Arkeologi B – metoder och nordliga perspektiv , 30 hp

Innehåll

Kursen ger breddade och fördjupade kunskaper och färdigheter inom arkeologiska och miljöarkeologiska metoder, laborativ analys, GIS-baserad rumslig analys och nordliga arkeologiska perspektiv. Kursen omfattar fyra moduler om sammanlagt 30 högskolepoäng.

Kursen behandlar arkeologisk metodologi, teoribildning, vetenskapliga tolkningsinriktningar och forskningsetiska frågor, samt introducerar naturvetenskapliga analysmetoder och geografiska informationssystem som verktyg för arkeologisk och miljöarkeologisk forskning. Kursen ger även fördjupade perspektiv på arkeologiska frågor i norra Norden och det cirkumpolära området, med särskild tonvikt på praktiskt fältarbete, laborativ analys och landskapsstudier.

Modul 1. GIS-metoder och rumsliga perspektiv (5 hp)
Modulen behandlar geografiska informationssystem (GIS) som verktyg för analys av arkeologiska och miljöarkeologiska frågeställningar. Studenterna arbetar praktiskt med digitala kartor, databaser och rumsliga analyser samt tränas i att bearbeta, analysera och presentera geodata. Modulen innehåller praktiska GIS-laborationer och självständiga övningar där kartor, figurer och analyser produceras. Modulen behandlar även källkritiska aspekter av kartmaterial, geodata och rumsliga modeller.

Modul 2. Metoder inom miljöarkeologin (5 hp)
Modulen behandlar naturvetenskapliga tillämpningar inom arkeologi med särskild tonvikt på miljöarkeologi. Relationen mellan människa, landskap och livsmiljö står i centrum. Studenterna introduceras till miljöarkeologiskt källmaterial och laborativa analysmetoder genom praktiska laborationer och övningar. Modulen ger grundläggande färdigheter i laborativt analysarbete och behandlar hur naturvetenskapliga analyser kan bidra till tolkningar av arkeologiska sammanhang.

Modul 3. Metoder inom arkeologin (5 hp)
Modulen behandlar metodologi och metodutveckling samt olika vetenskapliga tolkningsinriktningar inom arkeologi och miljöarkeologi. Studenterna övar kritisk analys av akademiska texter och arkeologisk argumentation i relation till teoretiska och metodiska förhållningssätt. Modulen behandlar även genuskritiska perspektiv, forskningsetiska överväganden och frågor om källkritik och vetenskaplig argumentation. Genom seminarier metodövningar och praktiska laborationer tränas studenterna i analys, dokumentation och kritisk tolkning av arkeologiskt källmaterial.

Modul 4. Nordliga perspektiv (15 hp)
Modulen behandlar arkeologiska frågeställningar med fokus på norra Norden och det cirkumpolära området, särskilt arktiska och subarktiska miljöer. Här studeras materiell kultur, fornlämningsmiljöer, landskap och samhällsförändringar ur långtidsperspektiv, med särskild tonvikt på relationen mellan människa, miljö och resurser i nordliga livsmiljöer. I modulen tas aktuella forskningsfrågor upp, kring mobilitet, resursutnyttjande, klimatvariationer, landskapsbruk och kulturella kontakter i nordliga områden. Särskild vikt läggs vid jämförande perspektiv mellan norra Norden och andra delar av det cirkumpolära området, för att belysa likheter och variationer i mänsklig anpassning, materiell kultur och samhällsorganisation. Modulen innehåller praktiska fältövningar och exkursioner där studenterna arbetar med dokumentation, analys och tolkning av arkeologiska lämningar och kulturmiljöer i nordliga miljöer. De praktiska momenten ger träning i arkeologiska arbetsmetoder, dokumentationsmetodik, landskapsanalys och kulturmiljövärdering, och kopplas till frågor om källkritik, tolkning, bevarande och förmedling av arkeologiskt källmaterial och kulturmiljöer.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala teorier, metoder och tolkningsinriktningar inom arkeologi och miljöarkeologi,
• redogöra för grundläggande begrepp inom GIS och förklara hur GIS kan användas för att analysera arkeologiska och miljöarkeologiska frågeställningar,
• visa fördjupad kunskap om arkeologiskt källmaterial, fornlämningsmiljöer och aktuella forskningsfrågor med nordlig inriktning,
• visa förståelse för relationen mellan människor, landskap, miljö och materiell kultur i nordliga sammanhang.

Färdighet och förmåga

• analysera och diskutera arkeologiska tolkningar i relation till teori, metod och källmaterial,
• praktiskt tillämpa arkeologiska, miljöarkeologiska och laborativa analysmetoder i relation till arkeologiska frågeställningar,
• använda GIS-baserade metoder för att samla in, bearbeta, analysera och visualisera rumsliga data,
• genomföra grundläggande dokumentation, analys och tolkning av arkeologiskt källmaterial i laborativa och fältbaserade sammanhang,
• söka, samla, värdera och använda vetenskaplig information inom arkeologi, miljöarkeologi, GIS och nordlig arkeologi,
• muntligt och skriftligt redogöra för arkeologiska frågeställningar, metoder, resultat och tolkningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt värdera arkeologiska och miljöarkeologiska källmaterial, metoder och tolkningar,
• kritiskt värdera geodata, metadata och rumsliga analyser i relation till arkeologiska problem,
• diskutera nordlig arkeologi i relation till samhälleliga, etiska, miljömässiga och kulturmiljörelaterade frågor,
• visa ett professionellt förhållningssätt till laborativt arbete, fältarbete och hantering av arkeologiskt och miljöarkeologiskt källmaterial.

Behörighetskrav

Arkeologi A – Europas och Nordens forntid. 30 hp, med godkänt resultat på minst 22 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, grupparbete, platsbesök, exkursioner och fältstudier. Obligatoriskt deltagande gäller inom samtliga undervisningsformer med undantag för föreläsningarna. Undervisningsmoment på engelska kan förekomma.

Examination

Varje modul examineras för sig. Examination sker i form av individuell hemtentamen, seminarier, laborationer och gruppövningar. Obligatoriskt deltagande gäller inom samtliga undervisningsformer med undantag för föreläsningarna.

Studerande som inte har möjlighet att delta i samtliga obligatoriska kursinslag har möjlighet att erhålla betyget godkänd på dessa delar av examinationen genom att fullgöra ersättande examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminarier, laborationer och gruppövningar ges något av betygen underkänd eller godkänd. Med aktivt deltagande på seminarium avses till exempel att studenten genom viss förberedelse till respektive seminarium formulerar relevanta frågor och diskussionsinlägg. På skriftliga tentamina ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd.

Betygsskalan för hela kursen består av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska inslag på samtliga moduler är minst godkända. För att erhålla väl godkänd på hela kursen krävs betyget väl godkänd på sammanlagt minst 16 högskolepoäng av de delar som bedöms med betygsgraderna väl godkänd, godkänd och underkänd, samt godkänd på övriga delar.

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Antalet provtillfällen är begränsat till fem.

För student som har beslut om rekommenderat stöd på grund av funktionsnedsättning kan examinator besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kursens förväntade studieresultat. För mer information se Handläggningsordning för stöd till studenter med funktionsnedsättning samt Regel för betyg och examination.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.