Nobelpristagaren delade med sig av sin passion för vetenskap

Ferenc Krausz och László Veisz i relativistiska attosekundfysiklaboratoriet, REAL.

BildSamuel Pettersson

Inget är sig likt för Ferenc Krausz sedan den 3 oktober när årets Nobelpristagare tillkännagavs. Intervjuerna avlöser varandra och inbjudningarna strömmar in. Tiden att utföra forskning har krympt till ett minimum – men möjligheten att marknadsföra vetenskap i allmänhet, inklusive hans eget område attosekundfysik, är desto större.

– Att få detta högsta erkännande inom vetenskapen kommer med ett mandat att visa nästa generation hur viktigt det är att hela tiden arbeta för nya framsteg inom vetenskap och teknik till nytta för mänskligheten, säger Ferenc Krausz.

Ferenc Krausz är född i Ungern och sedan 20 år tillbaka föreståndare vid Max Planck-institutet för kvantoptik i Garching, Tyskland, och professor i experimentell fysik. Han var en av de första som lyckades skapa extremt korta ljuspulser, attosekundpulser, som gett oss en helt ny förståelse för hur en av världens minsta beståndsdelar, elektroner, beter sig i materia.

Välbesökt föreläsning i Aula Nordica

En som använder dessa attosekundpulser i sin forskning är László Veisz, professor vid Umeå universitet. Han och Ferenc Krausz har tidigare arbetat ihop och när Ferenc Krausz fick veta att han skulle till Stockholm för att ta emot Nobelpriset var det självklart att även besöka Umeå.

Under förmiddagen den 14 december visade László Veisz och Institutionen för fysik stolt upp det nybyggda lasersystemet, till vilket bland andra Ferenc Krausz bidragit med input. På eftermiddagen höll Nobelpristagaren en föreläsning i en nära fullsatt Aula Nordica, där han inledde med att hylla László Veisz forskning.

– Vad han och hans kollegor gör vid labbet här vid Umeå universitet är framtiden. Det finns inte ens någon ”tvåa”; den laser som Umeå universitet har är unik i världen och jag är mycket stolt över min forna kollega. Det är här ni kommer att ta attosekund-forskningen till nästa nivå och jag uppmanar alla studenter här att börja forska i labbet, sa han.

Många tillämpningsområden

Den forskning som ledde till att Ferenc Krausz, Pierre Agostini och Anne L’Huillier belönades med 2023 års fysikpris har många fler användningsområden än vad de själva som forskare kan täcka in. Attosekundfysiken kan leda till framsteg inom till exempel materialvetenskap, elektroteknik och medicinsk diagnostik.

Ferenc Krausz och hans kollegor har börjat forska kring användningen av attosekundpulser för att via enkla blodprov avgöra risken för människor att utveckla cancer. Till den forskningen behövs material i form av en mängd blodprover. Prorektor Katrine Riklund, som inledde och avslutade Ferenc Krausz Nobelföreläsning, påpekade att det finns väldigt gott om sådana i biobanken på Universitetssjukhuset – något som tycktes göra Nobelpristagaren nyfiken.

Ferenc Krausz föreläste om sin forskning i Aula Nordica.

BildSamuel Pettersson

Under sitt besök hann Ferenc Krausz även med att se fysikprofessor Aleksandra Foltynowicz labb samt träffa forskningsledare, doktorander och postdoktorer. Många studenter kom till föreläsningen och Nobelpristagaren fick ställa upp på ett antal selfies.

Vilket råd skulle du ge unga forskare idag?

– Jag brukar säga att det första du måste göra är att ägna tillräckligt med tid åt att hitta den frågeställning som är rätt för just dig, vilket verkligen är en utmaning. Utifrån det kan man sedan sätta sina mål och det är dessa mål som ska driva en framåt. Det är nyckeln till motivation och engagemang för arbetet och att få det att kännas roligt, vilket också löser balansen mellan arbete och privatliv.

Och du hittade din frågeställning?

- O ja! Det gjorde jag definitivt, säger den nyblivne Nobelpristagaren.