"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Historik

Bild: Harry Lindvall

Det var list, envishet och idogt engagemang från umeåbor, läkare och tandläkare, politiker och tjänstemän som gjorde att Norrlands första högskolor etablerades i Umeå.

Det som började med provisorier och filialer till redan etablerade lärosäten, blev 1965 ett riktigt universitet – som på bara 50 år hunnit bli både välrenommerat och eftertraktat. En kunskapsmotor i regionen och en mötesplats i världen. Fram till idag har mer än en halv miljon studenter och forskare format sin framtid här på Umeå universitet.

Frågan om en högskola i Norrland

Redan vid 1900-talets början hade diskussioner förts om att inrätta en högskola i Norrland. Bakom diskussionen låg det faktum att den norrländska befolkningens utbildningsnivå var förhållandevis låg, och att det rådde stor brist på bland annat läkare, lärare och jurister i landsändan.

1946 års motion

Frågan aktualiserades i riksdagen 1946 då Umeåbon och riksdagsmannen Gösta Skoglund lämnade en motion om en utredning av högskolefrågan. I vilken stad en eventuell högskola skulle förläggas var i det skedet oklart, men de två huvudkandidaterna var från första stund Härnösand och Umeå.

Motionen avslogs, och samma öde mötte 1947 års förslag att förlägga ett rikssjukhus med vidhängande tandläkarutbildning till Umeå. Bakslagen till trots, kom det energiska arbetet av umeåvänner att stärka Umeås ställning som huvudkandidaten bland de städer som tävlade om att få det första norrländska universitetet.

Vetenskapligt bibliotek

Avgörande till Umeås fördel var beslutet 1951 att lokalisera ett vetenskapligt bibliotek till Umeå med rätt till "det femte exemplaret" av allt svenskt tryck.

Biblioteksförhållandena som tidigare legat Umeå till last blev nu en stor tillgång när man på nytt tog upp frågan om medicinar- och tandläkarutbildningar i staden.

Tandläkar- och medicinutbildning

1956 fick slutligen Umeå en odontologisk klinik och arbete vidtog genast med inrättande av kårhus och byggande av studentbostäder. Därefter föll det sig naturligt att Umeå även blev tilldelat en läkarutbildning 1957. När det vetenskapliga biblioteket, tandläkar- och läkarutbildningarna väl var i drift var instiftandet av Umeå universitet endast en tidsfråga.

Invigning 1965

År 1963 antog riksdagen förslaget och 1965 invigdes Sveriges femte universitet av kung Gustaf VI Adolf.

Rektorer

Som första rektor utnämndes Lars-Gunnar Larsson. Fram till idag har universitetet letts av åtta rektorer:

  • Lars-Gunnar Larsson (1964–1969)
  • Karl-Gustav Paul (1969–1973)
  • Lars Beckman (1973–1992)
  • Sigbrit Franke (1992–1998)
  • Inge-Bert Täljedal (1999–2005)
  • Göran Sandberg (2005–2010)
  • Lena Gustafsson (2010–2016)
  • Hans Adolfsson (2016– )

Mellan oktober 1998 och juli 1999 fungerade Jan-Olof Kellerth som tillförordnad rektor.

De första tio åren

Under de första åren efter grundandet studerade 2 000–3 000 studenter vid Umeå universitetet, fördelade på de medicinska, odontologiska och filosofiska fakulteterna. 1968/69 delades den filosofiska fakulteten upp i en matematisk-naturvetenskaplig, en samhällsvetenskaplig och en humanistisk fakultet. Den fakultetsindelningen blev gällande fram till 1999, då de medicinska och odontologiska fakulteterna slogs samman, och matematisk-naturvetenskaplig fakultet blev teknisk-naturvetenskaplig fakultet.

Det "röda universitetet"

Nya ämnen och professurer installerades i rask takt under universitetets första fem år. Expansionen gick hand i hand med en ökad tillströmning av studenter och 1970 nåddes en första topp med 8 000 studerande. Perioden kännetecknades av ett livligt studentliv med studentstrejker och stormöten. Aktiviteten gav upphov till ryktet om "det röda universitetet" - en benämning som var berättigad vid tiden, men som kommit att häfta kvar vid universitetet långt efter att den blivit inaktuell.

Universitetet expanderar

1970-talet: Nya byggnader

Universitetsområdet byggdes ut i snabb takt under åren efter invigningen. Under 1970-talet fortsatte expansionen, om än i något långsammare takt. Humanisthuset (1972), Växthuset (1973) och 1978 "Skogis", som rymmer skogsvetenskapliga fakulteten vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är de större byggnader på campusområdet som invigdes under årtiondet.

På grund av försämrad arbetsmarknad för akademiker avtog studenttillströmningen under tidigt 1970-tal och antalet studenter var i stort sett konstant ända fram till 1980-talets slut.

1980-talet: Mer forskning

Under 1980-talets första del rådde balans mellan verksamhetens omfattning, antalet studenter och lokaltillgången. Den stora expansionen ägde rum inom forskningen, vars budget ökade med 38 procent under 1980-talet.

1990-talet: Fler studenter - och fler byggnader

I samband med lågkonjunkturen i början av 1990-talet ökade studerandetillströmningen dramatiskt. Universitetet var delvis förberett genom sedan tidigare uppgjorda planer på att bygga Beteendevetarhuset, MIT-huset och Teknikhuset, vilka stod färdiga 1994. 

Under återstoden av årtiondet lades Lärarutbildningshuset (1996) och KBC-huset (Kemiskt Biologiskt Centrum; 1999) till raden av nya byggnader under 1990-talet. Dessutom utfördes om- och tillbyggnader på redan befintliga hus som Samhällsvetarhuset och Humanisthuset.

2000-talet: Studenttillströmningen fortsätter att öka

Antalet studenter nådde snabbt 25 000 i mitten av 1990-talet, har därefter hållit sig däromkring, för att i början av 2000-talet öka med knappt 1 000 per år. Antalet studenter var som störst 2011 – omkring 36 000. År 2013 var antalet drygt 32 000 vilket delvis berodde på att barnkullarna hade minskat.

Ett nytt Konstnärligt campus invigdes våren 2012 vid Umeälven, närmare Umeå centrum. Där finns Designhögskolan och nybyggda lokaler för Arkitekthögskolan, Konsthögskolan och Bildmuseet, som sammanbinds av en gemensam del med restaurang och bibliotek. Där finns också den "kreativa inkubatorn" Sliperiet.

De första åren på 2010-talet utvecklades den tidigare lärarfakulteten till en ny Lärarhögskola, och i januari 2013 inrättades den nya Idrottshögskolan.

Forskning över gränserna

En del av forskningen vid Umeå universitet bedrivs inom centrum eller arbetsenheter som samlar forskare från olika fakulteter. Umeå Plant Science Centre, Umeå centrum för molekylär medicin, Molecular Infection Medicine Sweden och Centrum för samisk forskning är några av våra centrum. Arktiskt centrum vid Umeå universitet samlar drygt 250 forskare från hela universitetet.

Mycket av universitetets forskning har möjliggjorts genom en intensifiering av kontakterna med omvärlden. Kampanjen Kunskap för framtiden med Umeå universitet ledde mellan 1999 och 2001 till att 86,5 miljoner kronor samlades in från internationella, nationella och regionala aktörer. En ny kampanj tog fart 2009 med målet att ytterligare miljoner skulle bidra till Umeå universitets satsningar.

Nya utbildningar utifrån omvärldens behov

Universitetets samspel med omvärlden märks också i flera utbildningar. Under 2001 inrättades Umeå International School of Public Health, vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, med studerande från hela världen.

Det vårdadministrativa programmet kan läsas från flera utbildningsorter, och ett nytt civilingenjörsprogram startas hösten 2013 (i bioresursteknik). Det första arkitektprogrammet på många år startades hösten 2009. Ett nytt högskoleingenjörsprogram i elkraftteknik i samarbete med elkraftsindustrin startade hösten 2011. Samma termin startade även systemvetenskapliga programmet i Skellefteå i samarbete med ortens IT-företag.

Och hösten 2011 startade en helt ny lärarutbildning.

Alumner

Universitetet påbörjade under inledningen av 2000-talet en satsning på att behålla kontakten med alumnerna, det vill säga de forna studenter, så att ett ömsesidigt utbyte kan bli möjligt. Det första påtagliga exemplet är webbportalen Alumni. Och i november 2012 utsågs de två första Årets alumner, en kvinna och en man.

Samverkan med det omgivande samhället

För att förbättra samverkan med det omgivande samhället byggdes år 2004 Samverkanshuset, där bland annat Enheten för externa relationer driver sin verksamhet. Under hösten 2007 flyttade även universitetsledningen in i Samverkanshuset.

I huset har också beretts möjlighet för företag och organisationer att hyra in sig för att komma närmare de verksamheter som finns på universitetsområdet. Bland annat finns Etikprövningsnämndens regionala kontor här.

Renbetesland föregick campus

Umeå universitets campus är byggt på mark som av tradition använts för vinterbete för renar från Rans sameby.

Sista året med vinterbete i den lavrika tallskog som föregick campus var 1952 – bara fyra år innan Tandläkarinstitutets invigning.

Rans sameby – som är uppkallad efter det norska tingslaget Ran – är känd sedan 1600-talet. Dess betesmarker sträcker sig från norska gränsen längs Vindelälvens södra sida ändå till kusten, där de omfattar större delen av Umeå kommun.

Förutom campusområdet och stråket längs bäcken upp emot nuvarande Mariehem och skogarna vid Nydalasjön användes även nuvarande stadsdelen Haga och Umestan (regementsområdet) för renbete.

Umeås utbredning har medfört att vinterbetet på senare år stannat utanför centralorten, och förekommer numera främst i trakten av Tavelsjö och på Holmön.

Senast uppdaterad: 2021-02-25