Vad symboliserar egentligen doktorshatten och lagerkransen?

Hatt, krans, ring och diplom. Dessa föremål kallas insignier när de delas ut till nya doktorer under promovering vid universitet. Hela ceremonin vid akademiska högtider rymmer mycket symbolik och traditioner. Peter Sköld har varit engagerad i Umeå universitets promotionskommitté i över 20 år och sedan en tid tillbaka är han ceremonimästare för de akademiska högtiderna. Han är även professor i historia. Med andra ord helt rätt person att reda ut betydelser och härkomst kring föremål och traditioner kopplat till universitetens högtider. 

Började på medeltiden

Vi tar det från början. De europeiska universiteten växte fram under 1100-talet, särskilt i södra Europa. Det var inte helt ovanligt att svenska ungdomar sökte sig till dessa, då det dröjde ända till 1477 innan Sverige fick sitt första universitet, i Uppsala. Näst på tur var Lund år 1666. Umeå universitet grundades 1965.

En av de stora akademiska ceremonierna under högtiden är doktorspromotionen. De personer som har försvarat sin avhandling kan bli doktor vid någon av universitetets fakulteter. Ordet promovera kommer av det latinska verbet promovere som betyder föra fram eller befordra. I Sverige har doktorer promoverats sedan en kall januaridag år 1600. Det var en folklig tillställning då doktorerna gick genom staden och alla kunde skåda och hylla dem. 

– Doktorspromotionen är en tradition som vi i Sverige och i Finland har bevarat bäst. Att man uppmärksammar hedersdoktorer är fortfarande vanligt i andra länder, men att genomföra doktorspromotioner är vi ganska ensamma om, säger Peter Sköld.

Under ceremonin delas insignierna ut till de nya doktorerna. De vid den medicinska fakulteten får en hatt, de övriga en krans, det delas ut diplom och en ring i guld – eller rent symboliskt i alla fall, vi återkommer till det. 

I Umeå går de nya doktorerna över en parnass, som är en liten bro på scenen, vilket symboliserar att man nu har nått de högre akademiska sfärerna. 

Gick in i ordning efter prestation

Förr i tiden fanns en väldigt strikt ordning för hur doktorerna skulle placeras i processionen in till ceremonin. De gick nämligen efter prestation – den duktigaste först, den näst duktigaste gick sist, den tredje bästa gick tvåa och sedan i följande ordning. Den som gick först kallades primus och den som gick sist kallades ultimus.

– Det här innebar att den doktor som gick näst sist var den sämsta nya doktorn. En ganska utpekad position som nog alla kände till, säger Peter Sköld. 

Men så gör man inte längre. 

Vid den akademiska högtidsceremonin installeras också de nya professorerna. Installationen har egentligen en kyrklig bakgrund då domkapitlets nya medlemmar skulle installeras.  

– Det här är ett välkomnande till universitetet och ett upptagande av de nya professorerna till de seniora akademikerna, säger Peter Sköld.

Vid ceremonierna utses också hedersdoktorer, vilket är personer som gjort förtjänstfulla insatser inom forskningen, men det kan också vara inom kultur eller politikens värld.

Hedersdoktorernas tillkommande skedde år 1829 genom något som verkar vara ett infall i stunden.

– Det var skalden Esaias Tegnér som mer eller mindre spontant slängde fram en krans till sin kollega, den danske poeten Oehlenschläger, vid en doktorspromotion och sa att ”den här kransen förtjänar du, och låt våra länder vara vänner för evigt”, säger Peter Sköld. 

Tio år senare ägde den första riktiga hedersdoktorpromoveringen rum i Uppsala och sedan dess har man fortsatt. Nu för tiden blir lite drygt 100 personer utsedda till hedersdoktorer årligen i Sverige. 

En annan grupp som förekommer under ceremonierna är jubeldoktorerna, vilket är personer som tagit ut sin doktorsexamen 50 år tidigare. Första gången detta skedde i Sverige var 1804. Jubeldoktorerna får nya kransar och diplom. Om man har en hatt sedan tidigare bärs den nu igen. 

Men hur var det nu med alla dessa insignier? Vi tar dem en i taget. 

 

DOKTORSHATTEN

Vid Umeå universitet ges doktorshatten till nya doktorer inom den Medicinska fakulteten. Hatten som insignie symboliserar den akademiska friheten och den makt och de privilegier som följer med det. Ända sedan långt bak i historien har hatten rent generellt varit en symbol för frihet och makt.  

– I det gamla romarriket var det bara de fria männen som hade rätt att bära hatt, det vill säga inte slavarna. Går vi ännu längre tillbaka i tiden, till vikingatiden, var det så att om någon knuffade hatten från huvudet på en viking så hade vikingen rätt att dräpa den personen. Så viktig var hatten för både heder och ära, säger Peter Sköld.

Att hatten är rund symboliserar att mottagaren har välrundade, klara, tydliga och logiska argument.

Vid universitetet har man haft hatt eller huvudbonad sedan begynnelsen. På 1500-talet var det en barett, en mjuk och ganska platt huvudbonad dekorerad med sidenband och prydd med olika färger. Baretten ersattes så småningom av en tricornerhatt, även kallad karolinerhatt, en trekantig hatt som skulle stå som symbol för Sveriges stormaktstid, styrka och kraft.  

– Den här hatten blev allmänt populär under 1700-talet då Carl von Linné var förtjust in den och ofta använde den. Hans liksom många andras var klädd med ett sidenband.  

Så har hatten förändrats

Under 1800-talet kom i stället den höga cylinderhatten, som till en början var betydligt högre än den är i dag. Den form som vi känner igen i dag tog sin början 1935 då en hattreform infördes. Då kom också den upphöjda kanten runt kullen, tidigare var den helt platt.  

– Att hatten är rund symboliserar att mottagaren har välrundade, klara, tydliga och logiska argument, till skillnad från de så kallade sofisterna som var en grupp filosofer under grekiska antiken som ansågs stå för motsatsen – att tala i gåtor och vara allmänt svårförståeliga, säger Peter Sköld. 

Till en början var hattarna i olika färger beroende på vilken fakultet man tillhörde. De svarta hattarna tillhörde teologerna, juristerna hade en vit, medicinarna hade först en ljusblå och sedan en grön, och filosoferna hade en lila hatt. Numera har alla svart hatt, men med ett veckat ripstyg runt kullen.

Hatten vid den Medicinska fakulteten i Umeå är prydd med ett emblem som innehåller en lagerkrans och en eskulapstav – en stav som en orm slingrar sig runt. Staven är ersatt med en så kallad tandnyckel om det är en doktor inom odontologi.

– Ormen står som symbol för läkekonsten och som representant för klokheten. Den symboliken hittar vi så långt bak som i Bibeln där evangelisten Matteus skriver att man ska vara klok som en orm och from som en duva, säger Peter Sköld.

Vilket som är det antika originalet vet vi inte säkert.

Det finns alternativa tolkningar till vad det är som slingrar sig runt eskulapstaven.  

– En är att det skulle vara en så kallad guineamask. Sådana där invärtes maskar var ganska vanliga i det antika Grekland. De kunde ta sig in i människokroppen och slingra sig fram just under huden. När man skulle ta bort dem skar man ett snitt i armen framför den lilla masken, så när den kom fram till snittet kröp den ut. Då stod man där med en pinne och virade upp masken ur armen. På så vis är detta en symbol för guineamasken. Vilket som är det antika originalet vet vi inte säkert, säger Peter Sköld.

 

LAGERKRANSEN

Lagerkransen går långt bak i tiden, i det antika Grekland tilldelades segrarna vid de olympiska spelen en krans som bevis på sin framgång. Men kransen har också stått som symbol för skaldekonsten, kulturen och lärdomen.  

– Den medeltida italienska författaren Dante, som skrev klassikern ”Den gudomliga komedin” är nästan alltid iförd en lagerkrans när han avbildas, säger Peter Sköld.  

I den akademiska världen symboliserar lagerkransen framgång, karriär, målmedvetenhet och mod.  

Delas bara ut i Sverige och Finland

I Umeå delas lagerkransen ut till de nya doktorerna inom de Teknisk-naturvetenskapliga, Samhällsvetenskapliga och Humanistiska fakulteterna.

Lagerkransen har använts vid svenska universitet ända sedan 1600-talet och det är bara Sverige och Finland som har behållit lagerkransen som akademisk symbol och insignie. 

Från början var den inte tillverkad av lagerblad utan gjordes i metall och pryddes av ädelstenar längs hela kanten. När kransarna sedan tillverkades av lagerblad som snabbt torkar och blir obrukbara var det vanligt att bära en miniatyrkrans på rockslaget till sin frack, som en symbol för doktorsvärdigheten, när man deltog i ceremonier vid senare tillfällen.

– En viss förvirring verkar också ha rått kring formalia om hatt och krans, under en tid på 1800-talet kunde nämligen både hatt och lagerkrans bäras samtidigt. Då satte man antingen kransen först på huvudet och hatten ovanpå eller så satte man på hatten först och trädde lagerkransen runt kullen, säger Peter Sköld.

Kopplad till kvinnofrid

Lagerblad kan också symbolisera kvinnofrid. Det planterades nämligen lagerträd runt de tempel som tillägnades guden Apollon. Enligt myten gjorde Apollon ovälkomna närmanden mot nymfen Dafne. I hennes flykt bad hon till andra gudar, som förvandlade henne till ett lagerträd så att hon kunde komma undan hans ofredanden. 

– På så vis symboliserar lagerkransen också kvinnofriden, säger Peter Sköld.

 

DOKTORSRINGEN

Doktorsringen i guld symboliserar troheten till universitetet och det symboliska äktenskapet med vetenskapen.  

– Den runda formen symboliserar evigheten, att man resten av livet kommer att befinna sig i vetenskapens tjänst, säger Peter Sköld. 

Alla nya doktorer tilldelas en ring. Men sedan en lång tid tillbaka är det ingen riktig ring med i ceremonin.  

– Eftersom man är rädd att någon ska tappa ringen och den ska rulla runt på scenen, så är det här en symbolisk överlämning då promotor låtsas sätta ringen på doktorns finger. Det görs också för att alla inte skaffar en doktorsring i dag, det är nämligen något man får inhandla på egen bekostnad och den är tämligen dyr, säger Peter Sköld.

En ring kan kosta mellan 13 600–21 000 kronor.

I de fall ringen sätts på fingret placeras den på vänster ringfinger, utanför en eventuell förlovnings- eller vigselring.  

Förr i tiden pryddes ringarna ofta med en ädelsten också, vanligtvis en blå topas. Än i dag pryds de med de symboler som representerar fakulteten. I Umeå återkommer kransen, ormen och eskulapstaven i detta mönster.

 

DIPLOMET

Diplomet har förekommit i de akademiska promotionerna sedan universitetens tillkomst. Under medeltiden var det ett mycket viktigt dokument som stärkte och intygade innehavarens rättigheter, vilka vid den här tiden var ganska omfattande.

– Till exempel kunde en doktor inte sättas i fängelse på grund av penningskuld, man behövde inte inkvartera soldater och man hade rätt att få beskydd under resor. Diplomet var egentligen både ett pass och ett cv i ett och samma dokument, säger Peter Sköld.  

Diplomen var ofta skrivna med flera olika färger, dekorerade med guld och rosetter. De kunde bestå av flera sidor med långa texter som inte bara handlade om doktorn eller dennes avhandling utan kunde vara långa bibliska utläggningar. Diplomet kom i ett fodral i trä och med sigill.  

– Det var ett riktigt praktfullt dokument, säger Peter Sköld.

Diplomen var i liggande format ända fram till 1782 då man övergick till det stående format som vi har i dag.

Diplomen kan vara skrivna antingen på svenska eller latin vid svenska universitet. I Umeå är de på svenska.