Storlek och disposition
Vi rekommenderar en maximal uppsatslängd om ca 12 000 ord. En god idé är att i ett tidigt skede göra ett utkast till disposition med preliminära rubriker för kapitel och delkapitel samt ungefär hur många sidor respektive del kräver. Denna strategi gör det också möjligt att arbeta med olika avsnitt i uppsatsen utan speciell inbördes ordning, vilket är bra om man t.ex. måste vänta på material. I så fall kan man börja arbeta på ett annat kapitel. En annan bra idé är att upprätta någon form att tidsplan och på så sätt bilda sig en uppfattning om hur lång tid varje del av uppsatsarbetet får ta.
Innehållsförteckning
Ett examensarbete skall innehålla samtliga huvudkapitel och delkapitel (högst 3 nivåer: 1, 1.1, och 1.1.1) med sidhänvisning, förteckning över tabeller och figurer skall ingå. I Word finns ett bra system för format (se Format/Formatmall), där man kopplar till ett index (se Infoga/Index och Förteckningar), och när ändringar görs ändras också innehållsförteckningen automatiskt. Du kan dock behöva göra ett övningsdokument innan du börjar skriva på allvar med formatmallen för att lära dig alla finesser.
1.2.2 Abstract
Abstract är en sammanfattning av syfte, metod och resultat på engelska och omfattar ca ½ sida. Abstract skrivs på en sida och placeras direkt efter innehållsförteckningen. Det är ”Abstract” som läggs in i databaser, eller skickas ut när någon vill veta vad man skrivit.
1.2.3 Inledning
Kort ”inåkning” i ämnet. Varför är det ämne som undersöks intressant och vilken är bakgrunden? Det är i detta kapitel som läsarens intresse ska fångas, och kapitlet ska leda fram till ett problem, som sedan otvetydigt leder till syftet i nästa kapitel. I inledningen ska ämnet/problemet beskrivas så att både den vetenskapliga relevansen och den samhälleliga relevansen framgår tydligt. Ditt forskningsproblem kan alltså vara av mer inomvetenskaplig natur, t.ex. metodutveckling eller ett samhällsproblem där syftet kan vara att finna en lösning på t.ex. ett planeringsproblem. Poängen är helt enkelt att problematisera det du är intresserad av eller det som är din huvudsakliga frågeställning. Varför är det samhällsrelevant och varför är det teoretiskt/forskningsmässigt intressant. Inledningen bör omfatta två sidor.
1.2.4 Syfte och frågeställningar
Formulera ett klart och precist syfte, som följer logiskt av inledningen. Syftet skall kunna läsas och förstås i sig självt. Du kan också formulera ett antal frågeställningar som gör det lättare för dig att uppnå syftet. Ett syfte kan se ut så här:
Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera betydelsen av bostadsort för flyttare över länsgräns i Sverige mellan åren 2004-2008. Ur detta syfte kan följande frågeställningar härledas:
- Hur nöjda är människor som flyttat respektive bott kvar med förhållandena på sin bostadsort?
- Vilka individ- och omgivningsrelaterade faktorer påverkar betydelsen av bostadsorten?
1.2.5 Teori
Teoriavsnittet kan sägas vila på två ben. Det ena benet avser de teoretiska utgångspunkter som ditt ämnes- och metodval vilar på. Inom vilken vetenskaplig tradition vilar din studie på? Om du studerar människors flyttningar – kanske klassisk makroekonomisk migrationsteori kan utgöra en bas. Eller kanske du hellre vill studera flyttningar ur ett mer beteendegeografiskt perspektiv, med teoretisk tonvikt på livsstil?
Det andra benet relaterar mer till det aktuella kunskapsläget. Vad är tidigare gjort inom området? Finns det liknande studier? Kan du hitta något som kan hjälpa dig att bena upp problemet och hur du ska se på det? Vill du testa tidigare studier mot din egen, eller vill du ytterligare öka kunskap och förståelse kring ett fenomen? Vad du än väljer - teorikapitlet får inte bli en solitär i din uppsats, ett kapitel som finns bara för att det ska finnas. Du måste kunna använda det empiriska materialet, vare sig det är kvalitativt eller kvantitativt, kopplat till teorin. Empirin ska testa, eller belysa, de teoretiska resonemangen. Du måste också återkoppla resultat och diskussion till teorin. En viktig del i teoriavsnittet är att referera till tidigare och liknande studier. Sök via universitetsbiblioteket (både tidskrifter och böcker) och t.ex. Google Scholar med sökord som passar din studie.
1.2.6 Metod
Beskriv och motivera val av tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Först bör du beskriva metoden allmänt. Kom ihåg att beteckningen kvalitativa metoder inte har något med undersökningens kvalitet att göra utan är den övergripande beteckningen för en ”metodfamilj”. Var offensiv, och argumentera varför det valda angreppssättet passar för just ditt syfte. En studie blir inte heller kvalitativ bara för att man genomför en eller två intervjuer. Det är snarare HUR man väljer att analysera det insamlade datamaterialet som avgör om studien är kvalitativt eller kvantitativt präglad. Gå tillbaka till anteckningarna och kurslitteraturen för den metodkurs du tidigare gått. Läs på där och gör rätt!
Sedan ska du bli mer detaljerad i beskrivningen av hur du gjort. Den kan grovt sett delas in i två delar – en som beskriver din metod för att skapa datamaterialet, och en som beskriver hur du analyserat ditt material. För alla empiriska studier gäller att population, urval, insamlingsförfarande skall beskrivas, liksom hur materialet bearbetats. Ett avsnitt med källkritik bör förekomma. Finns svagheter eller problem med ditt material? Är det tillförlitligt (validitet och reliabilitet) och är det heltäckande? Kan det vara problem vid tolkning av resultaten? Vid val av metod bör man också kort diskutera vilka andra tillvägagångssätt som hade varit möjliga att använda.
En annan viktig aspekt som alltid måste redovisas är de etiska övervägandena. Om t ex personer intervjuats, har de i så fall blivit informerade om vad intervjun ska användas till och vad studien i stort handlar om? Har de haft möjlighet att tacka nej eller att läsa den transkriberade intervjun, eller blivit garanterade anonymitet?
1.2.7 Resultat
Här ska forskningsfrågorna besvaras. Eventuellt kan kapitlet inledas med en genomgång av materialet, en sorts bakgrundsbeskrivning. Vid exempelvis en enkätundersökning kan denna inledning vara att beskriva de svarande, så att läsaren får en bild av vilka som medverkat (fördelning på kön, ålder, utbildning, var de bor etc.). Detta är uppgifter som inte är centrala i själva resultatredovisningen, men viktiga för att man ska kunna bedöma relevansen i vad som gjorts. Man kan också börja med en kontextuell beskrivning av studien, exempelvis om man har gjort en fallstudie av en specifik plats eller region. Varför är just den studerade populationen, eller den specifika platsen relevant för denna studie?
Därefter kommer resultaten, i siffror och tabeller med kommentarer eller enbart i text – det beror ju på hur du genomfört studien. Utgångspunkten är att resultat endast presenteras och kommenteras, men INTE spekulationer, egna reflektioner eller teoretisk utveckling. Det senare görs istället i Diskussion. I vissa förekommande fall, studier med en mer humanistisk ansats som exempelvis bygger på en enkät/intervjustudie med många frågor, kan dock även tolkning och egna reflektioner också förekomma i resultatdelen. I dylika fall kan man använda rubriken Resultat och diskussion för presentationen av empirin (inklusive tolkningar) samt Generell diskussion, för den del där studien knyts ihop (se nästa avsnitt).
1.2.8 Diskussion
Här knyter du ihop dina resultat med det teoretiska avsnittet. Här är platsen att demonstrera den överblick som du har skaffat dig av studieområdet. Hur kan dina resultat kopplas till vad du redan vet, och vad som tidigare gjorts? Hänvisningar tillbaka till syftet och teoriavsnittet bör göras. Men var noga med att inte upprepa vad som redan är sagt i resultatdelen. I detta kapitel finns utrymme för egna tolkningar och reflexioner, men det är viktigt att det framgår när det är dina tankar och när du har hämtat något från annat håll. I princip ska inga nya källor eller fakta framkomma i en sammanfattning, utan här gäller hopknytning av säcken. Du behöver därför inte infoga nya referenser i diskussionen, däremot kan du med fördel hänvisa tillbaka till referenserna du använde i teoridelen – på vilka sätt stödjer, kritiserar, eller utvecklar dina resultat de tidigare teorierna och/eller studierna? Samtidigt som du i diskussionsavsnittet kan tillåta dig själv att ta ut svängarna lite mer och tolka dina resultat i ett större sammanhang, bör du undvika att dra allt för vidlyftiga slutsatser. Fundera på om dina resultat verkligen stödjer de reflektioner du gör.
Du kan också lägga till ett avsnitt om förslag till fortsatt forskning. Gav din studie upphov till nya frågeställningar (vilket inte är ovanligt) så kan du här peka ut färdriktningen för fortsatta studier.
1.2.9 Sammanfattning
Vad ville du belysa, hur gjorde du, vad blev resultatet, och hur tolkar du det? Inte heller här ska nya källor eller fakta framkomma. Det kan vara knepigt att se skillnad mellan Abstract och Sammanfattning, men generellt är Abstract mycket kort, medan sammanfattningen kan vara ett par sidor (beroende på uppsatsens storlek).
1.3 Formella stilistiska krav
1.3.1 Citat
Kortare citat i en mening förses med citattecken (”…”). Ange författare, årtal och sidhänvisning direkt efter citatet. T.ex. ”…skiljer man mellan administrativ personal (tjänstemän) och driftspersonal (arbetare)” (Törnqvist 1986, s 18).
En del längre citat kanske är en ordagrann återgivning av vad en respondent sagt. Då kan du göra så här (mindre typsnitt, kursiv stil, och inskjutna höger och vänstermarginaler):
”När jag först flyttade, flyttade hemifrån, var det viktigt att JAG flyttade. Det förändrade hela min tillvaro och min självkänsla. Det stärkte mig.” (Intervjuperson 19)
OBS, skriv inte citat som är längre än tre meningar.
1.3.2 Källförteckning/Referenser
Alla publicerade, övriga tryckta och muntliga källor redovisas, liksom även Internetkällor. Observera att alla referenser som finns i referenslistan måste finnas hänvisade till i texten, och naturligtvis gäller också det omvända. Vi rekommenderar att du använder Harvard-systemet och att du alltid sidhänvisar, vid direkta citat (t.ex. Andersson 1998 s 23), När du mer allmänt refererar till en källa räcker författare och år (t.ex. Westin 1994).
Internetkällor: Förutom fullständig webbadress (URL) anges även ansvarig organisation/person samt datum då uppgiften hämtats. Dessa data (inte minst webbadressen) kan ta stor plats. Därför hänvisas bara till organisation/namn och år i löpande text: (Trafikverket 2013), (Robertsfors kommun 2011) eller (SCB 2008). Fullständiga uppgifterna om internetadresserna presenteras i Källförteckning, där Internetkällorna redovisas i ett eget avsnitt under rubriken Elektroniska källor. Till exempel: SCB (2008) Preliminär befolkningsstatistik per månad 2005-2008. http://www.scb.se/templates/tableOrChart 25896.asp.
På UBs hemsida finns en användbar Skriva-sida som tar upp olika saker kring skrivandet, sökande efter referenser, referenshantering (Harvard, men också andra system som Oxford), mm.
1.3.3 Fotnoter
Fotnoter kan användas till att förklara någonting som inte direkt har med framställningen i övrigt att göra. Det kan vara för att hänvisa till ett annat
ställe i uppsatsen eller för att avlasta texten från upplysningar som kan vara intressanta men som bryter framställningens gång.1 Dessa noter placeras längst ned på aktuell sida.
1.3.4 Tabeller och figurer
Tabellrubrik skrivs ovanför tabellerna (s.k. tabellhuvud) och figurrubrik under figuren (s.k. figurfot). Titta i vilken bok eller artikel som helst och se att det är standard. Dessa rubriker ska inte innehålla varken beskrivning eller tolkning av tabell/figur, utan endast ange vad illustrationen visar. Ev. källa anges alltid längst ned, dvs. under tabellen resp. figuren.
Exempel på diagram samt text som refererar till figuren:
- Figur 1. Attityder till påståendet, är Dalsland en välkänd turistdestination
- Not. 1 representerar Instämmer helt, 5 representerar Instämmer inte alls
Källa: Författaren - De flesta företagare som deltog i enkätundersökningen anser att Dalsland är en välkänd turistdestination. Som framgår av figur 1, är det dock de egentliga turistföretagen…1.4 Böcker att läsa
- Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (1998): Studentens skrivhandbok. Almqvist & Wiksell, Angered.
1 Fotnoter är bra att ta till då man vill förklara någonting som måhända tar för mycket plats i den löpande texten och bryter mot den huvudsakliga framställningen. Diskussioner av mer teknisk natur eller kommentarer som ligger vid sidan av ämnet kan med fördel placeras i fotnoter. Detta utesluter naturligtvis inte att man även här gör källhänvisningar som förslagsvis bekräftar det som står i fotnoten (Svensson 2003).
012345678912345alla företagegentligaturistföretag
• Svenska Språknämnden (1991): Svenska skrivregler. Almqvist & Wiksell, Uppsala.
• Trost, J. (2000): Att skriva uppsats med akribi. Studentlitteratur.
2 Uppsats-layout
2.1 Inställning av format
Använd med fördel den i wordprogrammet förinställda formatmallen. Vad gäller typsnitt, storlek och radavstånd rekommenderar vi Georgia, Times New Roman eller Cambria 14 punkter och enkelt radavstånd. Detta dokument är skrivet med Georgia 14, enkelt radavstånd, rak höger och vänstermarginal samt en blankrad mellan varje stycke.
2.2 Exempel på rubriknivåer
- 1 KAPITELRUBRIK (1:a nivån)
(fetstil, versaler, 1 blankrad till löptext) - 1.1 Underrubrik (2:a nivån)
(fetstil, gemena, en blankrad till löptext) - 1.1.1 Underunderrubrik (3:e nivån)
(normal, gemena, en blankrad till löptext)
Använd inte fler än tre rubriknivåer och försök undvika enstaka underrubriker. Underrubriker används ju för att särskilja ett par eller fler innehållsdelar, en enstaka underrubrik blir därmed irrelevant. I detta dokument använder vi tre rubriknivåer.