PORTRÄTT Vi gratulerar Tohr Nilsson som i dagarna mottagit utmärkelsen "Lifetime Achievement Award" vid Arbets- och miljömedicinskt vårmöte i Stockholm. Ett välförtjänt pris till en uppskattad kollega som fortfarande bidrar och delar med sig av sin kunskap vid Avdelningen för hållbar hälsa.
Det nyinstiftade priset Lifetime Achievement Award delades ut av Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) vid vårmötet i Stockholm och i juryn fanns representanter för de regionala arbets- och miljömedicinska klinikerna, Akademin, Sveriges företagshälsor och AFA försäkring.
Ett erkännande för enastående prestationer inom det arbets- och miljömedicinska området under sitt arbetsliv.
Tohr Nilsson har under sin långa karriär bidragit med stort kunnande och med oerhört engagemang för att på ett enastående sätt fördjupa kunskapen om vibrationsskador, samt värnat om den enskilt drabbade. Han har med stor ödmjukhet och kunnande stöttat yngre forskare och med uppfinningsrikhet utvecklat utbildningen av arbetsmedicinare.
Läs mer om Vårmötet här och prisutdelningen här. Vårmötet arrangerades i år av Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.
När man frågar kollegor om Tohr börjar alla le och det är lätt att förstå att han är uppskattad. Jens Wahlström, forskningsledare i gruppen VECTOR där Tohr medverkar, säger: – Han är varm, ödmjuk och generös person med stor kunskap och en ivrig förespråkare av bildning.
Bodil Björ, som hade Tohr som en av sina handledare när hon var doktorand, kommer osökt att tänka på ett citat som är ett typiskt "Tohr-citat", drypande av ironi och med en stor portion humor: Arbetets allvar får aldrig ifrågasättas! Smygfniss, skratt och glädjeyttringar får inte marmorera en i övrigt framgångsrik verksamhet.
Det är tydligt att Tohr Nilsson hittat arbetsglädjen i tillvaron. Nu vill vi höra mer!
– Inom mitt arbete som chef för Yrkes- och miljömedicin i Sundsvall ingick ansvaret att uppmärksamma och försöka besvara frågor om risker från, för regionen (Västernorrland/ Jämtland, men även Norrland i stort) vanliga arbetsexponeringar. Dit hör pappers- och massaindustri, mekanisk industri, skogsarbete, aluminiumtillverkning och miljöexponering från kyla.
Därmed följde att forskningen primärt fokuserades på arbetsrelaterade folkhälsoproblem som man såg i regionen, vilket bland annat var hjärtinfarkt, astma, vibrationsskador från hand-arm respektive helkroppsexponering och belastnings- och köldskador.
Skador från arbete med vibrerande maskiner kom att få en särställning i min forskning och då särskilt de neurosensoriska skadorna.
– Vid värnplikten blev jag uttagen som civilmilitär forskare vid Försvarets Forskningsanstalt / Militär Psykologiska Institutet i Stockholm för forskning på stress och informationsöverbelastning. En inriktning som jag behöll vid utbildning till arbetspsykolog.
Stressforskningen, med vid den tiden stort fokus på stresshormoner och stressmarkörer som spända nackar och spända käkar, uppenbarade mina tillkortakommanden inom dessa kunskapsområden varför jag kompletterade utbildningen med en läkarutbildning. Inriktningen mot muskelbesvär, smärta och min bakgrund inom arbetspsykologi gav mig en ingång till dåvarande Arbetsmiljöinstitutet i Umeå. Efter läkarutbildning och AT-tjänstgöring och påbörjad specialisttjänstgöring i Sollefteå fick jag efterhand specialiteten yrkes- och miljömedicin i Umeå.
– AFA försäkring har i år stöttat oss med forskningsmedel för effektivare återkoppling av medicinska kontroller av vibrationsexponerade. AFA har under flera år, i flera ansökningsomgångar, stöttat vårt arbete med att skapa tydliga och enkla rutiner för medicinska kontroller av vibrationsexponerade arbetare. Föregående år med betoningen på allvarlighetsbedömning av skadorna och dess handläggning. Nu vid årets anslagsomgång med inriktning mot faktorer som medför framgångsrik återrapportering och feedback av undersökningsfynd från de medicinska kontrollerna.
I de riktlinjer vi redan tagit fram och publicerat i en Vibrationsguide finns högupplösta detaljerade beskrivningar på hur undersökningar kan genomföras och ett beslutsstöd för fortsatt handläggning. I guiden saknas däremot information om det sista steget, återrapporteringen. Hur skall resultatet återkopplas till den undersökte för att ge ett förebyggande resultat respektive motivera till att delta i kommande medicinska kontroller? På samma sätt saknas det för närvarande riktlinjer för hur undersökningsfynden skall förmedlas till arbetsgivare för att åstadkomma effektiv riskreduktion. Vi vill besvara frågor om vem, var, när, hur, och innehåll samt till vem återrapporteringen är gynnsammast att ge för att åstadkomma förebyggande av skador.
– Att fokuset på och bredden av de olika skador som kan uppstå av arbete med vibrerande maskiner uppmärksammats.
Synen på vad som är viktiga problem, vilka begrepp som används och vilka orsakssamband man tror på, har gått i vågor.
– Du lyfter fram en viktig aspekt i din formulering av frågan. - "Synen på". Frågor om god arbetsmiljö är en fråga om perceptionen av hur man uppfattar arbetsmiljön och ens kognition av detsamma. Det vill säga hur man förstår det man ser eller vilka orsaksfaktorer man tror sig förstå.
Synen på vad som är viktiga problem, vilka begrepp som används och vilka orsakssamband man tror på, har gått i vågor. Så var till exempel frågan om stress och psykosociala arbetsmiljöfaktorer mycket viktiga under slutet av 1960-talet för att sedan tonas ner men har nu återkommit. - Dock med väsentligen samma innehåll som under 60-talet men med en annan retorik. Tidigt var frågor om motivation i arbetslivet en annan viktig aspekt - men har sedan dess fått en annan nedtonad betydelse. Politiska tolkningsmodeller påverkar synen på vad som är en god arbetsmiljö.
En viktig utmaning är frågan om bärare av trovärdiga kunskaper.
– En viktig utmaning är frågan om bärare av trovärdiga kunskaper. Problematiken vid bygget av tunneln vid Hallandsåsen kan illustrera detta.
Efter det att katastrofen med användningen av Rhoca-Gil uppdagats gick företaget ut med "Man visste inte att det var farligt". Vi måste vara tydliga med vem "man" är. Alla Arbets- och miljömedicinare känner till att akrylamiden i Rhoca-Gil är nervskadande och att det står i alla arbetsmedicinska läroböcker. Men, företaget visste det inte. Att inte veta och att inte ha kunskap är det andra problemet. Vi behöver inom arbets- och miljömedicin få ut vår kunskap.
Begrepp om vad som är hälsa och farliga hälsorisker behöver även tydliggöras. Det är en utmaning att bemöta tendenserna från "Merchants of doubt", aktivister eller andra som håller fast vid förutfattade åsikter utan ödmjukhet inför evidens och erfarenheter. Vår utmaning är att förbli trovärdiga informatörer.
– Jag har haft ett privilegierat arbetsliv. Ansvaret för att återbetala till yngre kollegor och stödja förebyggandet av de skador som jag arbetat med och som snarast ökar i omfattning kan jag inte komma ifrån.
– Det är inte för mig att säga eller ge goda råd. Jag kan möjligen ge några obetydliga egna reflektioner.
För egen del har jag sett det som viktigt att vi försöker se bredare än från vår begränsade egna utgångspunkt. Kunskap som akademisk vetenskap är bara en aspekt på kunskap. Bildning och visdom är andra. Minst lika viktiga. Därutöver finns stor kunskap inom andra discipliner. Flervetenskap kan och kanske bör vara eftersträvansvärd.
För mig är vetenskap ett hjälpverktyg. Det viktigaste har för mig varit att försöka vara en professionell yrkesutövare.
– I mitt fall en trovärdig, professionell klinisk läkare och med insikten att vi arbetar i en verksamhet som skall vara en service för befolkningen och samhället. Inse att vetenskapen även skall vara lustfylld och rolig och att det alltid finns möjlighet att även i det lilla göra en insats.
– Jag uppskattar det lättsamma och tysta. Det innebär att jag gärna glider fram i välbyggd glasfiberkajak, cyklar på heldämpad 29-tums cykel med komponenter som medger tyst gång, åker skidor med lättgående belag om än med överflöd av fästvalla, ror klinkerbyggd träbåt som förmedlar kluckande mot borden eller hemmavid lyssnar på tystnaden eller rumsupplevelsen i välproducerad musik. Jag uppskattar även fotografering där resultatet blir brusfritt.
BildPrivat
– Jag vill gärna tro att jag fortfarande har kvar muskelminnen som medger att jag kan kavla de tre-slag och fyr-slag som krävs för lyckade wienerbröds- och smördegsbakverk.
– Den senaste boken jag läst är Tillåt mig tvivla av Stefan Einhorn. På mitt bokbord, som är mellanlagring mellan det jag läser och bokhyllorna, finns bl.a. Torgny Lindgrens Till sanningens lov, Sven-Erik Liedmans I November och i anslutning till den Marcus Tullius Ciceros Om ålderdom, Robert Seethalers Sista satsen, Malcolm Gladwells Blink som komplettering till hans Att prata med främlingar. Där ligger även den ofta omlästa Reclaming conversation – The power of talk in a digital word av Sherry Turkle liksom Daniel Kahnemans Tänka snabbt och långsamt respektive hans uppföljare Noise.
Jag uppskattar lokala författarna som Anita Salmonsson, Torgny Lindgren och PO Enkvist men även den omvärldsbild Elisabeth Åsbrinks texter ger. Alex Schulmans böcker ger referenser från tidiga läsupplevelser i Dagens Nyheter och Olov Lagercrantz. Jag återläser gärna mina böcker till dessa hör tex. Owe Wikströms böcker.
Den nu nyss påbörjade boken av Annie Duke Quit – the power of knowing when to walk away kanske borde ge vägledning om förhållandet till mitt arbete. Samtidigt ligger den och konkurrerar med den delvis arbetsrelaterade boken av Göran Lundborgs Trepunktnoll – Handen. Hjärnan. Tiden.
Akvarellmålning "Gubbe" som variation och komplement till övriga "blå dia", av Tohr Nilsson.
Bild– Det är lätt att svaret på dina frågor som handlar om vad jag gör eller vad jag tror mig göra. Det är då lätt att bortse från sådant som jag inte längre gör. – Så målade jag till exempel tidigare akvarellillustrationer till mina föreläsningar. Det gör jag inte längre. – Å andra sidan har jag även slutat med att föreläsa.
