"Fysisk träning – en effektiv medicin vid KOL”

André Nyberg är docent och universitetslektor på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sektionen för fysioterapi vid Umeå universitet. Efter att i några år ha pluggat idrottspedagogik och idrottsmedicin började han läsa till fysioterapeut och fick efter avslutade studier möjlighet att bli doktorand inom ett projekt som rörde personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

– Det var som så ofta en slump. Jag var initialt inte inriktad på den gruppen, eller att börja forska, men blev uppmuntrad av en handledare. När jag sedan började jobba med Karin Wadell som forskade på betydelsen av träning för personer med KOL, blev också jag intresserad av gruppen och på vilket sätt fysisk träning kan användas som behandling.

behöver individanpassas utifrån individens förutsättningar

KOL är en av de vanligaste och allvarligaste kroniska sjukdomarna såväl i ett nationellt som ett globalt perspektiv och rankas idag som den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär även en stor belastning på sjukvårdssystemet där icke-farmakologiska insatser och specifikt fysisk träning är en central del av behandlingen av sjukdomen.

– Precis som annan farmakologisk eller icke-farmakologisk behandling behöver fysisk träning individanpassas utifrån individens förutsättningar samt målet med behandlingen. Att optimera behandlingseffekten för den enskilda individen samt att möjliggöra att fler personer får effekt av behandlingen är ett mål med min forskning, säger André

Goda resultat med högrepetitiv styrketräning

André har alltid intresserat sig för träning, kroppens funktioner och hur fysisk träning kan användas som behandling. I avhandlingen från 2014 studerade han hur högrepetitiv styrketräning kan optimeras för personer med KOL genom att minska belastningen på lungorna.

– Genom att träna mindre muskelgrupper, exempelvis ett ben i taget, kunde vi se att också personer med KOL fick goda resultat av högrepetitiv styrketräning, bland annat förbättrad muskelfunktion och en bättre funktionell förmåga, säger André.

Efter en postdoc-sejour i kanadensiska Québec – också där för studier kring fysisk träning och KOL – är han sedan 2017 tillbaka i Sverige och Umeå där han leder en forskargrupp inriktad på bedömning och behandling av förändringar utanför lungorna vid KOL. Hösten 2020 erhöll han sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet och sedan lika mycket 2021 från Hjärt-Lungfonden genom Prins Daniels anslag till yngre lovande forskare.

– Forskningen handlar om att studera hur fysisk träning utförd på olika intensitet och duration kan användas för att möjliggöra förändringar på muskler, hjärta-kärl och hjärna bland personer med KOL, säger André Nyberg.

Korta men högintensiva intervaller

Sedan början av 2022 försöker man nu hitta rätt nivåer på såväl träningsintensitet, längd på intervaller och omfattning.

– Det är väldigt vanligt att personer med KOL begränsas av sin andfåddhet i samband med fysisk träning, särskilt om den är långvarig eller vid höga träningsintensiteter. Det här är problematiskt eftersom just hög intensitet är nödvändigt för att träningen ska ge optimal effekt.

Utgångspunkten i projektet är ett koncept av kort högintensiv konditionsträning som utvecklats av mina kollegor inom projektet ”Umeå-HIT”, och som består av tio gånger sex sekunders intervaller med en minuts vila mellan. Då kan träningsintensiteten hållas på en högre nivå än vid exempelvis tester av maximal syreupptagningsförmåga, så kallade arbetstester. Nu har arbetet genomförts med att anpassa upplägget till personer med KOL. 

Och redan nu kan André Nyberg se goda resultat.

– Definitivt. Vi kan ligga på tre till fyra gånger högre intensitet jämfört med konventionell kontinuerlig träning, utan att patienten blir begränsad av andfåddhet eller att belastningen på lungorna ökar. Faktum är att vi ser att personer med KOL upplever minskade symtom, lägre blodtryck samt bättre syresättning vid denna typ av kortvarig intervall träning, trots de högre intensiteterna i träningen.

Utvidgad femårig studie

Syftet med studien, som sedan 2023 utvidgats till det större, femåriga projektet, är alltså att se om den högintensiva träningsmodellen leder till positiva hälsoeffekter för personer med KOL samt hur fysisk träning utförd på olika intensitet kan påverka hjärnans struktur och funktion över tid.

André Nyberg är övertygad om sambandet.

– KOL är ju en obotlig lungsjukdom som begränsar patienterna mycket, men också en systemsjukdom där nedsatt funktion i både hjärta, muskler och hjärnan påverkar negativt. Vi kan inte göra något åt själva lungsjukdomen, men genom att möjliggöra träning på en hög lokal intensitet är vår hypotes att vi kan förbättra såväl hjärta, kärl och muskler som hjärnans funktion.

Om studien visar att hypotesen stämmer, kan behandlingen av personer med KOL komma att förändras, tror André Nyberg.

– Absolut. Och det kan få betydelse för såväl livskvalitet som prognos för den enskilda individen med KOL.

Under 2022 erhöll André Nyberg det prestigefyllda Starting Grant på 1,5 miljoner euro (ca 17 miljoner kronor) under fem år från European Research Council, inom vilket supramaximal HIT vid KOL skall fortsätta att studeras. Utgångspunkten i projektet som nu erhållit medel från ERC är supramaximal HIT vid KOL, men frågeställningar har tillkommit och innebär att en kombination av kliniska in vivo och experimentella in vitro studier och metoder kommer att användas för att besvara projektets forskningsfrågor och samarbeten med forskare vid flera av fakultetens institutioner samt internationellt gör projektet möjligt. Nyligen tilldelades André ytterligare 2,4 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden för att studera effekten av inflammation på hjärnans struktur och funktion över tid.

– En nyckel till projektens genomförande är den infrastruktur som finns vid Umeå universitet och involveringen av forskare inom fakulteten samt internationellt. Genom detta samarbete så får vi en möjlighet att gräva djupare än man tidigare gjort beträffande förklarande mekanismer av träning utförd på olika intensiteter samt en möjlighet att undersöka närmare till vilken grad som sjukdomen KOL påverkar behandlingseffekter över tid och specifikt rollen av inflammation. Bland annat kommer vi att följa personer med KOL under en två-års period där rollen av fysisk träning, betydelsen av träningsintensitet samt inflammation skall studeras avseende neurodegenerativa förändringar över tid, något som inte tidigare studerats inom KOL-populationen, säger André Nyberg.