Biomedicinsk analytikerprogrammet, 180 hp

Behörighetskrav

Biologi A, Fysik A, Kemi A, Matematik C. Eller: Biologi 1, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 1, Matematik 3b/3c (områdesbehörighet 12/A12 med ett eller flera undantag)

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla biomedicinsk analytikerexamen och medicine kandidatexamen, med biomedicinsk laboratorievetenskap som huvudområde i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. 
(Bachelor of Science in Biomedical Laboratory Science, Bachelor of Medical Science with a major in Biomedical Laboratory Science) 

http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Allmänna mål i högskolelagen för utbildning på grundnivå Högskolelagen 1 kap 8 §

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Nationella mål för aktuell examen

Nationella mål för biomedicinsk analytikerexamen
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker.

Kunskap och förståelse
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten: 
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten:
- visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående,
- visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Nationella mål för kandidatexamen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
-  visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
-  visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
-  visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
-  visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar i dialog med olika grupper, och
-  visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
-  visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
-  visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
-  visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (Examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Lokala mål för aktuell examen

Examinationsformer

Examination av teori
I varje kurs ingår en eller flera examinationer. Examinationsformerna varierar beroende på ämnets karaktär och omfattning, kursens uppläggning, pedagogiska metoder mm. Examinationen, individuellt eller i grupp, kan avse hel kurs eller moment och kan vara muntlig, skriftlig eller praktisk. Även kliniska prov förekommer. Examensarbetet examineras genom muntlig och skriftlig presentation. De examinationsformer som gäller anges i respektive kursplan. 

Student som underkänts vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat prov s.k. omprov, tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet från ordinarie prov meddelats och senast tre månader efter ordinarie prov samt ytterligare ett omprov inom ett år, s.k. uppsamlingsprov. Antalet provtillfällen är begränsat till totalt fem. Omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs har rätt att hos Programrådet begära byte av examinator och har möjlighet att få studievägledning. 

Efter tre underkända examinationer rekommenderas studenten att gå om kursen när studieplats finns. En och samma kurs får göras om högst en gång. Den som underkänts vid femte tillfället ges inga fler möjligheter. Student har rätt att få betyg omprövat av examinator om det är uppenbart oriktigt och beslutet kan ändras, förutsatt att det kan ske snabbt och enkelt och att betyget inte sänks.

Examination av laborativt arbete
Examination av den laborativa undervisningen sker fortlöpande genom bedömning av praktiska färdigheter och laborationsrapporter. Antalet tillfällen att fullgöra laborationer och praktiska examinationer för att nå godkänt på respektive moment är begränsade till tre.

Examination av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Student som blivit underkänd i VFU erbjuds en ny utbildningsperiod som till längd och innehåll motsvarar den underkända perioden.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik. Detta kan ske i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten får då avbryta sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Betyg

Betyg sätts på genomgången kurs av en av Programrådet särskilt utsedd examinator. Betygsättningen sker enligt en tregradig skala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Undantagna är kurser med verksamhetsförlagd utbildning och examensarbete, 15 högskolepoäng, för vilket betyget godkänd och underkänd gäller. Vilket betyg som gäller framgår av respektive kursplan. Det är inte tillåtet att höja ett redan godkänt betyg, om inte betyget är uppenbart oriktigt. 

Tillgodoräknande

Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången 
utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Allmänt

Allmänt
Utbildningen organiseras som ett utbildningsprogram 0mfattande 180 högskolepoäng (hp) med två inriktningar, Laboratoriemedicin och Klinisk fysiologi varav 74 hp är inriktningsspecifikt. Programmet genomförs som helfartsstudier. Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de kurser som ges inom ramen för programmet. I kursplanerna anges de förkunskaps- och behörighetskrav som gäller för respektive kurs. De naturvetenskapliga, biomedicinska och medicinska kurserna bygger innehållsmässigt på varandra. 

Huvudområde
Huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap är tvärvetenskapligt och omfattar kunskap inom medicin, naturvetenskap, statistik och teknik. Huvudområdet, vilket utgörs av både teori och praktisk tillämpning, präglas av en vetenskaplig grundsyn. Tyngdpunkten ligger på den metodik som används för att analysera biologiska prov och fysiologiska förlopp för att kunna utvärdera kroppslig funktion. Kvalitetssäkring och utveckling av analys- och undersökningsprocesser är en central del inom huvudområdet.
Studier inom biomedicinsk laboratorievetenskap ger;

– kunskap om preanalys, analys- och undersökningsmetoder 
– förmåga att samverka med patient vid provtagning och fysiologiska undersökningar
– förmåga att självständigt välja, använda och utvärdera analys- och undersökningsmetoder samt tolka erhållna resultat i relation till patienten
– förmåga att kvalitetssäkra och utveckla laborativ och fysiologisk diagnostik
– förmåga att utveckla och validera metoder
– ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt

Kunskap inom biomedicinsk laboratorievetenskap tillämpas främst inom medicinsk diagnostik, fysiologisk verksamhet, smittskyddsarbete, forskning och annan laborativ verksamhet. 

Sambandet mellan huvudområde och yrkesfunktion betonas genom hela utbildningen. Stor vikt läggs vid den professionella utvecklingen och vid aktuell forskning. Manuell färdighet ingår som moment i utbildningen, men också att teoretiskt förstå och kunna beskriva metoder, välja adekvat metod samt kunna tolka och utvärdera undersöknings-, mät- och analysresultat. Dessutom ingår kvalitetssäkring samt att kunna identifiera problem och formulera hypoteser med utgångspunkt från ett kritiskt förhållningssätt. Ålders-, genus- och mångfaldsaspekter beaktas i utbildningen.

Pedagogisk grundsyn 
Studenten i centrum 
Pedagogiken präglas av studerandeaktivt lärande, med ett stort inslag av integrering mellan teori och praktik genom casearbete, seminarier, laborationer och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Huvudansvaret för kunskapsinhämtning ligger hos studenten för att uppnå uppsatta kunskapsmål. 

Målet är att studenten utvecklar en professionell kompetens byggd på kunskaper och färdigheter med beaktande av ett etiskt och ett vetenskapligt förhållningssätt. Programmets strävan är att studenterna i samspel med varandra, lärare och personal inom klinisk verksamhet ska ges möjlighet att växa både yrkesmässigt och personligt. Studenterna ska via utvärderingar och olika typer av mötesfora ges möjlighet att påverka kursupplägg och programmets innehåll. 

Målinriktad undervisning och examination
Programmets innehåll och upplägg ska ha en stark koppling till arbetet som legitimerad biomedicinsk analytiker. Lärarna ansvarar för att ge studenterna förutsättningar att uppnå utbildningens mål. Kunskapsmålen ska vara tydligt formulerade i kursplanerna. Programmets pedagogik och examinationsformer ska präglas av mångfald med inslag av webbaserade moment. Examination ska ske i relation till uppsatta mål för att tillse att examensmålen uppfylls. Individuell praktisk examination av kunskaper, färdigheter och förståelse i relation till laborativt och kliniskt arbete återfinns genom hela programmet. Återkoppling på skriftliga och muntliga redovisningsmoment ska ges av lärarna. 

Vetenskapligt kritiskt förhållningssätt – ett genomgående tema
Studenterna ska utveckla sin analytiska förmåga med ett kritiskt förhållningsätt till erhållna resultat genom att diskutera och reflektera över sitt arbetssätt. De ska utveckla förmågan att se kopplingen mellan teori, laborativt arbete och VFU. Studenterna ska också tränas i vetenskaplig dokumentation samt ges utförlig feedback från lärare och medstudenter gällande innehåll och språk. 

Undervisningsformer
Undervisningsformerna varierar, förutom föreläsningar ingår omfattande inslag av studerandeaktiv pedagogik med laborationer, seminarier, case samt klinisk tillämpning. Stor vikt läggs vid att studenten, både individuellt och i grupp, ska beredas tid för självstudier, problemlösning och reflektion. Obligatoriska moment är genomgångar inför laborationer, laborationer, seminarier, caseredovisningar och auskultationer och VFU.

Den kliniska tillämpningen under VFU kan förläggas till laboratorier och avdelningar på sjukhus eller annan biomedicinsk verksamhet. Hela eller delar av VFU kan förläggas till annan ort främst inom Norra sjukvårdsregionen. Studenten har möjlighet att förlägga del av utbildningen i annat land.

Kvalitetsarbete
I samtliga kurser genomförs utvärderingar där studenter tillsammans med kursansvariga lärare bedriver gemensam kvalitetsutveckling. Dessutom genomförs en programutvärdering vid utbildningens slut. Utvärderingarna följs upp med analys och åtgärdsplan som presenteras för studenterna. Vidare återkopplas sammanställning och vidtagna åtgärder för nästa års studentkull. Sammanställning av kursutvärderingarna redovisas i programrådet som tar ställning till om och vilka förändringar i kurserna som ska göras för att åtgärda eventuella brister.

Examensarbete 
I utbildningen ingår ett självständigt examensarbete, omfattande 15 högskolepoäng, som är centralt för att bekräfta att studenten uppnått kraven för examen. Arbetet ska dokumenteras i en uppsats. Studenten ska utifrån samlad kunskap genom experimentella och/eller kliniska studier fördjupa sina kunskaper via vetenskapliga artiklar, faktaböcker och annan litteratur. Studenten ska tillämpa och vidareutveckla inhämtade kunskaper med den grad av självständighet som krävs för att utöva yrket som biomedicinsk analytiker och för att kunna påbörja studier på avancerad nivå. 

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum/Antagning efter att studenten fått ett positivt antagningsbesked. Det är möjligt att överklaga ett negativt beslut om anstånd med studiestart till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Regler för studieuppehåll och studieavbrott finns beskrivna i Högskoleförordningen (1993:100), Antagningsordningen vid Umeå universitet och Regelverket för studieadministration. Ett beviljat studieuppehåll innebär att studenten vid återkomst efter studieuppehållet är garanterad en plats (platsgaranti) på utbildningen under en bestämd tidsperiod. Skäl för att garanteras studieplats efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter. Närmare information om eventuella utbildningsspecifika regler lämnas av ansvarig institution.

Högskolans beslut om ett beviljat studieuppehåll ska avse en bestämd tidsperiod. Om den aktuella utbildnings- eller kursplanen antas ha blivit förändrad vid den tidpunkt när studierna ska återupptas efter ett studieuppehåll, kan studenten erbjudas plats på en motsvarande utbildning. Detta ska då anges i beslutet om studieuppehåll. För studenter som betalar studieavgifter, har uppehållstillstånd för studier eller som beviljats stipendier kan dessa påverkas av ett studieuppehåll.

Student som inte beviljats studieuppehåll enligt ansökan har rätt att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Studieavbrott kan anmälas av studenten eller konstateras av universitetet. Studieavbrott innebär att studenten inte är garanterad plats vid anmälan om återupptagande av studier. Studieavbrottet kan vara självvalt av studenten eller orsakat av att studenten inte uppnår behörighetskrav för senare kurser.

Avrådan

Kursresultaten ska fortlöpande nyttjas i studievägledande syfte i samverkan mellan student, lärare och studievägledare. Om tveksamhet föreligger om en students förutsättningar att fullfölja den påbörjade utbildningen, ska det ingående prövas om studenten bör rådas att avbryta utbildningen. Denna avrådan bör göras så tidigt som möjligt av lärare, studievägledare och i samråd med studenten i fråga.
 

Övrigt

Behörighet
Behörighet finns angivna i respektive kursplan. Utredningsunderlag för behörighet till vidare studier inom program lämnas till studierektor.

Hälso- och vaccinationsprogram
De studerande erbjuds att genomgå ett hälso- och vaccinationsprogram under utbildningen. Landstingen/regionerna ställer krav på att studenter skall ha genomgått hälso- och vaccinationsprogrammet innan verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i hälso- och sjukvården kan påbörjas. Att avstå från att genomgå hälso- och vaccinationsprogrammet medför således att den studerande ej kan delta i den VFU  och således ej kan få de kurser som innehåller VFU godkända. 

https://www.aurora.umu.se/globalassets/dokument/enheter/medfak/utbildning/vfu/vaccination/riktlinjer-for-halso--och-vaccinationsprogram-medicinska-fakulteten-2017-10-24.pdf 

Plagiatpolicy 
Umeå universitet har en plagiatpolicy som finns tillgänglig universitetets hemsida.

Regelsamling för grundutbildning vid Umeå universitet
Regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet återfinns på följande adress: http://www.umu.se/regelverk/utbildning-pa-grund--och-avancerad-niva