En utmaning att hitta lösningen på pankreascancer

Daniel Öhlund har tagit sig an denna utmaning i sin forskning i sitt arbete vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Bukspottkörtelcancer står emot de flesta existerande behandlingar och femårsöverlevnaden är låg, mindre än 6 procent.

Tumören omges av stor mängd bindväv

- Det är svårt att komma åt pankreascancern, bland annat för att organet ligger djupt inne i kroppen och för att tumören omges av en stor mängd bindväv. Cancercellerna utgör bara 10-20 procent av tumörens volym, säger Daniel Öhlund.

I sitt laboratorium undersöker Daniel Öhlund och hans kollegor hur bindväven (nerver, blodkärl, immunceller och extracellulära proteiner) interagerar med cancercellerna och hur de i vissa fall stimulerar cancertillväxten och bidrar till behandlingsresistens.

Operation är en viktig del av behandlingen i dag, men det är inte alldeles självklart att den ger önskat resultat.

- En operation är omfattande och det är inte riskfritt. Biverkningar och besvär kan vara allvarliga. Där måste man vara säker, så att man inte opererar i onödan. Alla patienter kan inte opereras då sjukdomen redan spridit sig, därför sker bara operation i ungefär 25 procent av fallen. Man kan hitta cystor som växer och som man vet är förstadier till cancer - och då bör man operera.
Det är svårt att nå bra resultat, men samtidigt är det just det som lockar forskaren.

En utmaning att kunna ställa tidig diagnos

- Det är utmanande. Men det händer mycket nu, både när det gäller onkologisk och kirurgisk behandling för pankreascancer.

En stor utmaning är att kunna ställa en tidig diagnos.

- Det är viktigt att hitta biomarkörer som visar cellerna som tidigt kan utveckla cancern. Symptomen är otydliga och kommer ofta för sent.

Många falskt positiva vid test

Många blir falskt positiva vid test och Daniel Öhlund och forskarna i hans grupp vill därför hitta bättre metoder för att hitta och behandla pankreascancer.

Sjukdomen kan i vissa fall vara ärftlig eller utvecklas från kronisk pankreatit, till exempel en bindvävsinflammation i bukspottkörteln.

- Vi har några uppslag som vi arbetar med, som att ta bort delar av bindväven i tumören, bland annat genom att utveckla läkemedel som blockerar bindväven. Fast det lär ta tio år till att lyckas med detta.

Vilka fibroblaster hindrar cancertillväxt?

- Vid cancer stimuleras också vissa subtyper av fibroblaster, celler som bygger upp bindväven, och olika typer av bindväv produceras. Vissa fibroblaster stimulerar cancercellerna, men andra fibroblaster kan istället inhibera cancercellernas tillväxt. Då vill vi förstå vilka fibroblaster som hindrar cancertillväxt. Men det är svårt att komma åt dem.

De har testat 36 000 potentiella läkemedelssubstanser och lyckats "koka ner" dem till tio. På det sättet har de fått fram fler ”goda” fibroblaster, sådana som gör att cancerceller har slutat växa.

- Med 3D-teknik har vi kunnat testa substanser i organoidmodeller, små minitumörer där vi även kan blanda in fibroblaster, en metod som jag var med och utvecklade i USA 2014. Men det är ändå långt tills det kan fungera på patienter.

Daniel Öhlunds grupp arbetar tillsammans med kemister för att substanserna ska bli mer läkemedelslika.

- På senare tid har man kunnat sekvensera arvsmassan i cellen och läsa ut genuttryck och subtyper. Det har vi inte kunnat göra tidigare.

Tidigt intresserad av pancreascancer

Bukspottkörtelcancer var i fokus tidigt i Daniel Öhlunds forskarkarriär.

- Jag hade intresse för forskning och satsade på att gå en sommarforskarskola 1998, här vid Medicinska fakulteten i Umeå. Då blev jag intresserad av pankreas.

Sedan pluggande han på biomedicinprogrammet och gick en forskningsförberedande utbildning.

- Jag jobbade kliniskt när jag av en slump kom i kontakt med Malin Sund, som forskar om just pankreascancer, vilket ledde till att jag gav mig på ämnet.

Postdok i USA 2016

Efter att ha avslutat sin postdok i USA 2016 fick Daniel Öhlund ett biträdande lektorat inom ramen för Wallenberg centrum för molekylär medicin, WCMM. Han sökte och fick bidrag för att starta och driva en egen forskargrupp.

Bidrag är nödvändiga för att kunna bedriva forskning och ibland kommer bidragen från oväntat håll. Som när två systrar, med anhöriga som gått bort i bukspottkörtelscancer, bestämde sig för att samla in pengar som gick just till Daniel Öhlunds forskargrupp.

- Alla medel som kommer in är viktiga, då får man chansen att testa nya idéer.

Fakta i korthet

Daniel Öhlund har bott i Umeå sedan 2000, med undantag för ett par år som postdok i USA. Han är ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus, biträdande universitetslektor verksam vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet, samt anknuten till Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM).

Daniel Öhlund leder en grupp med ett tiotal medarbetare och jobbar 50 procent kliniskt och 50 procent med forskning. Det ska han göra tills han är klar med specialistutbildningen i december 2022. Därefter tänker han koncentrera sig helt på bukspottkörtelcancer, även i sitt kliniska arbete.