"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-05-26 Uppdaterad: 2024-04-03, 13:26

Från doktorand till handledare: Han utforskar elmarknadens utmaningar

PORTRÄTT Elmarknaden har blivit ett hett samtalsämne med stigande elpriser och allt fler elbilar på vägarna. Mattias Vesterberg doktorerade i nationalekonomi på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet 2017. Nu är han tillbaka med ett nytt projekt – denna gång som handledare.

Text: Sara-Lena Brännström
Bild: Mattias Pettersson

Det är morgon och februari. Dagsljuset har börjat konkurrera ut lysrörsbelysningen och stämningen i universitetslokalen är god. Sex nya förväntansfulla doktorander i Företagsforskarskolan har samlats tillsammans med sina handledare och samarbetspartners för att presentera sina projekt för varandra för första gången.

En av personerna i rummet är Mattias Vesterberg. Till skillnad från för tio år sedan är han inte en av de nyblivna doktoranderna, utan handledare till en av dem. Då, i mitten av 2010-talet, genomförde han ett forskningsprojekt om elmarknaden med Skellefteå Kraft. Nu är samarbetspartnern Umeå Energi.

– Ibland blir jag beskriven som ’han som är intresserad av el’ men det som framför allt intresserar mig är att studera samhällsfrågor med hjälp av nationalekonomiska verktyg. Det kan vara el eller arbetsmarknad eller något annat, säger Mattias Vesterberg som har en doktorsexamen i nationalekonomi och idag arbetar som universitetslektor vid Handelshögskolan.

Hans egen avhandling handlade om hushållens roll på elmarknaden. Tidigare forskning har visat att det finns en rad fördelar med aktiva kunder som anpassar sin förbrukning efter tillgången på el, till exempel genom att förbruka mer när det blåser mycket. Frågan är hur man får dem att göra det?

– Min stora slutsats var att det inte finns några pengar att tjäna på att vara aktiv. Att laga mat senare, diska på natten eller att byta elavtal spelar ingen roll för det enskilda hushållet. Då var priserna låga. Idag är de monetära incitamenten kanske till viss del större, säger han.

Då, liksom nu, var syftet med Företagsforskarskolan att föra samman forskare med det omgivande samhället: ett företag, en myndighet eller en organisation. Kostnaderna för projektet delas lika och forskningen sker i nära samarbete. Mattias Vesterberg anser att det är ett upplägg alla tjänar på i längden.

– Det är viktigt med samverkan och Företagsforskarskolan är också ett bra sätt att finansiera doktorander. Jag tror att det skulle vara bra om forskare oftare jobbade tillsammans med företag, av flera anledningar. Mitt intryck är att de är generösa och vill hjälpa till, och kanske att Företagsforskarskolan kan sporra forskare att fråga om data, utrustning, material eller vad det nu kan vara. Min erfarenhet är att de är lika peppade som oss på det här.

Vi ringer varandra ibland och frågar om olika saker. Jag tror att de är tacksamma över att ha fått en kanal till forskarvärlden.

Trots att det gått flera år sedan han disputerade har Mattias Vesterberg fortfarande kontakt med dem han jobbade tillsammans med på Skellefteå Kraft.

– Vi ringer varandra ibland och frågar om olika saker. Jag kanske behöver detaljkunskap från deras håll och de behöver få hjälp med någon fråga som de brottas med, då ringer vi varandra. Jag tror att de är tacksamma över att ha fått en kanal till forskarvärlden och jag är tacksam över att få en kanal till branschen.

Mattias Vesterberg trivdes väldigt bra som doktorand i Företagsforskarskolan. Nu står han här igen, i den ljusa lokalen på universitetet – längst fram, framför doktoranderna som fortfarande ser förväntansfulla men också lite trötta ut när klockan passerat lunch. Han berättar om projektet som doktoranden Evelina Jansson precis påbörjat. Den här gången är han erfaren forskare, men på samma gång nybörjare i rollen som handledare.

Projektet är på många sätt en fortsättning på hans eget doktorandprojekt. Återigen handlar det om hur man organiserar elmarknaden på bästa sätt, med fokus på kunderna. De stigande elpriserna är 2023 ett givet samtalsämne och de ”monetära incitamenten” att spara el saknas inte längre, men utmaningarna i branschen är stora.

– Det finns någon form av stress på elmarknaden över den här snabba utvecklingen med elektrifiering och ökad efterfrågan, samtidigt som det tar lång tid att bygga kablar, att bygga kärnkraftverk eller vad det nu kan vara. Men läser vi i tidningen är problemen här och nu. Vi har problem med överföring mellan olika regioner, vi har höga priser och så vidare. Så hur hanterar vi det på kort sikt med hjälp av till exempel olika prissättningsmekanismer? säger Mattias Vesterberg.

Doktoranden Evelina Jansson ska tillsammans med Umeå Energi ta reda på hur man får konsumenterna att ändra beteende så att elnätet räcker till. Parterna har samarbetat tidigare, men genom Företagsforskarskolan blir det samarbetet formaliserat och konkretiserat.

Vad var det som gjorde att du ville fortsätta inom akademin?

– Det är många saker. En är att man hela tiden får utmana sig själv, att jag kan pusha hur jag vill utvecklas. Sedan är det trevligt att jobba i en internationell miljö med smarta kollegor. Det finns jättemycket positivt med universitetsvärlden, säger Mattias Vesterberg.

När han nu återvänder till Företagsforskarskolan är det med samma förhoppningar som för tio år sedan: att lära sig nya saker och ha roligt, och samtidigt bidra med kunskap kring viktiga samhällsfrågor.

Hur är rollen som handledare?

– Än så länge är vi verkligen i startfasen av projektet. Jag tror att det kommer att gå bra, men du får fråga mig igen om tre och ett halvt år, säger Mattias Vesterberg.

Läs mer om doktorandprojektet:
Effektivt elutnyttjande och efterfrågeflexibilitet på lokala elnätsmarknader