Sverige 100 år av demokrati: ”Demokratin är inte ett tillstånd – det är en process”

I december 1918 togs det första steget mot allmän och lika rösträtt i Sverige, då en extrainkallad riksdag fattade ett principbeslut om att en grundlagsreform skulle genomföras. I september 1921 hölls det första riksdagsvalet efter reformen, för första gången kunde kvinnor utöva rösträtt och vara valbara till riksdagen. Med anledning av detta har man de senaste åren uppmärksammat 100 år av demokrati i Sverige.  

Men har vi nått ända fram, kan vi fira?

– Nja, egentligen inte. 

Det säger Lena Berggren, docent i historia vid Umeå universitet som i huvudsak forskar om antisemitism, fascism och rasism. Demokrati är en naturlig beröringspunkt till hennes specialistkunskap.

Universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, enhet: Historia

BildMattias Pettersson

Men varför kan vi inte fira 100 år av demokrati, vad grundar hon sitt svar på?

Grundlagsreformen under första delen av 1900-talet uteslöt flera grupper i samhället genom så kallade streck i röstlängden. Bland annat fanns det fram till 1922 krav om att män skulle ha gjort värnplikt för att få rösta, man måste ha betalat kommunalskatt, fick inte sitta i fängelse eller leva på bidrag. Successivt har fler och fler streck plockats bort, det senaste år 1989, fram tills dess omyndigförklarades grupper av människor och saknade rösträtt. 

– Vi har två streck kvar, som vi kanske inte reflekterar över. Det är ålder och medborgarskap. Alla demokratier har de strecken på ett eller annat sätt, men det är ju fortfarande begränsningar, som vi tycker är okej i dag, på samma sätt som man i slutet av 1800-talet tyckte att det var självklart att kvinnor inte var kapabla att ta politiskt ansvar eller att fattiga outbildade män inte kunde få det förtroendet, säger Lena Berggren. 

Demokrati kräver inkludering

Men vad är demokrati egentligen? Det är inte helt lätt att ringa in. Vi är överens om det formella – rösträtten och rätten att vara valbar. Mänskliga rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- och yttrandefrihet samt likhet inför lagen är också tätt förknippat med demokrati.

Men en fungerande demokrati kräver också inkludering, att människor ges förutsättningar att utöva sina politiska rättigheter. 

– Där finns det fortfarande väldigt mycket kvar att göra, säger Lena Berggren.

När vi inte har förtroende lämnar vi inte heller över ansvar till den politiska nivån och statsmakten.

Även om opinionssiffrorna visar att svenska medborgare har ett högt förtroende för staten och offentliga institutioner i en internationell jämförelse så dalar det svenska valdeltagandet något. 

– I Sverige har vi ganska lång tid sett en utveckling mot kraftigt ökande sociala klyftor och det påverkar hur människor förhåller sig till världen, både bland de fattiga och de rika. Det skapar misstro och när vi inte har förtroende lämnar vi inte heller över ansvar till den politiska nivån och statsmakten. 

Klyftor är ett hot mot demokratin

De ökande klyftorna, både klassmässiga och etnisk-kulturella, är därmed är ett av flera hot mot demokratin, enligt Lena Berggren. Ett ökat stöd för nationalpopulistiska politiska idéer som förändrar demokratin inifrån de politiska rummen är ett annat. Men också att etablerade politiker inte värnar demokratin tillräckligt. 

– Vad vi saknat långt tid i Sverige, och alla västländer, är en ideologisk diskussion kring vad är det för värld vi vill ha, hur ser vi på det goda samhället, vad behöver människan. Vi har landat rätt mycket i ett kortsiktigt publikfrieri, det är också ett hot mot demokratin. Det urholkar det här förtroendet.

Enskilda individer har också ansvar att värna demokratin. – Försök se till att du har kunskap och inte bara åsikter. Om du känner att du börja tycka något, ta då reda på hur det ligger till, säger Lena Berggren.

BildMattias Pettersson

Hur kan jag som individ skapa förutsättningar för ett demokratiskt samhälle?

– Du kan agera demokrati. Försöka omsätta grundläggande värderingar i ditt liv, engagera dig i samhället och utnyttja dina medborgerliga rättigheter, men visa även respekt för andras rättigheter. Försök se även andra perspektiv än dina egna spontana och se till att du har kunskap, inte bara åsikter. Om du känner att du börja tycka något, ta då reda på hur det ligger till. Men framför allt, använd din rösträtt, säger Lena Berggren.

Vi kan få tag i saker i historien som kan vara vägledande för hur vi hanterar vår egen samtid.

Vid Umeå universitet är demokrati en del av undervisningen inom flera olika kurser och program. Ett av syftena med den nystartade kursen ”Historiska perspektiv på demokrati” på avancerad nivå är att med hjälp av tillbakablickar få syn på utmaningar och hot mot demokratin i dag. 

– Vi kan lära oss av historien. Vi kan få tag i saker i historien som kan vara vägledande för hur vi hanterar vår egen samtid, säger Lena Berggren. 

Demokratin förändras

För Sverige må kunna uppmärksamma att det var 100 år sedan reformen om allmän lika rösträtt drevs igenom. Men det är inte detsamma som att en gång ta ett beslut om demokrati och sedan kunna luta sig tillbaka och fira 100 år senare.  

– Demokrati är inte ett tillstånd, det är en process. Det är något vi gör hela tiden och som måste få förändras med historien. Det kan inte se likadant ut i dag som det gjorde för 50 år sedan, säger Lena Berggren.

Lena Berggren Universitetslektor

E-post

090-786 96 19