Navigerat till

Att skriva uppsats - de olika stegen i examensarbetet

Den vetenskapliga uppsatsen ska visa att du kan omsätta teoretiska kunskaper och ”testa” dessa empiriskt. Antingen arbetar du induktivt och låter empirin mynna ut i en teoretisk diskussion, eller så väljer du ett deduktivt angreppssätt och låter den teoretiska utgångspunkten vara vägledande för det empiriska arbetet.


Fundera extra noga över hur man empiriskt kan testa eller mäta något och vad detta testande eller mätbara kan tänkas säga. Det är viktigt att din huvudfråga faktiskt är möjlig att besvara med vetenskapliga metoder.

Tidsåtgång

En andra utgångspunkt är att vara realist vad gäller tiden. Ett examensarbete motsvarar 15 poäng, och det ska alltså klaras av på en halv termin. Det är 10 veckor! I praktiken är tiden något kortare än 10 veckor eftersom din uppsats också ska ventileras vid ett seminarium och hinna läsas av en opponent. Dessa moment ingår i de tio veckorna. Här är det också viktigt att understryka att uppsatsskrivandet är ett heltidsjobb som inte ger utrymme för andra aktiviteter t.ex. dubbelläsning!

Ibland tenderar man som uppsatsförfattare att bli överambitiös med avseende på uppsatsens längd, men en väl strukturerad och fokuserad uppsats är bättre än en lång och omständlig textmassa. Allt man gjort måste inte heller tas med i den färdiga uppsatsen. Att skriva kort och kärnfullt, gärna med enkel satsbyggnad och relativt korta meningar, ökar dessutom möjligheterna att bli läst.

Syfte

Till första eller andra träffen med din handledare så brukar man definiera syftet. Det är viktigt att starten blir bra och att syftet och frågeställningarna blir korrekt formulerade och rimligt avgränsade. Tänk hela tiden på hur syfte och frågeställningar skall besvaras. När du formulerar ditt syfte, fundera på om det är möjligt att studera det aktuella ämnet, och hur du kan gå tillväga. Innan du börjar arbeta på allvar bör du ha en bild av arbetsprocessen: lämplig/möjlig metod, teoretisk förankring etc.

Om du finner att problemet är intressant och spännande, men det verkar svårt att uppfylla syftet är det bättre att omdefiniera syftet eller byta ämne i ett tidigt skede. Under detta första arbete med ämnesval, syfte och arbetsgång bör du söka stöd hos din handledare, som kan hjälpa dig att redan inledningsvis begränsa uppgiften till en rimlig volym med hänsyn till uppsatsperiodens längd.

Exempel på enkel arbetsplan

  • Formulera ett problem
  • Gör en plan
  • Innehållsförteckning
  • Handledning
  • Inledning. Varför denna studie och en kort inåkning i ämnet
  • Syfte: Klart definierat syfte och konkreta frågeställningar
  • Handledning
  • Metod: Beskrivning av och motiv för den valda metoden
  • Anmäla till uppsatsseminarium
  • Skicka in uppsatsen för seminariebehandling

Val av uppsatstema

En bra utgångspunkt när man väljer uppsatsämne är att fokusera på något man själv tycker är intressant, inom ramen för programmet eller kursen och som också uppfyller kraven på att vara empiriskt testbart/mätbart. Uppsatsämne väljs inte helt fritt. Som regel finns en lista med olika teman att utgå ifrån. Detta hänger dels samman med den forskningsprofil institutionen har, dels tillgången på kunniga och pålästa handledare.

Uppsatsvalet föregås av en information från kursansvarig lärare om möjliga uppsatsteman. Den studerande skall sedan välja ett av dessa teman. Uppsatsämnet väljs inom temat och i samråd med tilldelad handledare.

Handledning

Den studerande tilldelas senast när han/hon valt uppsatstema en handledare, som normalt har sin kompetens inom det aktuella studieområdet.Den studerande kallas till en första handledarträff men det ankommer därefter på studenten att upprätthålla kontakterna med handledaren och ta initiativ till möten med handledaren.

Den studerande bör dock betänka att handledarna också har andra arbetsuppgifter. Detta betyder dels att man inte kan vänta till sista stund med att besöka handledaren eller kräva en omedelbar reaktion på ett manuskript, dels att det kan vara en fördel att göra upp om en tid för mötena samt att i god tid i förväg via mail sända de texter som man önskar diskutera.

Som student har du rätt att påräkna handledning under aktuell termin. Efter överenskommelse med kursansvarig kan förlängd handledning ges om specifika skäl föreligger.

Examination

Examinationen sker i samband med seminariebehandling av den framlagda uppsatsen. Uppsatsseminariet är alltså en del av examinationen och en viktig del av uppsatsprocessen. Efter seminariet har du ungefär 1 vecka på dig att justera uppsatsen enligt de kommentarer du fått under seminariet. Uppsatsens formella godkännande och betyg ges först då synpunkterna från seminariet arbetats in i uppsatsen. Detta skall alltid ske i samråd med examinator. Handledarens roll är avslutad i samband med uppsatsseminariet.

Uppsatsseminarier äger normalt rum under terminens sista vecka (d.v.s. första veckan i juni).

Anmälan till seminarium skall, med angivelse av uppsatsens titel, ske senast måndagen 2 veckor före seminarieveckan. Uppsats som ska seminariebehandlas ska i komplett skick inlämnas till studentexpeditionen minst en vecka före resp. seminarium. Uppsatserna skall inlämnas i form av en wordfil (OBS inte flera olika) via mail till den adress som anges. Varje uppsats granskas i ett plagieringsprogram.

Betyg

Uppsatser betygsätts i enlighet med betygsskalan underkänd – godkänd - väl godkänd. För att ha möjlighet att erhålla betyget ”väl godkänd” krävs att seminariet äger rum under schemalagd eller anvisad tid inom terminen för förstagångsregistreringen på kursen, samt att eventuella kompletteringar görs inom anvisad tid (ca 1 vecka).

Den kompletterade uppsatsen skickas per mail enligt instruktion till examinator som sätter betyg. Presenteras uppsatsen senare kan i normalfallet endast betyget godkänd erhållas om inte synnerliga skäl föreligger. Dubbelläsning räknas inte som ett synnerligt skäl.

Publicering

Ett antal kopior av varje uppsats som ska seminariebehandlas finns tillgängliga vid studentexpeditionen. Samtliga uppsatser som är godkända skall registreras och tillhörande fulltext deponeras i universitetsbibliotekets publiceringsdatabas, DiVA. Denna registrering gör du som student själv. Du kan inte få ut kurspoängen förrän denna registrering är gjord. Följ de instruktioner som du hittar via följande länk.

Uppsatsen blir synlig och sökbar i DiVA först efter att registreringen godkänts av institutionens DiVA-administratör. Deponerad uppsats med betyget ”väl godkänd” görs tillgänglig publikt i fulltext om du som student önskar det. Ett sådant medgivande till fulltextpublicering görs i DiVA.

Senast uppdaterad: 2025-02-04