Religiös världsbild formar arbetet mot människohandel

Under coronapandemin delade hjälporganisationer ut mat till utsatta personer, här i en storstad i Asien.

BildAndreas Henriksson

– En religiös världsbild kan försvåra samarbete med etablerade, sekulära biståndsaktörer och givare, men samtidigt är religion ofta en tillgång i relation till lokalsamhällen där de verkar, säger Andreas Henriksson.

I sin avhandling undersöker Andreas Henriksson hur religion formar arbete mot människohandel. Avhandlingen bygger på fallstudier av kristna hjälporganisationer som arbetar i Thailand och Kambodja. Kristna hjälporganisationer är vanliga i arbete mot människohandel – ett globalt problem som 2023 drabbade cirka 49 miljoner människor.

– Jag har försökt förstå kristna organisationers arbete, vad som styr hur de arbetar samt hur deras arbete tas emot i de lokalsamhällen där de verkar, säger Andreas Henriksson.

Avhandlingen visar att kristna hjälporganisationer har ett särskilt fokus på traumabearbetning av offer för människohandel. Deras religiösa världsbild påverkar hur de arbetar mot människohandel, vilket innebär ett fokus på individuell, moralisk och andlig förändring. Ett sådant fokus kan dock ske på bekostnad av strukturella lösningar.

Relationer och förtroenden påverkar arbetet

Avhandlingen visar att relationer till andra aktörer mot människohandel påverkar hur de arbetar mot människohandel. En sekulär förståelse dominerar i internationellt bistånd och det bidrar till att de kristna hjälporganisationerna främst finansieras av religiösa givarnätverk. Dessa religiösa givarnätverk underlättar för de kristna hjälporganisationerna att lyfta fram religionens roll, men även att använda tro som motivation till samhällsförändring.

Andreas Henriksson.

BildMattias Pettersson

– Trots skillnader i religion lyckas de kristna hjälporganisationerna skapa samsyn med de buddhistiska mottagarna om vad som orsakar människohandel samt hur människohandel ska bekämpas, säger Andreas Henriksson.

Skillnader i synsätt är större mellan de kristna hjälporganisationerna och de sekulära aktörerna.

– De kristna hjälporganisationerna med något nedtonad kristen identitet har dock lättare att överbrygga avståndet till de sekulära aktörerna, säger Andreas Henriksson.

Skapar bättre förståelse

Avhandlingens resultat kan fungera som underlag för religiösa hjälporganisationer som vill utveckla sitt arbete samt ge insikter som kan förbättra samverkan med andra aktörer.

– Förhoppningsvis kan avhandlingen leda till en bättre förståelse för religiösa hjälporganisationer och hur deras identitet och världsbild leder till både möjligheter och utmaningar, säger Andreas Henriksson.

Avhandlingen är ett resultat av ett samarbetsprojekt genom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, där Erikshjälpen och Evangeliska Frikyrkan funnits med som partners.

– Vi kommer sprida Andreas forskningsresultat till Erikshjälpens partnerorganisationer och integrera dem i vårt gemensamma arbete mot trafficking. Vi ingår också i flera nätverk som arbetar med traffickingfrågan där vi delar denna forskning. Därutöver kommer Erikshjälpen att lyfta resultaten i våra sammanhang för att medvetandegöra människor och sprida kunskapen vidare i våra nätverk i Sverige, säger Mattias Ingeson, Erikshjälpens generalsekreterare.

Tillsammans kan vi verkligen göra skillnad

Enligt Sofia Jonsson, programansvarig på Evangeliska Frikyrkan, har forskningsprojektet hjälpt organisationen att mer kritiskt granska sig själv och andra aktörer samt fundera över strategier och metoder. 

– Vi som arbetar på gräsrotsnivå har mycket att bidra med till forskningen – tillsammans kan vi verkligen göra skillnad. Vi kommer att använda resultaten i utformning av strategier och i samtal med våra partnerorganisationer. Vi kommer också använda dem för påverkansarbete och som underlag för diskussion inom antitraffickingrörelsen i Asien. Vi planerar också ett onlineseminarium lite senare i år tillsammans med Erikshjälpen. Det ska bli spännande.

Andreas Henriksson tog politices magisterexamen i statsvetenskap 2007 vid Uppsala universitet. Han har under flera år arbetat med internationellt bistånd. De senaste 4,5 åren har han doktorerat i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.