Miljöarkeologi: metoder i teori och praktik, 30 hp

Innehåll

Spår efter forntida mänsklig aktivitet, liksom spår från miljö- och klimatförändringar som har påverkat människan kan studeras med hjälp av miljöarkeologiska metoder. Kursen ger fördjupade kunskaper i miljöarkeologiska undersökningsmetoder och analystekniker. Arkeobotanisk analys, insektsanalys, pollenanalys och olika kemiska och fysiska analyser av jordmaterial är exempel på de metoder och tekniker som används. Genom praktiskt fält- och laboratoriearbete, både i grupp och individuellt, tränas förmågan i olika provtagningsstrategier genom jordmaterialundersökningar och arkeologiska utgrävningar.

Kursen behandlar vidare de teorier och metoder som miljöarkeologin baseras på. Miljöarkeologins roll inom arkeologisk forskning och uppdragsarkeologi behandlas, liksom miljöarkeologins möjligheter i dagens samhälle. Genom olika fallstudier förmedlas ett problembaserat, tvärvetenskapligt arbetssätt baserat på såväl teori som empiri.

Kursen består av fyra moduler:

Modul 1. Miljöarkeologisk fältmetodik 7,5 hp
Modulen fokuserar på miljöarkeologiska fältmetoder genom studiebesök, undersökningar och provtagning i fält. Studenterna introduceras till olika jordarter och sediment samt till dokumentation, provtagningsstrategier och fältanalytiska metoder. Syftet är att ge praktisk erfarenhet av hur miljöarkeologiskt material identifieras, samlas in och hanteras som underlag för vidare analyser och tolkningar.

Modul 2. Teori och forskningshistorik 7,5 hp
Modulen placerar miljöarkeologisk forskning i ett historiografiskt sammanhang och relaterar miljöarkeologiska metoder till arkeologiska, naturvetenskapliga och humanistiska forskningstraditioner. Miljöarkeologi är ett ämne som ofta använder naturvetenskapligt grundade metoder för att lösa arkeologiska problem. Modulen förmedlar insikter i detta tvärvetenskapliga förhållningssätt.
Modul 3. Miljöarkeologisk labbmetodik 7,5 hp
Modulen omfattar laboratoriebaserade analyser av det material och den information som samlats in under modul 1, miljöarkeologisk fältmetodik. Fokus ligger på bearbetning, analys och tolkning av miljöarkeologiska data med syfte att rekonstruera platsers aktiviteter, resursutnyttjande och landskapets utveckling över tid.
Modul 4. Metod och fallstudier 7,5 hp
Modulen fokuserar på hur naturvetenskapliga och humanistiska metoder kan integreras för att lösa vetenskapliga frågor. Exempel ges på olika tvärvetenskapliga fallstudier, i både äldre och aktuella arbeten, och på nationell och internationell nivå. Kritisk granskning och diskussion av fallstudiernas upplägg och resultat ingår.
Notera att modulerna kan ges i en annan ordning eller löpa parallellt med varandra under kursen.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

• Redogöra för en miljöarkeologisk provtagningsstrategi för ett område eller objekt.
• Diskutera och visa ingående förståelse för ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, inklusive problemfokusering och multiproxyanalys.
• Redogöra för grunderna i några miljöarkeologiska analystekniker, till exempel hanteringen av jordprover, mikroskoparbete, användningen av referenssamlingar, bestämningsnycklar, databaser och olika analysinstrument.
• Redogöra för arbetsflödet i de labbtekniker som är vanliga inom arkeologi.
• Visa förståelse för grundläggande miljöarkeologiska koncept såsom tafonomi och multiproxyanalys.
• Visa kunskap om central miljöarkeologisk teoribildning.
• Visa kunskap om hur denna är relaterad till central teoribildning inom arkeologi och andra discipliner.
• Visa fördjupad metodkunskap inom ämnet miljöarkeologi, som det bedrivs nationellt och internationellt.

Färdighet och förmåga

• Utföra miljöarkeologisk provtagning i samband med en arkeologisk undersökning.
• Samarbeta ändamålsenligt och ansvarsfullt i samband med miljöarkeologiskt fält- och laboratoriearbete.
• Redogöra för resultat från fältprover på ett tydligt och logiskt sätt.
• Självständigt och i grupp sammanställa, behandla, tolka och redovisa analysdata på ett lättförståeligt och tydligt sätt.
• Självständigt genomföra minst en labbanalys som är vanlig inom arkeologi.
• Visa förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper i miljöarkeologi.
• Visa förmåga att diskutera användningen av miljöarkeologi i olika arkeologiska situationer.
• Kunna integrera metoder från naturvetenskap och humaniora inom ett projekt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Visa förmåga att diskutera de möjligheter och begränsningar som finns inom miljöarkeologi.
• Resonera om varför vissa miljöarkeologiska undersökningsstrategier bör användas på ett visst forskningsobjekt.
• Visa förmåga att formulera miljöarkeologiska forskningsproblem.
• Visa förmåga att lösa problem med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.
• Visa insikt om miljöarkeologins möjligheter och begränsningar inom uppdragsarkeologi och forskning.
• Förhålla sig kritisk till populära föreställningar om det förflutna och kunna göra forskningsetiska bedömningar.

Behörighetskrav

Univ: Minst 90 hp i arkeologi, miljöarkeologi, geologi, miljökemi, naturgeografi, geovetenskap, historia, antropologi, antikens kultur och samhällsliv, biologi, miljövetenskap eller motsvarande. Engelska 6/nivå 2 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen innefattar föreläsningar inomhus, grupparbeten, seminarier, handledning, labbarbete och fältstudier utomhus. Modul 1 ges huvudsakligen genom fältstudier, men seminarier och föreläsningar ges även i klassrum. Modul 3 ges huvudsakligen genom laborativa studier i Miljöarkeologiska laboratoriet, men seminarier och föreläsningar ges även i klassrum. Av logistiska skäl kan transport till andra platser än Umeå inklusive övernattning utanför Umeå krävas.

Examination

Modul 1. Miljöarkeologisk fältmetodik. Modulen examineras genom gruppseminarier och individuell prestation i form av en skriftlig hemtentamen med betygsskalan VG, G eller U. I bedömningen läggs särskild vikt på aktivt deltagande i fält.

Modul 2 examineras genom aktivt deltagande i seminarier och diskussioner samt genom en individuell seminariepresentation baserad på litteraturstudier. Betygsskalan är VG, G eller U.
Modul 3. Miljöarkeologisk labbmetodik. Modulen examineras genom seminarier och skrivuppgifter i grupp och individuellt. Skrivuppgiften sker i form av en slutrapport av fält och labbarbetet. Bedömning och betygssättning sker individuellt. Betygsskalan är VG, G eller U.
Modul 4 examineras genom aktivt deltagande i seminarier och diskussioner samt genom två inlämningsuppgifter. En ska redogöra för och kritiskt granska några fallstudier inom kursen. Den andra inlämningsuppgiften innebär att studenten individuellt och självständigt, och genom att integrera olika perspektiv till en tvärvetenskaplig ansats, utformar en miljöarkeologisk undersökning riktad mot en viss arkeologisk frågeställning. Båda uppgifterna ska redovisas muntligt och skriftligt och diskuteras på seminarium. Båda uppgifterna genomförs individuellt. Vid betygsättning för modulen läggs särskild vikt vid den andra inlämningsuppgiften. Betygsskalan är VG, G eller U.
Aktivt deltagande i samtliga moduler är obligatoriskt. Examinationen består av praktiska, muntliga och skriftliga uppgifter i klassrum och i fält. Studenten förväntas visa en kritiskt tänkande, analytisk förmåga samt förmåga att samarbeta på ett ansvarsfullt och konstruktivt sätt i fält-, laboratorie- och seminariesituationer. Förmågan att arbeta såväl självständigt som i en integrerad del av en grupp är väsentlig. Fältarbete utförs i grupp, men examination sker individuellt.

Bedömningskriterier och dokumentationsmetoder för individuella arbetsinsatser presenteras av examinator vid kursstart. Aktivt deltagande kan innebära att ett betyg i gränsfall kan höjas från G till VG.
Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Antalet provtillfällen är begränsat till fem.
För student som har beslut om rekommenderat stöd på grund av funktionsnedsättning kan Examinator besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kursens förväntade studieresultat. För mer information se Handläggningsordning för stöd till studenter med funktionsnedsättning samt Regel för betyg och examination.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.

Övergångsbestämmelser

Regel för betyg och examination reglerar vad som gäller för omprov i de fall en kurs avvecklats eller en kursplan genomgått större förändringar.