Värdefulla möten på nordisk pedagogisk konferens i Norge

Gerd Pettersson är universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Tack vare beviljade medel från Arktiskt centrum vid Umeå universitet kunde hon och kollegan Monika Diehl åka till Mo i Rana i Norge för att där möta forskarkollegor från Finland och Norge på en planeringskonferens. Konferensen hette Gemensamma vägar (GV) och anordnades av det specialpedagogiska och pedagogiska Forsknings- och Utvecklingsnätverket (FoU).

Deltagare på konferensen. Från vänster: Oddbjörn Knutsen, Nord universitet (Norge), Monika Diehl, Umeå universitet (Sverige), Dag-Arild Berg, Nord universitet (Norge), Terje Malin Statped i Norge, Sylvi Bratteng, Nord universitet (Norge) och Kristina Ström, Åbo Akademi i Vasa, (Finland).

Bild Gerd Pettersson

Kreativa och innovativa möten ledde till gott samarbete

– Planeringskonferensen var mycket trevlig och välplanerad av de norska värdarna, vilket lade en god grund för kreativa och innovativa tankeprocesser som formades och sattes på pränt. Efter två dagar med fullspäckat program, två fantastiska studiebesök på Nationalbiblioteket i Mo i Rana och ett besök på det nybyggda Vetenskapscentrum vände vi glatt hemåt igen. Grunden för ett fortsatt gott samarbete är lagd, berättar Pettersson.

Många glesbygdsskolor är ofta hotade av nedläggning, och detta yttre tryck skapar ett djupt engagemang hos bybor och föräldrar

Vad betydde denna resa för dig som forskare?

Pettersson delger att mötena med kollegor från Norge och Finland lade en god grund för forskningssamarbeten. Bland annat bestämdes temat för en kommande gemensam ansökan.

– Ett av mina forskningsområden är rurala utbildningsmiljöer och glesbygdsskolor och det kommer även att bli temat i en framtida gemensam ansökan.

Glesbygdsskolor är vanliga i Arktis

Bild Roland Magnusson/Mostphotos

Pettersson beskriver att rurala utbildningsmiljöer och glesbygdsskolor är typiska för arktiska områden i Sverige, Norge och Finland. Dessa glesbygdsskolor kännetecknas av geografiskt stora upptagningsområden och följden blir långa avstånd mellan skolorna och långa resvägar för skolans elever.

– Många glesbygdsskolor är ofta hotade av nedläggning, och detta yttre tryck skapar ett djupt engagemang hos bybor och föräldrar. Skolan ses som viktig för alla, inte minst för samiska familjer som lever och verkar i dessa glest bebodda platser.

Pettersson uttrycker att mötena och utbytena på konferensen ledde till samarbeten som kommer att vara värdefulla för hennes fortsatta forskning inom pedagogik och glesbygdsskolor i Arktis.