Magisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 hp

Behörighetskrav

För tillträde till magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa inriktning BETEENDEVETENSKAP krävs: - Kandidatexamen inom det samhällsvetenskapliga området med 90 högskolepoäng i något av ämnena pedagogik, psykologi, socialt arbete, sociologi eller yrkesexamen om minst 180 hp, innehållande minst 15 hp examensarbete inom motsvarande områden såsom psykologexamen, socionomexamen eller studie- och yrkesvägledarexamen samt - Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 3 eller motsvarande. Undantag från språkkrav beviljas för den som har behörighetsgivande examen från svenskt universitet/högskola För tillträde till magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa inriktning ERGONOMI krävs: - Kandidatexamen i fysioterapi/sjukgymnastik eller arbetsterapi alternativt fysioterapi/sjukgymnastexamen eller arbetsterapeutexamen om 180 hp innehållande minst 15 hp examensarbete, samt - Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 3 eller motsvarande. Undantag från språkkrav beviljas för den som har behörighetsgivande examen från svenskt universitet/högskola För tillträde till magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa inriktning FÖRETAGSSKÖTERSKA krävs: - Kandidatexamen i omvårdnad alternativt sjuksköterskeexamen om 180 hp innehållande minst 15 hp examensarbete, samt - Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 3 eller motsvarande. Undantag från språkkrav beviljas för den som har behörighetsgivande examen från svenskt universitet/högskola

Beteendevetenskap

För tillträde till magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa inriktning BETEENDEVETENSKAP krävs: - Kandidatexamen inom det samhällsvetenskapliga området med 90 högskolepoäng i något av ämnena pedagogik, psykologi, socialt arbete, sociologi eller yrkesexamen om minst 180 hp, innehållande minst 15 hp examensarbete inom motsvarande områden såsom psykologexamen, socionomexamen eller studie- och yrkesvägledarexamen samt - Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 3 eller motsvarande. Undantag från språkkrav beviljas för den som har behörighetsgivande examen från svenskt universitet/högskola

Ergonomi

För tillträde till magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa inriktning ERGONOMI krävs: - Kandidatexamen i fysioterapi/sjukgymnastik eller arbetsterapi alternativt fysioterapi/sjukgymnastexamen eller arbetsterapeutexamen om 180 hp innehållande minst 15 hp examensarbete, samt - Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 3 eller motsvarande. Undantag från språkkrav beviljas för den som har behörighetsgivande examen från svenskt universitet/högskola

Företagssköterska

För tillträde till magisterprogrammet i Arbetsliv och hälsa inriktning FÖRETAGSSKÖTERSKA krävs: - Kandidatexamen i omvårdnad alternativt sjuksköterskeexamen om 180 hp innehållande minst 15 hp examensarbete, samt - Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 3 eller motsvarande. Undantag från språkkrav beviljas för den som har behörighetsgivande examen från svenskt universitet/högskola

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en 
filosofie magisterexamen alternativt en medicine magisterexamen, i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se https://www.umu.se/student/mina-studier/examen/krav-och-huvudomraden/examensbeskrivningar/

Filosofie magisterexamen översätts på engelska till Degree of Master of Science (60 Credits). Examen utfärdas i huvudområdet arbetsliv och hälsa (Working Life and Health) med inriktningen beteendevetenskap (Behavioural Science).

Medicine magisterexamen översätts på engelska till Degree of Master of Medical Science (60 Credits).
Examen utfärdas i huvudområdet arbetsliv och hälsa (Working Life and Health) med inriktningen ergonomi (Ergonomics) eller företagssköterska (Occupational Health Nursing).

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Beskrivning av utbildning på avancerad nivå.

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(Högskolelagen 1 kap 9 §)

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För magisterexamen ska studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen

Färdighet och förmåga
För magisterexamen ska studenten:

• visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen ska studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Lokala mål för aktuell examen

För beskrivning av huvudområdet arbetsliv och hälsa, se under rubriken "Allmänt"

Utöver de nationella målen gäller för magisterexamen med huvudområdet arbetsliv och hälsa vid Umeå universitet att studenten oberoende av inriktning kan 

• visa tvärvetenskaplig kunskap som krävs för att arbeta inom området arbetsliv och hälsa
• självständigt och i team identifiera, analysera, föreslå, genomföra och utvärdera åtgärder till vanligt förekommande organisatoriska, grupp och individuella frågeställningar relaterade till ohälsa på arbetsplatser
• visa fördjupad kunskap i kvalitativa och kvantitativa metoder samt vetenskapsteori och forskningsetik

För inriktningen beteendevetenskap skall studenten kunna:

• visa färdighet att mäta, analysera och bedöma risker samt föreslå åtgärder avseende psykosociala och organisatoriska faktorer inom arbetsliv och hälsa 
• visa fördjupad kunskap och förståelse om komplexiteten i beteendeförändring och dess betydelse för rehabilitering

För inriktningen ergonomi skall studenten kunna: 

• visa färdighet att mäta, analysera och bedöma risker, samt föreslå åtgärder avseende belastningsergonomiska faktorer inom arbetsliv och hälsa
• visa fördjupad kunskap om bedömning av arbetsförmåga, samt färdigheter i att föreslå evidensbaserade åtgärder på individ- och organisationsnivå för att främja återgång i arbete

För inriktningen företagssköterska skall studenten kunna:

• visa färdighet att mäta, analysera och bedöma risker avseende arbetsmedicin inom arbetsliv och hälsa
• föreslå preventiva åtgärder avseende fysikaliska och kemiska faktorer inom arbetsmedicin

Examinationsformer

Examination innebär en bedömning av studentens prestationer och utgör underlag för betygssättning. Bedömningen sker genom skriftliga och/eller praktiska prov samt muntlig examination i seminarieform. Examination skall utformas så att en individuell bedömning av studentens prestationer kan göras. Examinationsformerna framgår av respektive kursplan.

Betyg

Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används en tregradig betygsskala: underkänd, godkänd eller väl godkänd. Det är inte tillåtet att höja ett redan godkänt betyg, om inte betyget är uppenbart oriktigt.

Tillgodoräknande

Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången 
utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Allmänt

Magisterprogrammet i Arbetsliv och Hälsa är ett samarbete mellan medicinsk och samhällsvetenskaplig fakultet, och innehåller inriktningarna beteendevetenskap, ergonomi och företagssköterska.
 
Huvudområde
Området arbetsliv och hälsa är tvärvetenskapligt och handlar om arbetslivets villkor och dess betydelse för den arbetandes hälsa och välbefinnande. Perspektiv och kunskap hämtas från natur-, samhälls-, beteende- och medicinsk vetenskap. Efter studier i arbetsliv och hälsa ska studenten ha:

• kunskap om teorier som behandlar arbetsmiljöns påverkan på hälsan,
• färdigheter att använda ett vetenskapligt förhållningssätt för praktisk problemlösning och hälsofrämjande arbete samt
• färdigheter att arbeta i tvärvetenskapliga team och förmåga att bedöma arbetsrelaterade, etiska och juridiska dilemman

I programmet som omfattar 60 högskolepoäng ingår programgemensamma och inriktningsspecifika kurser, samt ett självständigt arbete. Programmet går på halvfart och genomförs som en distansutbildning med upp till två träffar per termin på Campus Umeå. Träffarna kan innehålla obligatoriska moment såsom aktivt deltagande i seminarier och tentamen. Antalet träffar på Campus Umeå kan variera beroende på termin och inriktning. Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Arbetsformerna varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, gruppövningar, seminarier och föreläsningar.
Kommunikationen mellan student och lärare samt studenter emellan sker via en lärplattform varför studenten förväntas ha tillgång till dator och internet.

Kurser 
I programmet ingår tre gemensamma och tre inriktningsspecifika kurser. 
De gemensamma kurserna syftar till att ge en gemensam bas i området arbetsliv och hälsa oavsett bakgrund och vald inriktning, medan de specifika kurserna ger möjlighet att utifrån sin profession fördjupa sig inom området. Ålders-, genus-, klass- och kulturella aspekter kommer fortlöpande att belysas i utbildningen liksom ett globalt perspektiv på arbetsliv och hälsa. 

Gemensamma kurser
Programmet inleds med kursen Arbetsliv och hälsa, 15 hp. Kursen belyser fysiska, organisatoriska och sociala faktorers betydelse för arbetsförmåga, arbetstillfredsställelse och hälsa på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Vidare ges en inblick i de regelverk som styr arbetsmiljöområdet, samt hur hälsa kan främjas och ohälsa förebyggas genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
 
Kursen Kommunikation och konsultativt arbetssätt, 7,5 hp, syftar till att utifrån den egna specialistkompetensen utveckla den konsultativa rollen i mötet med kund/arbetsgivare, där kommunikationen används som verktyg att hantera arbetsrelaterade problem. I kursen ingår övningsmoment kring den konsultativa rollen och hälsopedagogiska verktyg som kan tillämpas i klinisk vardag.
 
Vetenskaplig teori, metod och etik i arbetsliv och hälsa, 7,5 hp, syftar till att ge kunskaper och färdigheter i kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder som är nödvändiga för att upptäcka, analysera och åtgärda förekommande frågeställningar inom området arbetsliv och hälsa.

Inriktningsspecifika kurser
De inriktningsspecifika kurserna består av två kurser på vardera 7,5 hp, samt ett självständigt arbete på 15 hp. 

Beteendevetenskap

Kursen Beteendeförändring och arbetslivsinriktad rehabilitering fokuserar på rehabiliteringsprocessen och komplexiteten kring beteendeförändring. Olika modeller och tekniker för att underlätta beteendeförändring kommer att diskuteras och tillämpas.

I kursen Konflikt stress och mobbing ur ett individuellt och ett organisatoriskt perspektiv fördjupas kunskapen om organisationens och ledarskapets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön och vilka konsekvenser det har för medarbetarens hälsa och arbetstrivsel. Mobbning och kränkande särbehandling, samt konflikthantering kommer särskilt att behandlas.

Ergonomi

Belastningsergonomi: arbetsplats och riskbedömning fokuserar på att ur en belastningsergonomisk synvinkel få kunskap om och färdigheter i att utföra en arbetsplatsanalys och riskbedömning, samt utifrån detta planera och implementera ergonomiska åtgärder. Kursen ger en överblick av metoder som mäter fysisk exponering i arbetslivet, fördjupning i ett urval av riskbedömningsmetoder, samt kunskap och praktisk färdighet att sammanställa en riskbedömning skriftligt med vetenskapligt stöd.

Arbetsterapi/Fysioterapi: Arbetsförmåga och rehabilitering till arbetslivet, belyser människors möjligheter att delta i arbetslivet och olika perspektiv på arbetsförmåga, rehabilitering och anpassning av arbete, försäkringsmedicinska aspekter samt koordinering och samverkan mellan olika aktörer. Kontextuella faktorer av betydelse kommer att behandlas, såsom organisationsstruktur, hot och våld samt genus.

Företagssköterska

Fysikaliska aspekter på arbetsmedicin fördjupar sig i olika hälsorisker och sjukdomsbilder utifrån samband med fysiska exponeringar i arbetslivet. Kursen behandlar preventiva insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå och fokusområden är vibrationer, buller, ergonomi, arbetsfysiologi samt hälsokontroller och lagstadgade riktade hälsoundersökningar. 

I kursen Kemiska aspekter på arbetsmiljön behandlas hälsorisker och sjukdomsbilder utifrån samband med kemiska exponeringar såsom damm, vätskor och gaser. Kursen behandlar preventiva insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Fokusområden är arbetsmedicin, kemiska faktorer samt hälsokontroller och lagstadgade riktade hälsoundersökningar samt prevention vilka utgör en viktig bas för företagshälsovårdens arbete.
 
Självständigt arbete inom arbetsliv och hälsa

Ett självständigt arbete inom området arbetsliv och hälsa med inriktning mot beteendevetenskap, ergonomi eller företagssköterska, omfattande 15 högskolepoäng, ingår som sista kurs i utbildningen. Kursen innefattar planering och genomförande av ett självständigt projektarbete där studenten väljer ämnesområde och relevant vetenskaplig metod i samråd med handledare. Det självständiga arbetet sker under handledning och presenteras i en uppsats. Även presentation och försvar av den egna uppsatsen samt opposition av annan kursdeltagares uppsats ingår i kursen.

Programöversikt
 

Kurs	Hp	Nivå	Termin
Gemensam kurs Arbetsliv och hälsa	15	Avanc	1
Gemensam kurs Kommunikation och konsultativt arbetssätt i arbetsliv och hälsa	7,5	Avanc	2
Inriktningsspecifik kurs Beteendevetenskap Beteendeförändring och arbetslivsinriktad rehabilitering Ergonomi Belastningsergonomi: arbetsplatsanalys och riskbedömning Företagssköterska Fysikaliska aspekter på arbetsmedicin	7,5	Avanc	2
Gemensam kurs Vetenskaplig teori, metod och etik i arbetsliv och hälsa	7,5	Avanc	3
Inriktningsspecifik kurs Beteendevetenskap Konflikt, stress och mobbning, ur ett individuellt och ett organisatoriskt perspektiv Ergonomi Arbetsterapi/Fysioterapi: Arbetsförmåga och rehabilitering till arbetslivet Företagssköterska Kemiska aspekter på arbetsmedicin	7,5	Avanc	3
Inriktningsspecifik kurs Självständigt arbete i arbetsliv och hälsa, inriktning beteendevetenskap Självständigt arbete i arbetsliv och hälsa, inriktning ergonomi Självständigt arbete i arbetsliv och hälsa, inriktning företagssköterska	15	Avanc	4

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Ansökan om detta görs skriftligen 
hos Studentcentrum/Antagning efter att studenten fått ett positivt antagningsbesked.
Det är möjligt att överklaga ett negativt beslut om anstånd med studiestart till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Regler för studieuppehåll och studieavbrott finns beskrivna i Högskoleförordningen (1993:100), Antagningsordningen vid Umeå universitet och Regelverket för studieadministration. Ett beviljat studieuppehåll innebär att studenten vid återkomst efter studieuppehållet är garanterad en plats (platsgaranti) på utbildningen under en bestämd tidsperiod. Skäl för att garanteras studieplats efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter. Närmare information om eventuella utbildningsspecifika regler lämnas av ansvarig institution.
Högskolans beslut om ett beviljat studieuppehåll ska avse en bestämd tidsperiod. Om den aktuella utbildnings- eller kursplanen antas ha blivit förändrad vid den tidpunkt när studierna ska återupptas efter ett studieuppehåll, kan studenten erbjudas plats på en motsvarande utbildning. Detta ska då anges i beslutet om studieuppehåll. För studenter som betalar studieavgifter, har uppehållstillstånd för studier eller som beviljats stipendier kan dessa påverkas av ett studieuppehåll.

Student som inte beviljats studieuppehåll enligt ansökan har rätt att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Studieavbrott kan anmälas av studenten eller konstateras av universitetet. Studieavbrott innebär att studenten inte är garanterad plats vid anmälan om återupptagande av studier. Studieavbrottet kan vara självvalt av studenten eller orsakat av att studenten inte uppnår behörighetskrav för senare kurser.

Övrigt

Studenter antagna till programmet HT18 eller tidigare har läst enligt delvis annan utbildningsplan än nu gällande. Vid återupptagande av studier efter studieuppehåll görs en individuell planering.

Behörighetskrav till kursen Självständigt arbete inom arbetsliv och hälsa är 30 hp avklarade inom programmet, inklusive kursen Vetenskaplig teori, metod och etik i arbetsliv och hälsa, 7,5 hp.