt område
Exempel på ämnesområden:
Datavetenskap, www.cs.umu.se/
Design, www.dh.umu.se/
Ekologi, miljö och geovetenskap, www.emg.umu.se/
Fysik, www.phys.umu.se/
Kemi, www.chem.umu.se
Matematik och matematisk statistik, www.math.umu.se
Teknik, www.tfe.umu.se
För aktuell information se respektive institutions webbplats.

Allmänna ingenjörskurser
Med allmänna ingenjörskurser avses kurser inom områdena språk, ekonomi, statistik, juridik, projektledning, entreprenörskap, kvalitetsteknik, design och miljö.
Exempel på kurser:
”Design-build-test"; projektkurs  för  ingenjörer4, 15 hp     5TN000
Teknik för hållbar utveckling, 7,5 hp, 5TN017
Projektledning, 7,5 hp   5BY008

Fler kurser återfinns inom respektive ämnesområde: 
Projektledning och kvalitetsteknik, www.tfe.umu.se
Design, www.dh.umu.se/
Ekologi, miljö och geovetenskap, www.emg.umu.se/
Matematisk statistik, www.math.umu.se
Företagsekonomi, www.usbe.umu.se
Engelska, www.mos.umu.se
För aktuell information om kurser se respektive institutions webbplats.

Information om kurser från andra ämnesområden finns på: www.umu.se och www.studera.nu

Fria kurser

Jämsides med de valbara kurserna finns det fria kurser. Fria kurser söks i öppen konkurrens vilket innebär att studerande på programmet inte har någon särskild förtur. Fria kurser från andra lärosäten inom och utom landet kan ingå i en högskoleingenjörsexamen. Information om vilka kurser som ges sprids i årligen utkommande informationsmaterial och i Umeå universitets utbildningskatalog och webb.

1 http://www.cdio.org/
2 Kunskapsområde mekanik
3 Kunskapsområde produktionsteknik
7,5 hp får räknas som projektkurs, och 7,5 hp kan ingå i huvudområdet maskinteknik.

Programöversikt

Kursernas normala placering i tiden framgår av nedanstående översiktsschema. Avvikelser och variationer kan dock förekomma från år till år. Kurser med kursiv stil är valbara kurser.
 

År 1 Inledande
kurs i maskinteknik 7.5 hp
Algebra för
ingenjörer 7.5 hp
Maskin-
ritning. 7.5 hp
Analys för
ingenjörer 7.5 hp
Tillverkningsteknik, 7.5 hp Produktions-
teknik 7.5 hp
Maskin-
element 7.5 hp

 

År 2 Hållfashets-
lära 7.5 hp
Produktions
teknologi  7.5 hp
Styr- och
regler 7.5 hp
Hydraulik
7.5 hp
Energi
7.5 hp
Konstruktions-
material 7.5 hp
Vibrations-
analys 7.5 hp
Svets-
teknologi
7.5 hp

 

År 3 Projektledning 7.5 hp Maskintekn. fördjupning 15 hp Automation 15 hp /  Finita elementmodellering i maskinteknik 15 hp Examensarbete 15 hp
Teknik för hållbar utveckling 7,5 hp

Examensarbete/självständigt arbete

Examensarbetet inom högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik avslutar utbildningen, och får påbörjas när förkunskapskraven i kursplanen är uppfyllda, dvs. när studenten har kurspoäng motsvarande examenskraven för programmet samt när studenten har genomfört kursen ”Meritportfölj för programstudenter” eller kan uppvisa motsvarande meriter I examensarbetet som omfattar 15 högskolepoäng skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden och muntligen och i en skriftlig rapport/uppsats redovisa resultatet av arbetet. Arbetet ska innehålla någon form av ämnesmässig fördjupning inom ämnesområdet. Examensarbetet utförs normalt individuellt, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar med ett examensarbete.

Examensarbetet förläggs i normalfallet till ett företag. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna och en examinator vid universitetet ansvarar för bedömningen. En handledare vid universitetet ska alltid utses, som har ansvaret för att erforderlig ämnesfördjupning uppnås.

Rapporten ska språkligt och stilistiskt utformas så att den kvalitetsmässigt motsvarar rapporter inom tekniska högskolan och industrin. Rapporten ska innehålla en engelsk sammanfattning, samt en engelsk översättning av titeln. Alternativt kan hela rapporten skrivas på engelska. På examensarbetet erhålls något av betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren.